Kraftig ökning i branschen – 500 nya jobb i månaden

2025 05 21

Den svenska försvarsindustrin växer snabbt.

I samband med det oroliga omvärldsläget har Sverige – precis som många andra länder i Europa – börjat rusta upp.

Den svenska försvarsindustrin växer snabbt – och enligt en ny rapport har omsättningen ökat med hela 56 procent.

Därtill handlar det om 500 nya jobb i månaden i branschen, rapporterar Sveriges Radio.

Medelstora växer

Det är inte de största försvarsbolagen som främst bidrar till lyftet, utan snarare medelstora underleverantörer.

Robert Limmergård, generalsekreterare för branschorganisationen Säkerhets-och försvarsföretagen, förklarar.

– Det är ju ett resultat av att vi nu ser att Sverige och många allierade länder ökar sina investeringar i försvaret, säger han till SR.

– Vi ser att hela ekosystemet, underleverantörer, komponent-och delsystemsleverantörer, också får en betydande tillväxt.

Kan fortsätta

Med tanke på geopolitiska osäkerheter tror Limmergård att industrin kan fortsätta att växa.

– Det är naturligt att den här typen av tillväxt kommer i alla fall fortsätta på medellång sikt.

Nya avtal

Även om det är de medelstora underleverantörerna som uppmärksammas så får jättar som Saab stora beställningar på löpande band.

Tidigare i maj kom en beställning på leveranser av lätta torpeder och torpedtuber värderat till omkring 1,3 miljarder kronor från Försvarets materielverk.

Försvarets materielverk har även undertecknat två ramavtal som sträcker sig över tio år med de svenska ammunitionstillverkarna Nammo Sverige AB och Norma för finkalibrig ammunition.

“Stärker säkerheten”

Ramavtalen med Nammo AB och Norma möjliggör flera beställningar över lång tid.

De första beställningarna inom detta ramavtal har enligt regeringen ett ordervärde på 1,8 miljarder kronor för Nammo och cirka 1,4 miljarder kronor för Norma.

– Nu sluts långsiktiga avtal som ger industrin bättre förutsättningar för att investera i sin produktionskapacitet. Det stärker svensk säkerhet och uthållighet, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Foto: S. Herrmann

Text: Redaktionen

Anfall mot flera ryska krigsfartyg

2026 08 12

Ukraina har träffat och skadat fyra ryska krigsfartyg.

Tidigt på onsdagsmorgonen genomförde Kyjivs styrkor en massiv drönar-och missilattack mot Ryssland.

Flera måltavlor träffades vid hamnstaden Novorossiysk vid Svarta havet.

Nu kommer besked om att fyra ryska krigsfartyg har träffats och skadats, rapporterar Ukrainska Pravda.

Fartyg skadade

De ryska krigsfartyg som har träffats i attacken är:

- Två fregatter av Projekt 11356, Admiral Makarov och Admiral Essen.

- Ett mindre robotfartyg av Projekt 21631 Buyan-M.

- Patrullfartyget Vasilij Bykov av Projekt 22160.

Ukrainas militär har inte gått ut med någon information gällande om det var med drönare eller missiler som fartygen attackerades.

“Varierande skador”

Ukrainas generalstab bekräftar attacken.

– Enligt preliminära uppgifter fick den ryska aggressorns fyra krigsfartyg skador av varierande grad, menas det enligt Kyiv Independent.

De understryker att Ukraina håller på och fastställa exakt hur omfattande skadorna är för respektive fartyg.

Läs mer: Enorm rysk förlust – 56 miljarder kronor

“Unik operation”

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har beskrivit attacken mot flottbasen i Novorossiysk som en “unik operation”.

Enligt honom användes drönare, Neptune-robotar samt marina drönare.

– Ockupationsflottan och all infrastruktur som stödjer den kommer inte att vara säker så länge den ryska aggressionen fortsätter.

Övriga träffar

Utöver krigsfartyg träffades flera andra ryska måltavlor i samband med anfallet.

Bland annat attackerades:

- En 30N6E-radar, som ingår i ett S-300-luftvärnssystem.

- Ett mobilt luftvärnssystem på kaj nr 2 i hamnen i Novorossijsk.

- Delar av oljeanläggningen Grusjovaja.

- Infrastruktur vid kaj nr 3, nr 6 och nr 7.

Läs mer: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: By Mil.ru, CC BY 4.0

Text: Redaktionen

Enorm rysk förlust – 56 miljarder kronor

2026 08 12

Ukrainas attacker mot Wildberries har inneburit enorma förluster.

Under sommaren har Ukraina genomfört en rad attacker mot den ryska e-handelsjätten Wildberries, som ses som Rysslands motsvarighet till Amazon.

Wildberries-lager i bland annat Jekaterinburg, Krasnodar, St. Petersburg och utanför Moskva har gått upp i lågor.

En ny genomgång visar att varor värda 5,9 miljarder dollar – motsvarande drygt 56 miljarder kronor, har förstörts.

Enorm förlust

En tredjedel av Wildberries lagerkapacitet har också slagits ut i samband med attackerna.

Sedan mitten av juli har Ukrainas styrkor träffat åtminstone 23 lager tillhörande e-handelsjätten, rapporterar United24Media.

Ukraina ser företaget som ett legitimt militärt mål i och med att Wildberries säljer olika typer av militära produkter, däribland drönare och militärkläder.

Senaste attacken

Så sent som igår inträffade den senaste attacken.

Då flög ukrainska drönare mot ett logistikkomplex tillhörande Wildberries beläget i Voronezj.

– Filmmaterial som spelats in av lokalinvånare och analyserats av Astra visar hur logistikkomplexet i byn Aleksandrovka i Novousmanskij-distriktet står i lågor.

Läs mer: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Därför Wildberries

Anledningen till attackerna mot Wildberries är att ställa till det för den ryska militären och ekonomin.

Det berättar Serhij Kuzan, ordförande för Ukrainas centrum för säkerhet och samarbete.

– Det huvudsakliga syftet med att slå till mot Wildberries lagerlokaler är att störa den ryska logistiken samt försörjningen av produkter med dubbla användningsområden, kritisk elektronik, sanktionsbelagda varor och liknande till den ryska armén och ryska vapentillverkare, säger Kuzan till BBC.

Även ekonomin

Kuzan förklarar även att ekonomin i Ryssland kan drabbas.

– Skadeverkningarna på civil egendom från sådana anfall kan också få en allvarlig inverkan på den ryska ekonomin, liksom en psykologisk effekt på det ryska samhället och sannolikt även på det fortsatta stödet för kriget.

Läs mer: Regeringen satsar en halv miljard på ammunition

Foto: Sociala medier / Exilenova+

Text: Redaktionen