Kreml rasar över nordiskt beslut – ”tvingar oss agera”

2025 12 04

En nordisk lag har fått Moskva att se rött.

Färöarna har antagit en lag som kan stoppa ryska fiskebolag från att verka i färöiska vatten.

Ryssland rasar över beslutet och överväger nu ”lämpliga motåtgärder”, rapporterar Reuters.

”Nya ovänliga handlingar”

Ryssland reagerar kraftfullt på att Färöarnas parlament gett regeringen möjlighet att porta de ryska bolagen Norebo och Murman Seafood från både fiske i färöiska vatten och tillträde till hamnar.

Enligt ryska utrikesdepartementet väcker beslutet oro för framtiden för det långvariga fiskeavtalet från 1977.

Det ryska utrikesdepartementets talesperson Maria Zakharova beskriver åtgärden som ett tydligt avsteg från tidigare relationer.

– Dessa nya ovänliga handlingar ifrågasätter Färöarnas engagemang för avtalet som slöts med Sovjetunionen 1977, säger hon i ett uttalande.

LÄS MER: En av Rysslands största producenter under attack

Fiskeavtal under press

Det tvåsidiga avtalet har under flera decennier styrt både fiskekvoter och rätten att vistas i fiskevatten.

Färöarna exporterar fisk till Ryssland och får i utbyte tillgång till torskbestånd i Barents hav för ryska fartyg som får fiska i färöiska vatten.

Trots att Färöarna redan 2023 skärpt hamnreglerna för ryska fartyg har den centrala delen av avtalet fortsatt att fungera.

Med den nya lagen ges Färöarnas regering alltså rätt att stoppa två av Rysslands största fiskeriföretag.

EU och Norge har tidigare vidtagit liknande åtgärder och anklagat de två företagen för att ägna sig åt statsstödd underrättelseverksamhet i europeiska farvatten.

Detta är något som de två bolagen bestämt avfärdar som falskt.

Moskva: Motåtgärder övervägs

Ryssland markerar nu tydligt att landets tålamod är slut.

Zakharova understryker att situationen tvingar Moskva till att agera.

– Färöarnas agerande har tvingat den ryska sidan att överväga att införa lämpliga motåtgärder.

Vilka konkreta åtgärder Ryssland överväger att vidta framgår inte.

LÄS MER: “Vi är redo” – Putin dundrar mot Europa

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen

Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april.

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent.

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd.

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen