Under 2025 har Rysslands ekonomiska problem blivit allt mer tydliga.

Krigsmaskinen bränner igenom besparingarna, ränteläget och inflationstakten ligger kvar på höga nivåer och branscher som kol och järnväg är i kris.

Samtidigt kommer besked om att oljepriset ligger betydligt lägre än vad Kreml hade räknat med – ett stort slag med tanke på hur beroende Ryssland är av oljeförsäljningen.

Missräkning för Kreml

Det genomsnittliga ryska oljepriset räknat i rubel har hållit sig under den federala budgetens mål för 2025, visar nya beräkningar.

Svagheten kommer bland annat av en starkare rubel, som har stigit med cirka 45 procent sedan början av året på grund av en lättnad i de geopolitiska spänningarna och centralbankens strama penningpolitik, uppger Reuters.

Pressar budgeten

De internationella oljepriserna i dollar har samtidigt tappat cirka 10 procent av sitt värde. 

Ryssland höjde i april prognosen för budgetunderskottet 2025 till 1,7 procent av BNP från 0,5 procent efter att redan ha sänkt prognosen för energiintäkterna med 24 procent i väntan på en utdragen period med lägre oljepriser. 

De statliga utgifterna för det nationella försvaret höjdes med en fjärdedel 2025 till 6,3 procent av BNP, den högsta nivån sedan kalla kriget.

Larm om järnvägen

Samtidigt kommer larm om den ryska järnvägen.

Det statsägda monopolet Russian Railways befinner sig i en kris, bolagets “värsta sedan den stora finanskrisen för nästan två decennier sedan”.

Krisen utgörs av rekordlåga fraktvolymer på grund av de kombinerade effekterna av västvärldens sanktioner och minskande flöden av jordbruksvaror och byggmaterial, rapporterar ryska Novaja Gazeta.

Är en signal

Russian Railways är ett av Rysslands största och rikaste statsägda företag, och järnvägstransporterna är en indikator för ekonomin i stort – godset måste transporteras i dag för att affärerna ska kunna göras i morgon. 

När järnvägstrafiken störs är det vanligtvis en signal om att en industriell nedgång är nära förestående.

– Sammantaget har transporterna nu minskat 20 månader i rad, och trenden accelererar, uppger Novaja Gazeta.

– Förra året sjönk fraktvolymerna med drygt 4 procent, vilket var ett rekord efter Sovjetunionens fall. Men de har fortsatt att falla med mer än 7 procent bara under de första fem månaderna 2025.

Foto: S. Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Fredssamtalen mellan Ukraina och Ryssland har skjutits upp på obestämd tid.

Den främsta anledningen är att USA, som varit en viktig part i samtalen, har annat på bordet för tillfället.

– Mellanöstern har kraftigt förändrat den politiska uppmärksamheten, bort från Ukraina, säger en diplomatkälla från Europa, till Financial Times.

Stubb varnar

Anfallen mot Iran har på flera sätt gynnat Ryssland. Bland annat genom att sanktioner mot landets olja lättats, vilket gör att krigskassan åter kan fyllas på.

När USA:s fokus dessutom har skiftat till Mellanöstern, varnar nu den finske presidenten för att den minskade pressen på Ryssland kan tvinga Ukraina att acceptera stora eftergifter av landets territorium för att nå en fredsuppgörelse, rapporterar Politico.

– Stubb fruktar att fredssamtalen i Ukraina snabbt närmar sig ett sanningens ögonblick, vilket kan tvinga Kiev att acceptera en dålig uppgörelse som innebär att territorier avträds till Putin, uppger tidningen.

– Presidenten menar att förhandlingarna till och med kan kollapsa, vilket kan lämna Europa utan amerikansk hjälp och tvinga europeiska länder att ingripa för att hjälpa Ukraina med mer underrättelse, vapen och annat stöd.

ÖB varnar

Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har tidigare varnat för en uppgörelse där ukrainskt territorium tillfaller Ryssland.

–  Om man flagrant bryter mot FN-stadgan och utan provokation angriper ett grannland, erövrar dess territorium, kränker dess territoriella integritet och dessutom kommer undan med det. Då ser jag det som ett nästan självklart incitament för att belöna sig själv med slutsatsen att det här kan vi fortsätta med, säger han till SVT.

ÖB menar att det skulle innebära ett stort slag mot den världsordning som tagit form efter andra världskrigets slut.

– Det kan upplevas av olika stater som en möjlighet att ta för sig, för att varken världssamfundet eller någon annan förmår att stoppa, förhindra eller ingripa i den typen av konflikter, uppger han.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

USA har genomfört kraftiga flyganfall mot iranska mål vid Hormuzsundet.

Attacken har skett med några av sina mest avancerade bunker buster-bomber, rapporterar franska Le Monde.

Attack mot strategiska mål

USA:s militär uppger att de hade slagit till mot iranska missilanläggningar nära det strategiska Hormuzsundet med några av de mest kraftfulla bomberna i USA:s arsenal.

Enligt USA:s centralkommando genomfördes attacken med de tunga precisionsbomberna bunker buster, som kan tränga djupt ner i marken.

– För några timmar sedan genomförde amerikanska styrkor en lyckad attack med flera 2 300 kilo tunga bunkerbuster-bomber mot nedgrävda iranska missilställningar längs Irans kust nära Hormuzsundet, skriver USA:s centralkommando i ett uttalande på plattformen X.

Målen beskrivs som förstärkta och nedgrävda, vilket kräver just den typen av kraftfull ammunition.

Hot mot sjöfart

Bakgrunden till attacken är enligt USA att de iranska vapensystemen utgjorde ett direkt hot mot trafiken genom sundet.

– De iranska sjömålsmissilerna på dessa platser utgjorde en risk för den internationella sjöfarten i sundet, fortsätter Centcom.

Hormuzsundet är avgörande för världsekonomin, då omkring en femtedel av all global oljetransport passerar där.

Situationen har blivit allt mer spänd efter att Iran blockerat farleden som svar på konflikten med USA och Israel.

Djuppenetrerande bomber

Bunkerbuster-bomber är specialdesignade tunga bomber som kan tränga djupt ner i marken till nedgrävda positioner som till exempel bunkrar.

De skiljer sig från vanliga bomber genom sin konstruktion och tyngd – de är ofta flera ton tunga och har ett extra hårt hölje som gör att de kan tränga igenom jord, betong och stål innan de exploderar.

Bunkerbuster-bomber kan släppas från olika typer av flygplan, men i USA:s arsenal används de ofta från långräckviddsbombplan som B-2 Spirit, som kan flyga långt in i fiendens territorium utan att bli upptäckt.

Foto: USGov Military-Air Force - USGov Military-Air Force

Text: Redaktionen