Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

2025 11 24

Ryssland hotar att beslagta amerikanska pengar.

Samtidigt som fredsdiskussioner hålls för att försöka få slut på kriget i Ukraina så fortsätter de retoriska angreppen mellan Väst och Ryssland.

Västvärlden överväger fortsatt om de ska gå från att använda vinsten som genereras från ryska tillgångar till att använda själva tillgångarna.

Men nu hotar Kreml USA, rapporterar RBC Ukraine.

Kreml hotar USA

Rysk propaganda driver ett nytt element av ekonomisk utpressning och hotar med så kallad "spegelkonfiskering" av amerikanska tillgångar, enligt Ukrainas centrum för motverkande av desinformation. 

Rysslands finansministerium hävdar att det är redo för "motåtgärder" som svar på USA:s åtgärder gällande frysta ryska reserver. 

Efter det dök manipulationer upp i medierna om möjliga förluster för Washington på 6,6 miljarder dollar, en summa som Ryssland kallar "kompensation".

Inga mekanismer

Centret för motverkande av desinformation bedömer dock att det rör sig om tomma politiska hot.

Detta eftersom Ryssland inte har den ekonomiska mekanism som krävs för att konfiskera amerikanska tillgångar.

– Kremls huvudmål är att störa den internationella processen att använda ryska tillgångar till förmån för Ukraina, skrämma allierade och driva dem mot en mer “försiktig” politik, understryker centret.

Arbete pågår

Samtidigt tycks USA och Ukraina göra framsteg med den nya fredsplanen på 28 punkter.

Det rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Inte slutgiltigt

ISW förklarar.

– USA:s president Donald Trump uppgav den 22 november att fredsplanen på 28 punkter inte är hans slutgiltiga erbjudande till Ukraina, menas det.

– USA:s särskilda sändebud till Ukraina, general Keith Kellogg, sade till Fox den 23 november att fredsplanen är ett “pågående arbete” och att det finns frågor som parterna måste kodifiera och förklara ytterligare. Kellogg uppgav att det sannolikt behövs ett annexdokument som beskriver säkerhetsgarantier för Ukraina.

Foto: The White House resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

2026 06 01

Dmitrij Medvedev riktar ett meddelande direkt till EU-medborgare.

Den ryska retoriken gentemot Europa fortsätter att intensifieras.

Den ryska säkerhetsrådets vice ordförande Dmitrij Medvedev har på fredagen gått ut med ett meddelande direkt till EU-invånare.

Där menar han bland annat att “den fredliga sömnen är över”.

Medvedev varnar

Medvedev söker EU-invånarnas uppmärksamhet.

– Medborgare i EU-länder, ni borde inse att era myndigheter ensidigt har gått ut i krig med Ryssland, skriver han på X.

 – Så var vaksamma och bli inte förvånade över någonting. Den fredliga sömnen är över. Men ni vet vem ni ska fråga varför! 

Efter nedslaget

Medvedevs ord kommer efter att en rysk drönare slagit ner i ett bostadshus i den rumänska staden Galati.

Två personer skadades i samband med nedslaget, rapporterar Kyiv Independent.

Omkring 70 personer evakuerades från den skadade byggnaden.

Ledare för en rad EU-och Natoländer har fördömt händelsen, och så även Natochefen Mark Rutte.

Läs mer: Putin vill bli odödlig – tar till extrem metod

“Allvarligt och ansvarslöst”

Rumäniens utrikesminister Oana Toiu menar att händelsen är en “allvarlig och ansvarslös eskalering” från Rysslands sida. 

– Rumänien kommer att vidta nödvändiga diplomatiska åtgärder med anledning av denna allvarliga överträdelse av internationell rätt och av dess luftrum.

Har talats vid

Natochefen Mark Rutte bekräftar att han har talat med Rumäniens president om händelsen.

Han säger att han har försäkrat presidenten om Natos “absoluta solidaritet med Rumänien och uttryckte mitt medlidande med de som skadats i händelsen”.

– Jag bekräftade att Nato står redo att försvara varje tum av allierat territorium, framhåller Rutte.

– Vi kommer att fortsätta att stärka vår beredskap för att avskräcka från och försvara oss mot alla hot, inklusive från drönare. 

Läs mer: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

29 maj 2026

Ungern säger nej – Orbáns linje står fast

2026 05 29

Ungerns nya premiärminister går ut med besked.

De verbala konflikterna avlöste varandra under Viktor Orbáns tid vid makten.

Den långlivade före detta premiärminister dundrade ofta mot både EU och Ukraina i olika frågor.

Orbán ansågs som en av de mest ryssvänliga europeiska ledarna, hade en god relation till Putin och motsatte sig vid upprepade tillfällen EU:s stödpaket till Ukraina.

Besked framåt

I april valdes Peter Magyar till ny premiärminister i Ungern.

Nu går landets nye ledare ut med besked om militärt stöd till Ukraina, vilket också Natos Mark Rutte har fått information om, rapporterar oberoende Moscow Times.

Och beskedet är en fortsättning på Orbáns tidigare linje.

– Jag har sagt till generalsekreteraren att Ungern inte kommer skicka vapen och militär utrustning till det rysk-ukrainska kriget, uppger Magyar, enligt tidningen.

Pålitlig partner

Peter Magyar uppger samtidigt att Ungern vill förbättra relationerna till sina allierade inom Nato.

Ungern ska vara att lita på, enligt premiärministern.

– Ungern ska återigen bli en pålitlig Natopartner, framhåller han, enligt tidningen.

Ukraina är offer

Magyars företrädare Viktor Orbán var ofta kritisk till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, och undvek ofta att ta ställning mot Ryssland.

Men den nye premiärministern tar tydlig ställning för det krigsdrabbade landet.

– Ukraina är ett offer och har all rätt att försvara sin territoriella integritet, säger Magyar, enligt RBC-Ukraine.

– Det första steget mot att avsluta kriget är ett långsiktigt eldupphör. Först därefter kan en varaktig fred med internationella säkerhetsgarantier uppnås.

Återupprättar relationer

Sedan Magyar kom till makten har relationen mellan Ungern och Ukraina förbättrats något.

Och i förra veckan togs ett steg i den riktningen.

– Den 20 maj inledde Ukraina och Ungern bilaterala konsultationer på expertnivå. Parterna diskuterade goda grannrelationer, skydd av nationella minoriteters rättigheter och Ukrainas fortsatta väg mot ett medlemskap i EU, uppger tidningen.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen