Så kommenterar Kreml-höken Dmitirj Medvedev, tidigare president i Ryssland och numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet, sarkastiskt USA:s militära operation i Venezuela.

– En brutal militär operation i ett självständigt land som inte utgjorde något hot mot USA. En legitimt vald president och hans älskade fru kidnappade av amerikanska specialstyrkor. Naturligtvis är allt detta strikt inom ramen för internationell rätt och nationell lagstiftning, med kongressens godkännande, säger Medvedev enligt ukrainska kanalen TSN.

"Rika, fräcka individer"

Ryssland kränkte som bekant Ukrainas självständighet och suveränitet genom att fullskaligt invadera landet för snart fyra år sedan. Kriget, som utgör ett tveklöst brott mot folkrätten, pågår än idag.

Nu antyder dock Medvedev att länder behöver skydda sig med massförstörelsevapen för att undvika maktskifte, skriver TSN.

– Operationen i Caracas var det främsta beviset på att varje stat behöver stärka sina väpnade styrkor så mycket som möjligt, och inte låta diverse rika, fräcka individer enkelt ändra den konstitutionella ordningen i jakt på olja eller något annat, framhåller Medvedev.

"Största bedrägeriet i historien"

Moskva har vid upprepade tillfällen med våld försökt byta ut den ukrainska regeringen. Bland annat har flera mordförsök mot president Volodymyr Zelenskyj utförts, enligt Ukrainas säkerhetstjänst. 

Att Kreml kallar Nicolás Maduro för “en legitimt vald president” kan också ställas i kontrast till att USA, EU och flera latinamerikanska länder framhållit att valet 2024 då Maduro utropades till vinnare präglades av fusk.

– Det är det största bedrägeriet i Sydamerikas historia, uppgav exempelvis den venezuelanska oppositionstidningen La Patilla vid tillfället.

– Jag tvivlar inte på att Maduros regering har försökt begå valfusk i Venezuelas val, sade även Chiles president Gabriel Boric efter valet, enligt Reuters.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kreml har hittills sagt nej till vapenvila och fred i Ukraina.

Men kriget slår hårt emot Ryssland och dess militär, visar nya siffror.

Stora förluster

Ryssland har förlorat 1,2 miljoner soldater i Ukraina sedan invasionen inleddes den 24 februari 2022.

Det uppger den ukrainska generalstaben, rapporterar Kyiv Independent.

Nato har tidigare bedömt siffran till 1,1 miljoner.

I siffran ingår både soldater som dödats och de som har tagits ur strid till följd av skador.

Hur många av dessa som har dödats framgår inte av siffran. En granskning från BBC har dock visat att mellan 243 000 och 352 000 ryska soldater har dött.

Förutom att soldater har dött eller skadats har Ryssland även gjort stora materiella förluster.

– Enligt rapporten har Ryssland också förlorat 11 499 stridsvagnar, 23 855 pansarfordon, 72 776 fordon och bränsletankar, 35 756 artillerisystem, 1 590 raketavfyrningssystem, 1 268 luftförsvarssystem, 434 flygplan, 347 helikoptrar, 99 860 drönare, 28 fartyg och båtar samt två ubåtar, rapporterar tidningen.

Tycks ha ökat – i samband med fredsprocess

Bara det senaste dygnet har Ryssland förlorat 900 soldater som antingen dött eller skadats i strider, enligt tidningen.

De ryska förlusterna i Ukraina tycks dessutom ha ökat snabbare än någonsin under de senaste tio månaderna, rapporterade BBC tidigare i veckan.

Den stora ökningen kan möjligen kopplas till den fredsprocess som USA har dragit igång, enligt kanalen.

– När fredsinsatserna intensifierades 2025 under tryck från USA:s president Donald Trumps administration, publicerades 40 procent fler dödsrunor över soldater i ryska källor jämfört med föregående år, uppger kanalen.

Dödstalen tycks bland annat ha ökat i samband med Trumps och Putins möte i Alaska och andra händelser kopplade till fredsprocessen.

– Det är svårt att tillskriva ökade ryska förluster någon enskild faktor, men Kreml ser territoriella vinster som ett sätt att påverka förhandlingarna med USA till sin fördel, enligt kanalen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Trump-administrationens spektakulära attacker mot Venezuela och tillfångatagande av Nicolás Maduro har lett till spekulationer om Trumps nästa drag.

Efter en hint om att Grönland kan stå näst på tur varnar flera för att EU kan komma att svika ön.

Väcker frågor

EU har inte kommit med något tydligt fördömande av USA:s agerande i Venezuela.

Unionens utrikeschef Kaja Kallas skriver på X att ”EU övervakar situationen i Venezuela noggrant” – en kommentar som möts av kritik och hån från flera håll.

Samtidigt väcks frågor om hur EU skulle reagera om Donald Trump tog Grönland.

Putins särskilda sändebud Kirill Dmitriev har kommenterat saken hånfullt, rapporterar Iltalehti.

– Grönland nästa? Kaja skulle förmodligen stödja det i slutändan, skriver Dmitriev på X.

Men det är inte bara Ryssland som frågar sig om Trump kan ta Grönland utan att EU reagerar.

”Kommer annektera Grönland”

På söndagen har Donald Trump tidigare vice pressekreterare Katie Miller – som också är gift med Trumps rådgivare Stephen Miller – hintat om att Grönland kan stå näst på tur. Detta med en bild på Grönland täckt av den amerikanska flaggan, kommenterad med ordet ”Snart”.

I sociala medier har flera forskare, experter och journalister uttryckt oro för att Trump verkligen vill ta Grönland och att EU inte kommer att göra någonting åt det.

– Donald Trump kommer så uppenbart att annektera Grönland. Och europeiska ledare kommer att svara med oöverträffade nivåer av ”övervakning av situationen”, skriver den brittiska journalisten Owen Jones på X, och syftar då på Kaja Kallas citat om Venezuela.

En annan som uttrycker samma farhåga är sociologen och forskaren Giulio Mattioli.

– Vid det här laget ber EU praktiskt taget Trump att ta Grönland, skriver han på X.

”Danska regeringen svettas”

Även bland svenska opinionsbildare uttrycks en oro över vad Trumps idé om stormakters intressesfärer ska få för konsekvenser för Grönland.

Trump har hänvisat till Monroedoktrinen, som gör gällande att den västra hemisfären ska domineras av amerikanskt inflytande.

– Han har till exempel ofta återkommit till att Grönland borde tillhöra USA. Räkna med att den danska regeringen svettas lite extra just nu, skriver Expressens ledarsida.

Grönland är idag en autonom del av Danmark. Den danska statsministern Mette Frederiksen tog i sitt nyårstal avstånd ifrån Trumps uttalanden om att Grönland bör tillhöra USA.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Visit Greenland resp Offical White House Photographer. Information: Vita Huset avstår från feb 2025 att uppge fotograf för många av sina bilder

Text: Redaktionen