“Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar

2026 01 26

Ryssland krävs på nästan 226 miljarder dollar.

“Kreml är i chocktillstånd”.

Så beskrivs den ryska regeringen av den finländska tidningen Iltalehti, efter att det står klart att Ryssland blivit stämda av den amerikanska investeringsfonden Noble Capital.

Bakgrunden är att Ryssland har knappt 226 miljarder dollar i obetalda skulder – från tsartiden.

– Ryska federationen har brutit mot principen om statssuccession genom att vägra att betala och fortsätta att vägra att betala statsskulder som lånats av dess föregångarstat, det ryska imperiet, framhålls i fondens stämningsansökan, enligt Iltalehti.

Erkändes inte av bolsjevikerna

Den gamla skulden betalades aldrig på grund av oktoberrevolutionen 1917. När bolsjevikerna då kom till makten erkändes inte skulderna från tsartiden.

Noble Captial har dock en annan bild av saken.

Enligt investeringsfonden äger man 25 miljoner dollar i ryska kejserliga statsobligationer som utfärdades i december 1916. De hade en ränta på 5,5 procent och förföll 1921.

Tillsammans med ränta och förseningsavgifter anser Noble Capital att den ryska statens skuld därmed uppgått till 225,8 miljarder dollar.

Kreml: "En rättslig attack"

Enligt rapporter i rysk media har amerikanska advokater krävt att myndigheter i USA ska beslagta beloppet från Rysslands frysta tillgångar.

Vladimir Kolychev, Rysslands biträdande finansminister, avfärdar skuldkraven. Och Konstantin Kosachev, vice ordförande för Ryska federationsrådet, går fullständigt i taket av kravet.

– Hela det här projektet är en del av en rättslig attack mot Ryssland som våra fiender har släppt lös, säger han enligt Iltalehti.

– Jag utesluter inte möjligheten att det kan vara krafterna i den amerikanska inrikespolitiska kampen som hoppas på en fortsättning av konflikten i Ukraina och stör Donald Trump-administrationens fredsansträngningar. Detta är, så att säga, ett strategiskt mål.

Som grund för sin stämningsansökan har Noble Capital framhållit att USA 1933 erkände Sovjetunionen som efterträdarstat till ryska imperiet. Efter att Sovjetunionen föll erkändes även Ryssland som efterträdarstat.

Ryssland är därför skyldigt att återbetala skulden, enligt den ansökan som lämnats till rätten.

Foto: MSC / Kuhlmann

Text: Redaktionen

Rysk jätteanläggning ödelagd – finns ingenting kvar

2026 10 13

En rysk oljeanläggning har brunnit ner till grunden.

En stor rysk oljeterminal i Rostov-na-Donu har brunnit ner efter en ukrainsk attack.

Enligt uppgifter finns det inte en enda oskadad bränsletank kvar vid anläggningen, rapporterar RBC Ukraine.

Alla bränsletankar skadade

Det handlar om en tankanläggning vid oljeterminalen som tillhör Novosjakhtinsks oljeproduktfabrik i den ryska staden Rostov-na-Donu.

Enligt ryska medier har terminalens alla bränsletankar skadats efter attacken. Enligt lokalbor ska hela anläggningen brunnit ner till marken.

Anläggningen har använts för hantering av oljeprodukter och var tidigare känd under namnet Yug Rusi.

Hanterade miljontals ton olja

Före attacken hade terminalen kapacitet att hantera upp till 2,5 miljoner ton oljeprodukter per år.

Vid kajen kunde dessutom två fartyg med en lastkapacitet på mellan 3 000 och 5 000 ton lägga till samtidigt.

Skadorna kan därmed få betydelse för anläggningens möjligheter att hantera och transportera oljeprodukter. Det är dock ännu inte klarlagt hur länge verksamheten kommer att påverkas.

Ukraina kan stoppa attacker

Attacken kommer samtidigt som Ukraina har signalerat att landet kan vara berett att stoppa angreppen mot ryska oljeraffinaderier – under vissa förutsättningar.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har uppgett att Kyiv är redo att upphöra med attackerna om Ryssland slutar angripa Ukrainas energiinfrastruktur.

– Ukraina kommer att vara redo att sluta attackera ryska oljeraffinaderier om Ryssland slutar attackera vår energiinfrastruktur. Alla åtgärder för att trappa ner konflikten måste vara ömsesidiga och backas upp av verkliga garantier, skrev Zelenskyj på X.

Financial Times har tidigare rapporterat, att USA ökat pressen på Ukraina att stoppa attackerna mot ryska oljeraffinaderier.

Trump hävdar att Ukraina haft flera chanser att avsluta kriget.

– Vi sade: Ni kan göra vad ni vill med Ryssland, men attackera inte oljeraffinaderierna, eftersom det skapar ett globalt problem. Och han vill skapa problem för världen, sade Trump om Zelenskyj.

Enligt tidningen ska Washington även ha hotat med att begränsa delningen av viktig underrättelseinformation med Kyiv om angreppen fortsätter.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Läs mer: Flera kronor dyrare – så dyr blir bensinen i vinter

Foto: J. Taubitz

Text: Redaktionen

Skarp uppmaning till alla med lån – gör det innan vintern

2026 10 14

Elpriserna oroar svenska folket.

Vintern närmar sig med stormsteg och i och med det ökar oron gällande elpriserna.

Nästan varannan svensk är nervös över högre priser på el och uppvärmning.

Många är redo att ta till nödåtgärder för att klara sig – men samtidigt missar en majoritet en av de mest effektiva åtgärderna.

Hälften oroliga

42 procent av svenskarna menar att högre priser för el och uppvärmning är det som oroar mest inför vintern.

Detta enligt en ny undersökning från Sambla.

– Snabba svängningar i elpriserna gör att det är svårt att förutse hur nästa månads utgifter kommer att se ut, vilket såklart ger skäl till ökad oro, säger Samblas ekonomiska expert Marcus Karlsson i ett pressmeddelande.

Efter elen

Efter el och uppvärmning är mat och dagligvaror den näst största oron, 28 procent, följt av transport och drivmedel, 26 procent, samt räntor och lån, 19 procent.

Många svenskar är redo att offra vardagskonsumtionen av olika tjänster och varor för att dryga ut hushållskassan och klara av vintern.

Redo att minska

När svenskarna får välja vad de främst skulle göra för att få mer pengar kvar varje månad hamnar konsumtionsminskningar högst.

34 procent svarar att de är redo att dra ner på restaurang, shopping eller nöjen.

– Resultaten visar att många hushåll är inställda på att agera, men att man ofta börjar med det som känns enklast att påverka direkt: nöjen, shopping och abonnemang, fortsätter Karlsson.

Uppmaningen: Gör det nu

Samtidigt missar många svenskar en av de potentiellt mest effektiva åtgärderna: att förhandla om lånet.

Endast 8 procent svarar att de främst skulle jämföra eller förhandla om bolåneräntan, och 6 procent att de skulle samla lån eller se över befintliga lån.

– Det finns en risk att många hushåll lägger mycket energi på små besparingar, men missar större ekonomiska hävstänger, menas det.

– För den som har lån kan det vara värt att jämföra villkor, samla dyrare krediter eller förhandla om räntan. Det kan ge mer effekt än att enbart dra ner på vardagskonsumtion.

Foto: S. Taukachou

Text: Redaktionen