Kreml förnekar chockuppgifter från USA

2026 01 28

Kreml tillbakavisar chockerande uppgifter från USA.

Ryssland har lidit enorma förluster under kriget i Ukraina.

Det rör sig om de största förlusterna för en stormakt sedan andra världskriget, enligt en amerikansk tankesmedja.

Men nu slår Kreml tillbaka – och hävdar att de amerikanska siffrorna är felaktiga.

Chockbesked från USA

Enligt den Washington-baserade tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS) har Ryssland förlorat 1,2 miljoner soldater i kriget i Ukraina.

Siffran inkluderar soldater som har dött, sårats eller försvunnit, rapporterar Moscow Times.

Runt 325 000 ryska soldater uppskattas ha dödats mellan februari 2022 och december 2025. Ytterligare 875 000 uppges ha sårats eller försvunnit.

– Ingen större makt har drabbats i närheten av dessa antal dödsoffer eller dödsfall i något krig sedan andra världskriget, enligt studien.

Men nu tillbakavisar Kreml påståendet.

Kreml ifrågasätter

Kremls talesperson Dmitrij Peskov kommenterar nu de chockerande amerikanska uppgifterna om ryska förluster.

Han menar att de amerikanska siffrorna inte går att lita på.

– Jag tror inte att sådana rapporter kan och bör betraktas som tillförlitlig information, säger Dmitrij Peskov, enligt tidningen.

Kremls talesperson hävdar istället att man bara kan lita på förlustsiffror som kommer direkt från Rysslands eget försvarsministerium.

Ryssland har dock varit minst sagt sparsamma med den typen av information, enligt tidningen.

Senast Kreml offentliggjorde uppgifter om förluster på slagfältet var i september 2022.

Då uppgav man att 5 937 soldater hade dödats sedan invasionen inleddes några månader tidigare.

Större ryska än ukrainska förluster

Men enligt den amerikanska tankesmedjan har Ryssland alltså lidit enorma förluster, vilket också har framkommit i andra granskningar och kartläggningar.

Även Ukraina har gjort stora förluster, men inte tillnärmelsevis lika stora som Ryssland, enligt CSIS.

Antalet ukrainska soldater som har dödats tros uppgå till mellan 100 000 och 140 000, medan de sårade eller saknade tros uppgå till mellan 460 000 och 500 000.

Det innebär att ryska styrkor har lidit ungefär två och en halv förluster för varje ukrainsk förlust, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Putin måste dö”

2026 06 19

Putins död beskrivs som en ”nödvändighet”.

Putinregimen är just nu hårt pressad, och många hoppas och tror att ett fredsavtal snart kan bli möjligt.

Men det finns en sak som måste hända för att varaktig fred ska bli möjlig, menar en framstående generallöjtnant.

Måste lämna jordelivet

Den tidigare befälhavaren för Kanadas operationskommande, generallöjtnant Christopher Coates, skräder inte orden när han pratar om hur fred ska bli möjligt i Ukraina.

Det handlar inte om att Putin och Zelenskyj måste komma överens.

Det handlar om att Putin måste lämna jordelivet, menar han.

– Putins död. Det är det första nödvändiga villkoret, svarar Christopher Coates på frågan vad som krävs för en varaktig fred, rapporterar Ukrinform.

Coates har nyligen besökt Ukraina, och säger att det krävs mycket för att det ska bli fred, rapporterar Iltalehti.

– Det är mycket svårt för mig att föreställa mig en varaktig fred så länge Putin sitter vid makten, säger Christopher Coates.

”Högst en tillfällig paus”

Ett eventuellt fredsavtal måste baseras på Ukrainas militära seger, menar han.

Han tror inte att eftergifter i form av att ge upp territorier. Det skulle inte leda till någon permanent fred, enligt Coates.

– Högst en tillfällig paus. Om Ryssland behåller sina imperialistiska mål, kommer det att samla sin styrka och återgå till krig igen, säger generallöjtnanten, enligt tidningen.

Det ska alltså mycket till för att verklig fred ska uppnås i Ukraina, enligt den kanadensiska tidigare befälhavaren.

Ryssland svagt och sårbart

Samtidigt framhåller han Rysslands uppenbara svagheter.

– Rysslands största sårbarhet ligger i att de för ett illegitimt krig. Detta kan låta abstrakt, men ur ett strategiskt perspektiv är det av stor vikt, säger Christopher Coates.

– Det blir allt svårare att upprätthålla ett långsiktigt krig av eget val, särskilt när mänskliga och ekonomiska förluster hopar sig, tillägger han.

Ukraina är också starkt, och deras attacker mot den ryska oljeindustrin har haft stor betydelse, menar generalen.

Han oroar sig dock över att det västerländska stödet till Ukraina inte är tillräckligt helhjärtat.

– Jag är inte övertygad om att resten av världen tar det här problemet på allvar. Västerländskt stöd är inte obegränsat, och detta är fortfarande ett allvarligt skäl till oro, säger Coates, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige slår USA – hamnar en plats före

2026 06 18

Sverige placerar sig före USA på en prestigefylld lista.

Den schweiziska handelshögskolan IMD:s årliga World Competitiveness Ranking har släppts.

Där framgår att Schweiz tappar titeln som världens mest konkurrenskraftiga ekonomi.

Landet faller till en tredjeplats – och ligger nu bakom Hongkong som tar över andraplatsen och Singapore som nu bedöms ha den mest konkurrenskraftiga ekonomin i världen.

Sverige slår USA

Handelshögskolan går igenom ekonomiskt resultat, företagens och den offentliga sektorns effektivitet samt infrastruktur i 70 länder för att få fram resultat.

Sverige tappar en placering på listan, och halkar från åttonde till nionde plats, enligt IMD.

På tionde plats återfinns USA – och Sveriges grannar Norge och Finland hamnar på 18:e respektive 19:e plats.

Danmark är bästa nordiska land på listan med en sjätteplats.

Hela listan

Här är IMD:s topp 10-lista på de mest konkurrenskraftiga ekonomierna i världen:

1: Singapore

2: Hongkong

3: Schweiz

4: Taiwan

5: Förenade Arabemiraten

6: Danmark

7: Irland

8: Nederländerna

9: Sverige

10: USA

Läs mer: ”Moskva ska brinna”

Därför backar Schweiz

Anledningarna till att Schweiz tappar förstaplatsen har dels att göra med Donald Trumps tullar, och dels med lägre investeringar från utlandet, rapporterar Reuters.

Även en starkare valuta påverkar.

– I det nuvarande globala läget, där rättssäkerheten har försämrats, har Schweiz mycket lite att sätta emot som ett väldigt litet land, säger IMD-professorn Arturo Bris.

Satsar på Indien och Sydamerika

En studie från maj visar att Schweiz har blivit omkört av Hongkong som den plats där rika utlänningar placerar sina pengar.

Ivo Germann, chef för utrikeshandelsfrågor vid det schweiziska ekonomidepartementet, säger att Schweiz fortfarande är mycket konkurrenskraftigt och får höga poäng för både den offentliga sektorns effektivitet och landets infrastruktur.

Schweiz bemöter enligt Germann protektionism och tullar genom att sträva efter mer frihandel.

Han hänvisar bland annat till de senaste avtalen med Indien och det sydamerikanska handelsblocket Mercosur.

Foto: M. Liljegren Regeringskansliet resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen