EU har infört nya riktlinjer för diplomatiska kontakter med Ryssland.

Rysslands utrikesdepartement reagerar starkt och svarar med sarkastiska utspel för att kritisera blockets beslut, rapporterar RBC.

Signalerar diplomatiskt avstånd

EU:s utrikesförvaltning, European External Action Service (EEAS), har nyligen utfärdat riktlinjer för hur diplomater ska interagera med ryska representanter.

Enligt dokumentet bör EU-diplomater undvika direktkontakt med ryska kollegor vid evenemang, och om interaktion är oundviklig ska de inte synas tillsammans på bild.

Åtgärden ses som ett ytterligare tecken på att EU vill öka trycket på Ryssland genom diplomatisk isolering, utöver ekonomiska sanktioner.

Kremls hårda kritik

Rysslands utrikesdepartements talesperson Maria Zakharova reagerar skarpt på beslutet och använder sarkasm i sin kritik.

– Europeiska kommissionen borde lämna planeten eller dra sig ur FN så länge Ryssland är medlem, säger Zakharova i ett inlägg på hennes sociala medier.

Hon tycker samtidigt att EU:s rekommendationer är för svaga och inte går tillräckligt långt.

– Bryssel borde gå längre och helt bryta kontakterna med Ryssland offentligt, säger hon.

Ekonomiska och politiska konsekvenser

Utöver de diplomatiska åtgärderna har EU-länder kommit överens om att frysa ryska tillgångar värda 210 miljarder euro på obestämd tid.

Detta omfattar bland annat medel som tidigare hållits i europeiska banker och finansiella institutioner, och syftar till att minska Rysslands ekonomiska handlingsutrymme i samband med kriget i Ukraina.

Rysslands centralbank har svarat med att planera rättsliga åtgärder mot Euroclear i Moskva, ett bolag som hanterar värdepapper och finansiella transaktioner.

Enligt EU-tjänstemän är syftet med denna process att förhindra utbetalningar som skulle kunna kompensera för skador som Ryssland orsakat i Ukraina, och åtgärden uppfattas som en strategisk motåtgärd för att skydda ryska tillgångar utomlands.

Foto: A Lallemand resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enligt Putins talesperson Jurij Usjakov är den ukrainske presidenten välkommen till Moskva för ett sådant möte.

– Putin har upprepade gånger sagt: Om Zelenskyj är redo för ett möte, då bjuder vi naturligtvis in honom till Moskva, säger Usjakov enligt ryska statskontrollerade medier.

Usjakov lovar att Zelenskyjs säkerhet kommer att garanteras om han kommer till den ryska huvudstaden.

Putin: ”Jag är redo”

Putin har tidigare föreslagit att ledarna ska träffas i Moskva för att inleda ”fredsförhandlingar”.

– Den ukrainska sidan vill ha detta möte och jag är redo att anordna det. Snälla kom hit, vi kommer definitivt skapa förutsättningar för framtida säkerhet, framhöll diktatorn i september.

Zelenskyj svarade att han är redo att träffa Putin i ett neutralt värdland. 

Nya förhandlingarna

Samtidigt fortsätter förhandlingarna mellan Ryssland, USA och Ukraina. Delegationerna ska återigen träffas på söndag, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den Kremltrogna nyhetsbyrån Tass.

Parterna kommer återigen att träffas i Abu Dhabi för diskussioner om ett potentiellt fredsavtal.

Efter helgens förhandlingar uttryckte USA:s president Donald Trump stor optimism om ett framtida avtal.

– Vi är mycket närmare ett avtal, sade han enligt Reuters.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har också uttalat sig om samtalen. Enligt Zelenskyj finns det fortfarande några ”komplexa och politiska frågor” som måste lösas ut.

– Alla parters viktigaste ståndpunkter analyserades. Jag utarbetade ett ramverk för vidare diplomatiskt arbete. Förberedelser pågår nu för nya trilaterala senare i veckan, skriver han på X.

LÄS MER: “Förtjänar en smäll i huvudet” – utspelet får Orbán att se rött

Foto: President of Russia Office resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Danmark har varit hårt pressat den senaste tiden på grund av Donald Trumps hot mot Grönland.

Nu varnar Mette Frederiksen för att Europa och Nato inte gör tillräckligt för att garantera sin säkerhet och sitt försvar.

”Måste beväpna oss nu”

Förra året kom Natoländerna överens om att fem procent av ländernas BNP ska läggas på försvaret till 2035.

Men det är för sent, varnar Mette Frederiksen, enligt Kyiv Post. Tidsplanen är för utdragen.

– Jag är ledsen att säga att det skulle vara för sent. Jag tror att det viktigaste är att beväpna oss igen nu, säger den danska statsministern, enligt tidningen.

Europa måste kunna försvara sig mot Ryssland, men måste samtidigt minska sitt beroende av USA, menar Frederiksen.

Detta efter att Donald Trump hotat med att annektera Grönland, som är danskt territorium.

Även USA själva har krävt att europeiska Natoländer ska ta större ansvar för sin egen säkerhet, vilket det nya 5-procentsmålet är ett resultat av.

En ny världsordning

Men Frederiksen menar alltså att det måste gå snabbare, och menar att det har uppstått en ny världsordning som Europa måste anpassa sig efter.

– Världsordningen som vi känner den är över och jag tror inte att den kommer att återvända, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Europeiska länder skar ner på sina försvarsutgifter under många år innan Ryssland invaderade Ukraina.

Detta var ett ”dåligt misstag”, menar den danska statsministern, och understryker att Ryssland ”inte vill ha fred med Europa”.

Trots spänningarna mellan Danmark och USA framhåller Frederiksen också att Europa och USA måste hålla ihop.

Håller med Natochefen

Natochefen Mark Ruttes ord nyligen om att Europa inte kan försvara sig utan USA:s hjälp väckte starka reaktioner, men Frederiksen verkar delvis vara inne på samma linje.

Att stå ensamt militärt skulle vara ”extremt svårt” för Europa i nuläget, menar hon.

– För när man tittar på underrättelseverksamhet, kärnvapen och så vidare, är vi beroende av USA. Men jag tror att vi kan göra mer än vad som sägs offentligt just nu, säger Mette Frederiksen, enligt tidningen.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen