Ryssland står inför betydande ekonomiska utmaningar.

Det fallande oljepriset och det kostsamma kriget i Ukraina har satt rejäl press på statsbudgeten.

Det innebär att Kreml tvingas ta tuffa beslut – bland annat genom att nästintill halvera ett viktigt stöd till många ryssar.

Kraftig minskning

Ryssland har kraftigt minskat det statliga stödet till små och medelstora företag i takt med att landet brottas med ett växande budgetunderskott och en ekonomisk avmattning.

Draget väcker oro bland ekonomer och företagsledare för sektorns långsiktiga hälsa.

De statliga subventionerna till små och medelstora företag minskar med 43 procent under första kvartalet 2025 jämfört med samma period förra året, enligt en ny rapport från Higher School of Economics Development Center. 

Det totala stödet faller från 127,8 miljarder rubel (1,6 miljarder dollar) till 72,3 miljarder rubel (918 miljoner dollar), uppger Moscow Times.

Smäll för miljontals ryssar

Siffran är också lägre än det stöd som gavs i början av 2022, strax efter att Ryssland inlett sin fullskaliga invasion av Ukraina, då det uppgick till 75,8 miljarder rubel (962 miljoner dollar).

Ryska tjänstemän citerar siffror som visar att mer än 6,5 miljoner företag och över 29 miljoner människor är aktiva inom små och medelstora företag, som nu står för 21,7 procent av landets BNP.

Sprickorna börjar synas

Rysslands ekonomi, som trotsade de inledande sanktionerna och såg en tillväxt som drevs på av massiva militärutgifter och en robust oljeexport, visar nu tydliga tecken på nedgång.

De senaste ekonomiska indikatorerna blinkar rött: tillverkningsaktiviteten minskar, konsumtionen stramas åt och inflationen förblir envist hög, vilket tär på statsbudgeten, uppger Kyiv Independent med hänvisning till Wall Street Journal.

Oljepriset en utmaning

Det fallande oljepriset utgör alltjämt ett stort problem för Kreml.

– Priset på rysk råolja har konsekvent legat under den nivå som antogs i årets budget, och Rysslands olje- och gasintäkter föll i juni till den lägsta nivån sedan januari 2023, enligt uppgifter från finansministeriet, rapporterar Kyiv Independent.

Foto: A. Gavras

Text: Redaktionen

Kriget i Ukraina är en dyr historia för Putinregimen.

Nu rasar de ryska inkomsterna från en mycket viktig exportvara till rekordlåga nivåer.

Förlorat 1,5 miljarder dollar – på en månad

Oljesektorn brukar vara en riktig guldgruva för Ryssland, och har beskrivits som helt avgörande för Putins finansiering av kriget i Ukraina.

Men i februari rasade Rysslands intäkter från oljeexport till de lägsta nivåerna sedan kriget inleddes, rapporterar RBC-Ukraine.

I februari månad tjänade Ryssland 9,5 miljard dollar på export av råolja och oljeprodukter.

Det är hela 1,5 miljarder dollar mindre jämfört med januarisiffrorna, uppger Bloomberg.

Det handlar alltså om ett jätteras, som bland annat beror på att Ukraina har riktat flera stora attacker mot den ryska oljeindustrin.

Två orsaker bakom raset

Det finns framför allt två orsaker bakom raset, enligt tidningen.

Dels västerländska sanktioner, som begränsar Rysslands försäljning av olja.

Sanktionerna har tvingat Ryssland att sälja sin olja till kraftigt rabatterade priser.

Dels har Ukraina haft som strategi att rikta ständiga attacker mot den ryska oljesektorn. Så sent som i morse rapporterades det om ännu en stor ukrainsk drönarattack mot en oljedepå i Krasnodar i Ryssland.

Sanktionerna och attackerna har alltså lett till att Rysslands oljeintäkter minskade dramatiskt i februari.

– Den totala oljeexportvolymen minskade med 850 tusen fat per dag, till 6,6 miljoner fat, vilket också är den lägsta nivån sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022, rapporterar tidningen.

Putin hoppas på vändning

Än är det dock inte kört för Putinregimen.

Kriget i Mellanöstern ser ut att leda till en ökad efterfrågan på rysk olja, enligt nyhetsbyrån.

Detta eftersom flera länder i regionen nu minskar sin egen produktion.

Men sammantaget befinner sig rysk ekonomi ändå i ett svårt läge, dels på grund av oljesektorns problem, men även av andra orsaker.

– Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst rapporterade att den ryska ekonomin har gått in i en fas av den djupaste krisen under de senaste 20 åren, vilket jämförs med scenariot från sena Sovjetunionen, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office resp j kingma

Text: Redaktionen

Oljepriset har skenat sedan USA och Israel inledde sin attack mot Iran.

I USA har bensinpriserna dessutom stigit med 20 procent, vilket testar tålamodet hos Trumps väljare.

Men presidenten själv avfärdar larmrapporterna.

”Prövar väljarnas tålamod”

Att bensinpriserna i USA har ökat med 20 procent sedan kriget bröt ut kan bli ett problem för Trump hemma i USA.

I november går amerikanerna till mellanårsval, där Trump och Republikanerna redan har ett svårt utgångsläge.

– Donald Trumps Irankrig prövar amerikanska väljares tålamod i takt med stigande bensinpriser, rapporterar Financial Times.

Efter att kriget inleddes har oljepriset rusat, till följd av Irans blockering av Hormuzsundet.

Men Donald Trump anser att USA tjänar på situationen.

– USA är världens största oljeproducent, med råge, så när oljepriserna stiger tjänar vi mycket pengar, skriver Donald Trump i ett inlägg på Truth Social.

Samtidigt menar han att det finns en sak som är mycket viktigare än oljeprisets utveckling.

”Jag kommer aldrig låta det hända”

Att sätta stopp för Irans regim är viktigare än att bry sig om oljepriset, anser den amerikanska presidenten.

– Av mycket större intresse och betydelse för mig, som president, är att stoppa ett ondskefullt imperium, Iran, från att ha kärnvapen och förstöra Mellanöstern och faktiskt världen. Jag kommer aldrig låta det hända! skriver Trump i inlägget.

Frågan är emellertid hur stort tålamodet är bland amerikanska väljare.

Trump har redan före kriget mot Iran uttryckt oro över mellanårsvalet, eftersom sittande presidenter brukar få det tufft i mellanårsval. Opinionsmätningar har också visat att många amerikanska väljare underkänner Trumps insats som president så här långt.

Förblir stängt – ”Sätta press på fienden”

Samtidigt säger Irans nya högste ledare, Mojtaba Khamenei, att Hormuzsundet måste förbli stängt.

En stor andel av världens olja passerar genom sundet, och enligt den nya iranske diktatorn är stängningen av sundet ett ”verktyg för att sätta press på fienden”, rapporterar CNBC.

Uttalandet kommer i samband med Mojtaba Khameneis första offentliga kommentar sedan han utsågs till landets nya högste ledare, efter att hans far Ali Khamenei dödats i inledningsskedet av kriget.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen