“Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar

2026 01 26

Ryssland krävs på nästan 226 miljarder dollar.

“Kreml är i chocktillstånd”.

Så beskrivs den ryska regeringen av den finländska tidningen Iltalehti, efter att det står klart att Ryssland blivit stämda av den amerikanska investeringsfonden Noble Capital.

Bakgrunden är att Ryssland har knappt 226 miljarder dollar i obetalda skulder – från tsartiden.

– Ryska federationen har brutit mot principen om statssuccession genom att vägra att betala och fortsätta att vägra att betala statsskulder som lånats av dess föregångarstat, det ryska imperiet, framhålls i fondens stämningsansökan, enligt Iltalehti.

Erkändes inte av bolsjevikerna

Den gamla skulden betalades aldrig på grund av oktoberrevolutionen 1917. När bolsjevikerna då kom till makten erkändes inte skulderna från tsartiden.

Noble Captial har dock en annan bild av saken.

Enligt investeringsfonden äger man 25 miljoner dollar i ryska kejserliga statsobligationer som utfärdades i december 1916. De hade en ränta på 5,5 procent och förföll 1921.

Tillsammans med ränta och förseningsavgifter anser Noble Capital att den ryska statens skuld därmed uppgått till 225,8 miljarder dollar.

Kreml: "En rättslig attack"

Enligt rapporter i rysk media har amerikanska advokater krävt att myndigheter i USA ska beslagta beloppet från Rysslands frysta tillgångar.

Vladimir Kolychev, Rysslands biträdande finansminister, avfärdar skuldkraven. Och Konstantin Kosachev, vice ordförande för Ryska federationsrådet, går fullständigt i taket av kravet.

– Hela det här projektet är en del av en rättslig attack mot Ryssland som våra fiender har släppt lös, säger han enligt Iltalehti.

– Jag utesluter inte möjligheten att det kan vara krafterna i den amerikanska inrikespolitiska kampen som hoppas på en fortsättning av konflikten i Ukraina och stör Donald Trump-administrationens fredsansträngningar. Detta är, så att säga, ett strategiskt mål.

Som grund för sin stämningsansökan har Noble Capital framhållit att USA 1933 erkände Sovjetunionen som efterträdarstat till ryska imperiet. Efter att Sovjetunionen föll erkändes även Ryssland som efterträdarstat.

Ryssland är därför skyldigt att återbetala skulden, enligt den ansökan som lämnats till rätten.

Foto: MSC / Kuhlmann

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Två Natoländer bakom attacker i Ryssland

2026 07 29

Ukraina har fått hjälp att slå bakom de ryska frontlinjerna.

Attackerna fortsätter. Dag efter dag pressar Ryssland på, både vid fronten och bakom den med attacker mot det ukrainska samhället.

Samtidigt har Ukraina den senaste tiden intensifierat sina långdistansattacker mot ryskt territorium.

Flera nyckelfunktioner har slagits ut för den anfallande nationen, bland att oljeraffinaderier och affärsjätten Wildberries lager.

Ligger bakom

Bakom flera av attackerna ligger två av Natos länder, som har hjälpt Ukraina i planeringen.

– Amerikanska och franska underrättelsetjänster hjälpte Ukrainas väpnade styrkor att välja mål, bedöma luftvärnssystemen och hitta rutter som gör det möjligt för drönare att nå mål djupt inne på ryskt territorium, rapporterar oberoende Moscow Times, med hänvisning till uppgifter till Financial Times från källor med insyn.

Ett system

Natoländernas underrättelser har hjälpt Ukrainas militär att förstå hur de på bästa sätt ska komma åt det ryska samhället.

Utifrån det har en detaljerad karta upprättats, där funktioner som är kritiska för Ryssland märkts upp, enligt RBC-Ukraine.

– Vi ser Ryssland som ett system. Att förstå detta system gör att vi kan identifiera kritiska delar där effekten kommer att vara mycket mer betydande, säger Ukrainas tidigare försvarsminister Andriy Zagorodnya, som idag jobbar med landets försvarsstrategier, enligt tidningen.

Förstöra finansieringen

Ukrainas satsning på attacker bakom frontlinjen har som mål att slå ut ryska luftförsvarssystem, radaranläggningar och elektroniska resurser som används i kriget, menar befälhavaren för Ukrainas drönarstyrkor, Robert Brovdi.

Fokus ligger också på att skapa korridorer för större attacker mot ryskt territorium.

Ambitionen är att slå ut rysk krigsutrustning, men också att strypa finansieringen av kriget.

– Målet är tydligt: att förstöra källorna som finansierar Putins krig och det militärindustriella komplex som förser ockupationsarmén med vapen, säger Robert Brovdi, enligt tidningen.

Foto: M. Studzinski

Text: Redaktionen

Putin kan ge efter – USA bekräftar

2026 07 30

Putin kan pressas till förhandlingsbordet.

Nya hårda sanktioner mot Ryssland kan öka pressen på Vladimir Putin och få honom att söka förhandlingar med Ukraina.

Detta bekräftar amerikanska senatorer, rapporterar RBC Ukraine.

USA vill pressa Putin

USA:s nya sanktionsförslag mot Ryssland, som kallats ”bone-crushing sanctions”, har ett tydligt mål: att öka trycket på Kreml och begränsa landets möjligheter att finansiera kriget.

Enligt amerikanska senatorer handlar åtgärderna inte bara om ekonomisk press, utan också om att få Putin att överväga förhandlingar.

– Det här lagförslaget säger till Vladimir Putin: dina dagar av krig är räknade. Du är på den förlorande sidan. Det är bättre att komma till förhandlingsbordet nu än att offra fler liv, slösa mer pengar, krossa din ekonomi och förstöra din ställning i världen. USA står med Ukraina, säger den demokratiske senatorn Richard Blumenthal.

– Den demokratiske senatorn sade också att Kina och Indien är de främsta aktörerna som håller Rysslands krigsmaskin igång, skriver tidningen.

Miljardtryck mot rysk ekonomi

Sanktionspaketet, som går under namnet Graham-sanktionerna, är framtaget av senatorer från både Demokraterna och Republikanerna.

Målet är att slå mot Rysslands ledning, finanssektor och den så kallade skuggflottan som används för att kringgå sanktioner.

Förslaget innehåller även tullar mot länder som fortsätter köpa ryska energiprodukter.

Enligt senatorerna ska sanktionerna göra det svårare för Moskva att fortsätta finansiera kriget.

86 senatorer röstade för förslaget

Sanktionsförslaget har redan klarat en första omröstning i senaten. Totalt röstade 86 senatorer för åtgärderna medan 12 röstade emot.

Efter beslutet i senaten går förslaget vidare till representanthuset för behandling.

Senatorerna har även träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Washington för att diskutera situationen vid fronten, Ukrainas behov av vapen och fortsatt amerikanskt stöd.

Zelenskyj ska enligt senatorerna ha tackat för stödet från båda partierna och betonat vikten av att fortsätta pressa Ryssland genom sanktioner.

Foto: Official White House Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen