Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

2026 03 05

Kreml visar ett tydligt svaghetstecken.

En av Rysslands nära allierade har attackerats.

Men Kreml hävdar att de inte har fått någon förfrågan om hjälp.

Experter menar dock att Rysslands svaghet nu blottas på ett skoningslöst sätt.

”Inga förfrågningar”

Iran har inte bett Ryssland om hjälp sedan Israel och USA inledde sina attacker mot landet, hävdar Kreml, enligt Moscow Times.

– Det fanns inga förfrågningar från Iran i detta fall, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov på torsdagen, rapporterar tidningen.

Ryssland är en av Irans närmaste partners, men trots det ska de enligt Kreml alltså inte ha begärt något militärt stöd i samband med den israelisk-amerikanska attacken.

Vladimir Putin har beskrivit dödandet av ayatollah Ali Khamenei som ett ”cyniskt mord”, och Rysslands sändebud till FN har beskrivit attacken mot Iran som en "avsiktlig, förmedveten och oprovocerad väpnad aggression."

Men trots dessa hårda ord, och trots att Ryssland och Iran skrev under ett strategiskt partnerskapsavtal så sent som 2025, tycks Kreml inte vara redo att rycka ut till Irans försvar.

– Vår ståndpunkt är konsekvent och känd för alla, och det har inte skett några förändringar, säger Peskov, men förnekar alltså att Iran har bett om hjälp.

Iran bad om hjälp – Ryssland svarade inte

Kremls uppgifter motsägs av forskarna Maksym Beznosiuk, analytiker som fokuserar på Ukraina och Ryssland, samt William Dixon, forskare vid den brittiska tankesmedjan Royal United Services Institute (Rusi), i en artikel på Rusis webbplats, rapporterar Iltalehti.

Iran ska ha bett Ryssland om hjälp redan i helgen.

– Moskva svarade inte. Även när Iran begärde aktivering av S-400-luftvärnssystem och elektroniska krigsföringssystem vid ryska baser i Syrien, vägrade Moskva att försvara iranskt luftrum, skriver forskarna, enligt tidningen.

Partnerskapet mellan Ryssland och Iran håller nu på att ”kollapsa i realtid”, tillägger forskarna.

Även tidigare i år, när USA angrep Venezuela, visade sig Putinregimen oförmögen att hjälpa en nära allierad som blev attackerad.

Det är ett tydligt ryskt svaghetstecken, menar experterna. Ryssland har bundit sina resurser i Ukraina och klarar inte längre av att hjälpa sina allierade.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Stridsflygplan har kraschat

2026 08 10

Ukraina har nu förlorat två stridsflygplan på kort tid.

Intensiva strider pågår alltjämt längs med frontlinjen.

Såväl Ryssland som Ukraina använder stridsflygplan återkommande för både offensiva och defensiva uppdrag.

Nu har Ukraina förlorat ett stridsflyg, knappt två veckor efter att ett ukrainskt F16-plan störtade under ett uppdrag.

MiG-plan kraschade

Det är ett ukrainskt MiG-29-plan som störtat på måndagen, rapporterar Kyiv Independent.

Planet kraschade efter att ha fattat eld under ett stridsuppdrag i Odesa oblast.

Piloten försökte rädda sitt plan, men tvingades till slut skjuta ut sig.

Personen har förts till sjukhus.

Det är oklart vad det rör sig om för skador, men det ska inte röra sig om några livshotande sådana.

Flygvapnet bekräftar

Flygplanet fattade eld på grund av vad som beskrivs som en ”icke-standardiserad situation” i samband med avfyrningen av en jaktrobot under en insats mot fientliga mål i Odesa oblast.

Branden gjorde att piloten förlorade kontrollen över flygplanet.

– Ett MiG-29-jaktplan tillhörande Ukrainas flygvapen gick förlorat under ett stridsuppdrag på kvällen den 10 augusti 2026. Piloten utförde ett stridsuppdrag för att förgöra fientliga luftmål i Odesa oblast, framhåller det ukrainska flygvapnet enligt Ukrainska Pravda.

Händelsen utreds av ukrainska myndigheter.

Läs mer: Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

Förlorade F16-plan

För knappt två veckor sedan förlorade Ukraina ett F16-plan i samband med ett stridsuppdrag längs med fronten.

Flygvapnet preciserade inte vart det hände, men klargjorde att piloten överlevde.

– På ett avsnitt av fronten utförde piloten ett stridsuppdrag för att skjuta ner fientliga luftmål. Tidiga uppgifter tyder på att ett nödläge uppstod ombord på flygplanet, vilket tvingade piloten att skjuta ut sig, menades det då.

Inga detaljer

Piloten fördes till sjukhus med lättare skador.

Ukraina har inte meddelat exakt vad nödläget handlade om, utan har varit återhållsamma med detaljer gällande kraschen.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Foto: A. Voznenko

Text: Redaktionen

Värsta sedan 1983 – Trump pressas rejält

2026 08 10

Donald Trumps utrikespolitiska utmaningar blir allt större.

Åtminstone när det kommer till Mellanöstern.

Det var mot slutet av februari som USA och Israel inledde sina omfattande attacker mot Iran, enligt Trump i syfte att förhindra landet från att tillverka ett kärnvapen.

Kriget är fortfarande inte slut, Hormuzsundet är stängt – och USA:s oljereserver har inte legat på en så låg nivå sedan 1983.

Värsta sedan 1983

Antalet fartyg som passerar Hormuzsundet lastade med olja har fallit drastiskt.

Råoljelagren i USA:s strategiska oljereserv har nu fallit under 300 miljoner fat, rapporterar CNBC.

– Det är den lägsta nivån på över fyra decennier, och detta i samband med att de globala lagren är under tryck på grund av kriget i Iran.

Trump pressas

Uttömningen av den strategiska oljereserven har väckt frågor om huruvida de amerikanska statliga lagren är på väg att ta slut.

Den minsta mängd olja som krävs för att driva reserven på ett säkert sätt är dock cirka 70 miljoner fat.

Men den snabba uttömningen av oljereserven och de förhöjda oljepriserna fortsätter att sätta press på Donald Trump.

Inflationstakten i USA ligger alltjämt över tre procent, vilket kan jämföras med den amerikanska centralbankens mål på två procent.

Läs mer: USA:s försvarsjättar rädda – på grund av Ukraina

Bredare bilden

Det är inte bara inflationsproblemet och den låga oljereserven som ställer till det för Trump.

CNN:s analytiker Stephen Collinson funderar även på den bredare bilden.

– För en vecka sedan förutspådde Trumps team att ett avtal om att återöppna Hormuzsundet var nära förestående. Men Teheran, som nu dikterar villkoren för den globala supermakten USA, har ställt upp nya hårda krav, menar Collinson.

Största problemet

Och det är inte Iran som de flesta amerikaner prioriterar just nu, fortsätter Collinson.

– Väljarna är arga över de höga priserna och kämpar mot mer långsiktiga trender gällande prissättning och kostnader inom bostäder och sjukvård.

Läs mer: Ica satsar stort vid norska gränsen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen