Kreml förnekar chockuppgifter från USA

2026 01 28

Kreml tillbakavisar chockerande uppgifter från USA.

Ryssland har lidit enorma förluster under kriget i Ukraina.

Det rör sig om de största förlusterna för en stormakt sedan andra världskriget, enligt en amerikansk tankesmedja.

Men nu slår Kreml tillbaka – och hävdar att de amerikanska siffrorna är felaktiga.

Chockbesked från USA

Enligt den Washington-baserade tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS) har Ryssland förlorat 1,2 miljoner soldater i kriget i Ukraina.

Siffran inkluderar soldater som har dött, sårats eller försvunnit, rapporterar Moscow Times.

Runt 325 000 ryska soldater uppskattas ha dödats mellan februari 2022 och december 2025. Ytterligare 875 000 uppges ha sårats eller försvunnit.

– Ingen större makt har drabbats i närheten av dessa antal dödsoffer eller dödsfall i något krig sedan andra världskriget, enligt studien.

Men nu tillbakavisar Kreml påståendet.

Kreml ifrågasätter

Kremls talesperson Dmitrij Peskov kommenterar nu de chockerande amerikanska uppgifterna om ryska förluster.

Han menar att de amerikanska siffrorna inte går att lita på.

– Jag tror inte att sådana rapporter kan och bör betraktas som tillförlitlig information, säger Dmitrij Peskov, enligt tidningen.

Kremls talesperson hävdar istället att man bara kan lita på förlustsiffror som kommer direkt från Rysslands eget försvarsministerium.

Ryssland har dock varit minst sagt sparsamma med den typen av information, enligt tidningen.

Senast Kreml offentliggjorde uppgifter om förluster på slagfältet var i september 2022.

Då uppgav man att 5 937 soldater hade dödats sedan invasionen inleddes några månader tidigare.

Större ryska än ukrainska förluster

Men enligt den amerikanska tankesmedjan har Ryssland alltså lidit enorma förluster, vilket också har framkommit i andra granskningar och kartläggningar.

Även Ukraina har gjort stora förluster, men inte tillnärmelsevis lika stora som Ryssland, enligt CSIS.

Antalet ukrainska soldater som har dödats tros uppgå till mellan 100 000 och 140 000, medan de sårade eller saknade tros uppgå till mellan 460 000 och 500 000.

Det innebär att ryska styrkor har lidit ungefär två och en halv förluster för varje ukrainsk förlust, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukraina vill byta namn – för att hedra Trump

2026 04 21

Trump kan knytas närmare Ukraina.

Ukrainska politiker har fört fram ett oväntat förslag i de pågående diskussionerna om landets östra territorier.

Enligt uppgifter handlar det om att ge delar av Donbas ett nytt namn – med koppling till USA:s president Donald Trump, rapporterar RBC Ukraine.

Ovanligt förslag

Idén uppges ha lyfts i samband med samtal om framtiden för de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina.

Enligt uppgifter till The New York Times har ukrainska parlamentariker diskuterat ett koncept där en del av regionen tillfälligt skulle kunna kallas för “Donnyland”.

En källa beskriver initiativet som ett sätt att tänka nytt och anspela på namnen ”Donbas” och ”Donald”.

Strategi till Washington

Bakom förslaget finns också en tydlig strategisk tanke.

Genom att knyta an till Trump hoppas vissa aktörer i Kyiv kunna väcka större intresse i Washington och få USA mer engagerat i konflikten.

– Enligt källor sågs idén om ”Donnyland” som ett sätt att dra till sig den amerikanska administrationens uppmärksamhet och öka dess engagemang i fredsprocessen, uppger tidningen.

Förslaget ska dock ha varit informellt och aldrig tagits med i några officiella dokument.

Polen har gjort samma sak

Det är inte första gången länder försöker vinna poäng hos Trump genom att ge hans namn åt olika projekt.

I Polen diskuterades exempelvis att döpa en amerikansk militärbas till “Fort Trump”, och även i andra internationella processer har symboliska namnförslag förekommit.

Samtidigt kvarstår de stora frågorna kring Donbas.

Området är fortfarande utsatt för hårda strider, och förhandlingarna om regionens framtid har hittills inte lett till någon lösning.

Ukraina vill behålla kontrollen och har öppnat för olika modeller, inklusive särskilda administrativa lösningar.

– Jag vill vara tydlig: jag kommer aldrig att överge Donbas och de 200 000 ukrainare som bor där, sade Zelenskyj i mars, rapporterar Kyiv Independent.

Ryssland står dock fast vid sina krav på kontroll över delar av regionen.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen

Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

2026 04 21

Ungerns nya ledare kräver att en utländsk ledare tas i förvar.

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar uppger att landet måste gripa ett lands premiärminister om han reser in i landet.

Han går därför emot Viktor Orbáns tidigare beslut, rapporterar Politico.

ICC-beslut bakom

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar säger att landet är skyldigt att agera om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Ungern medan han är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

ICC utfärdade en arresteringsorder mot Netanyahu i november 2024 för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Länder som är medlemmar i domstolen är i princip skyldiga att gripa personer som omfattas av sådana beslut.

– Om ett land är medlem i ICC och en person som är efterlyst av ICC kommer in på vårt territorium, då måste den personen tas i förvar, säger Magyar.

Israels premiärminister planerar ett besök i Ungern i höst, vilket nu väcker flera frågor.

Tidigare besök

Frågan har tidigare skapat stor politisk konflikt i Ungern.

När Netanyahu besökte Budapest i april i fjol vägrade den dåvarande regeringen att gripa honom.

Då leddes landet av premiärminister Viktor Orbán, som är en stark allierad till Netanyahu.

Inför besöket meddelade Orbán att Ungern skulle lämna ICC och garanterade Netanyahu immunitet.

Magyar säger nu att han kommer att stoppa utträdet ur ICC, som kommer ske senast den 2 juni, alltså ett år efter att Ungern formellt anmälde sitt utträde till FN:s generalsekreterare.

– Jag gjorde detta tydligt för Israels premiärminister också…det är Tisza-regeringens fasta avsikt att stoppa detta och säkerställa att Ungern förblir medlem i ICC, säger han.

Fler länder tveksamma

Samtidigt är frågan juridiskt och politiskt omstridd.

Vissa länder menar att de kan vara med i ICC utan att alltid verkställa arresteringsorder.

Frankrike har till exempel argumenterat för att ett gripande av Netanyahu skulle kunna strida mot andra internationella avtal, och hänvisar till artikel 98 i ICC:s regelverk om diplomatisk immunitet.

Även Tyskland och Italien har tidigare signalerat tvekan.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen