Kräver ökat stöd – för ekonomiskt utsatta: “Inte bara för mat”

2025 03 21

Lantbrukarnas riksförbund föreslår ett ökat ekonomiskt stöd för utsatta hushåll.

I veckan hölls ett “matprismöte” mellan regeringen och representanter för livsmedelskedjan i Sverige.

Anna Karin Hatt, vd för Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), var en av deltagarna. 

Hon välkomnar en direkt dialog med regeringen.

– Debatten om livsmedelspriserna har blivit gravt förenklad, ibland rentav vilseledande. Därför ser vi från LRF positivt på möjligheten att föra en dialog med regeringen om detta, säger Hatt i ett pressmeddelande.

“Vi väntar fortfarande på den”

Regeringen har tidigare lovat att arbeta fram en livsmedelsstrategi med åtgärder för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen.

Dock meddelades ingen sådan strategi under dagens möte.

– För att stärka svensk livsmedelsförsörjning, även ur ett beredskapsperspektiv, krävs åtgärder som stärker produktionen. Här spelar den utlovade livsmedelsstrategin en nyckelroll – men vi väntar fortfarande på den, säger Hatt. 

Vill öka stödet för utsatta

En åtgärd som LRF vill se från regeringen är att öka det ekonomiska stödet för utsatta hushåll.

Detta för att underlätta för de som drabbats hårdast av de skenande matpriserna.

– Vi är förstås medvetna om att många konsumenter de senaste åren varit hårt pressade av ökade kostnader, inte bara för mat utan även inom flera andra områden, särskilt boende. Ett lämpligt sätt för politiken att lindra situationen för dem vore att stärka stödet till ekonomiskt utsatta hushåll, säger Hatt.

“Kan inte pressa bonden”

Under de senaste åren har produktionskostnaderna för Sveriges jordbrukare ökat avsevärt på grund av ökad kostnad för insatsvaror, hög inflation och en svag krona.

Något som inte är hållbart, enligt Hatt.

– Under många år har betalningen till bonden varit otillräcklig, vilket lett till en minskad livsmedelsproduktion. För våra medlemmar är det helt avgörande att lönsamheten i jordbruket stärks – vill vi öka livsmedelsproduktionen i Sverige finns det inget utrymme att pressa betalningen till bonden, säger Anna Karin Hatt.

Foto: S. Mushero

Text: Redaktionen

Kalldusch för Trump – Grönland gör jätteaffär

2025 05 24

Ett dansk-franskt gruvbolag har tecknat ett lukrativt avtal med Grönland mitt framför ögonen på USA:s president Donald Trump.

Det handlar om företaget Greenland Anorthosite Mining (GAM), som beviljats tillstånd att utvinna anortosit, en vit bergart som huvudsakligen består av aluminium, kiseldioxid och kalcium.

Avtalet sträcker sig över 30 år och tecknas mitt framför ögonen på USA, som under Donald Trumps styre visat ett stort intresse för Grönlands naturresurser.

Den amerikanska tidskriften Newsweek beskriver affären som ett ”bakslag” för Trumps ambition om att ta kontroll över Grönlands naturresurser. Presidenten har vid flera tillfällen sagt att USA borde annektera ön, som tillhör kungariket Danmark.

Nu väljer Grönland att distansera sig från USA, menar Newsweek.

– USA:s intresse för ön inte har resulterat i några investeringar och det nya avtalet signalerar att affärsdialogen med europeiska partners fortskrider snabbare, framhåller tidskriften.

Tystnad från USA

Grönlands minister för mineralresurser, Naaja Nathanielsen, har uttalat sig om det nya avtalet.

– Min förhoppning är att gruvan kommer att vara i drift inom fem år, säger hon till Reuters.

Den grönländska ministern kommenterar också USA:s intresse för ön. Hon konstaterar att det amerikanska intresset för Grönland inte omsatts i några direkta investeringar.

– I dagsläget har allt ståhej inte resulterat i något ökat intresse för direkta investeringar i Grönlands näringsliv.

– Amerikanska affärsdelegationer har besökt ön sedan början av året, men en formell dialog med den nya amerikanska administrationen har ännu inte inletts. Det råder ingen tvekan om att dialogen med både EU och Danmark fungerar smidigare, avslutar ministern.

Foto: 

Text: Redaktionen

Vindkraftspark går i konkurs

2025 05 19

En vindkraftspark i Sverige går i graven.

Så sent som förra veckan meddelade branschorganisationen Svensk vindenergi att det blivit tvärnit för vindkraftstillstånd.

Kommunala veton och invändningar från Försvarsmakten beskrevs som anledningar.

Nu kommer besked om att en vindkraftspark i Sverige går i konkurs, rapporterar Dagens industri.

Går i konkurs

Det är den krisdrabbade vindkraftsparken Aldermyrberget utanför Skellefteå som tvingas tacka för sig.

Stockholms tingsrätt har tagit beslutet efter att såväl gruvkoncernen Boliden som det tyska bolaget som äger parken ansökt om att försätta vindkraftsparken i konkurs.

Tillgängliga siffror

Aldermyrberget har tidigare ingått i rekonstruktion med anledning av negativa resultat och problem med lönsamheten.

Nu har det ekonomiska trycket blivit för stort, och konkursen är ett faktum.

Enligt de senast tillgängliga siffrorna hade bolaget en nettoomsättning på 87 812 000 kronor, och bokförda tillgångar på 675 554 000 kronor, uppger Konkurslistan.

Larm från branschorganisationen

Det var förra veckan som branschorganisationen Svensk vindenergi slog larm om tillståndet i svensk vindkraft.

– Kommunala veton och Försvarsmaktens invändningar var de främsta orsakerna till att endast två nya tillstånd gavs för vindkraft på land och till havs i Sverige under fjolåret, framhåller de i ett pressmeddelande.

– Nu hotas den storskaliga utbyggnaden av elproduktionen i Sverige. Svensk Vindenergis rapporter om avgjorda tillståndsärenden för vindkraft i Sverige under 2024 målar en dyster bild av utbyggnaden av den storskaliga energiproduktionen i landet.

“Allvarligt”

Av de 16 ansökningar om landbaserade vindkraftsprojekt som slutligt avgjordes under 2024 var det endast ett projekt som delvis beviljades tillstånd.

– Det är oerhört allvarligt att så mycket ny elproduktion stoppas när utbyggnaden behöver öka kraftigt, säger branschjurist Ina Müller Engelbrektson.

– Regeringen har möjligheten att snabbt förbättra förutsättningarna genom att ändra formerna för det kommunala vetot och få de utlovade incitamenten till kommuner, närboende och lokalsamhälle på plats.

Arkivfoto: American Public Power Association

Text: Redaktionen