Kraftig ökning i branschen – 500 nya jobb i månaden

2025 05 21

Den svenska försvarsindustrin växer snabbt.

I samband med det oroliga omvärldsläget har Sverige – precis som många andra länder i Europa – börjat rusta upp.

Den svenska försvarsindustrin växer snabbt – och enligt en ny rapport har omsättningen ökat med hela 56 procent.

Därtill handlar det om 500 nya jobb i månaden i branschen, rapporterar Sveriges Radio.

Medelstora växer

Det är inte de största försvarsbolagen som främst bidrar till lyftet, utan snarare medelstora underleverantörer.

Robert Limmergård, generalsekreterare för branschorganisationen Säkerhets-och försvarsföretagen, förklarar.

– Det är ju ett resultat av att vi nu ser att Sverige och många allierade länder ökar sina investeringar i försvaret, säger han till SR.

– Vi ser att hela ekosystemet, underleverantörer, komponent-och delsystemsleverantörer, också får en betydande tillväxt.

Kan fortsätta

Med tanke på geopolitiska osäkerheter tror Limmergård att industrin kan fortsätta att växa.

– Det är naturligt att den här typen av tillväxt kommer i alla fall fortsätta på medellång sikt.

Nya avtal

Även om det är de medelstora underleverantörerna som uppmärksammas så får jättar som Saab stora beställningar på löpande band.

Tidigare i maj kom en beställning på leveranser av lätta torpeder och torpedtuber värderat till omkring 1,3 miljarder kronor från Försvarets materielverk.

Försvarets materielverk har även undertecknat två ramavtal som sträcker sig över tio år med de svenska ammunitionstillverkarna Nammo Sverige AB och Norma för finkalibrig ammunition.

“Stärker säkerheten”

Ramavtalen med Nammo AB och Norma möjliggör flera beställningar över lång tid. 

De första beställningarna inom detta ramavtal har enligt regeringen ett ordervärde på 1,8 miljarder kronor för Nammo och cirka 1,4 miljarder kronor för Norma.

– Nu sluts långsiktiga avtal som ger industrin bättre förutsättningar för att investera i sin produktionskapacitet. Det stärker svensk säkerhet och uthållighet, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Foto: S. Herrmann

Text: Redaktionen

Trumps bisarra önskan till Stoltenberg – ringde helt oväntat

2025 08 15

Norges finansminister Jens Stoltenberg fick ett minst sagt oväntat samtal.

Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg är idag Norges finansminister.

Tack vare sin tidigare roll känner han Donald Trump väl.

En dag när Stoltenberg gick på en gata i Oslo kom ett helt oväntat samtal från den amerikanska presidenten – som kom med ett bisarrt önskemål.

Ringde helt oväntat

Donald Trump ringde till den norske finansministern för att diskutera amerikanska tullar på norska varor, samt ekonomiskt samarbete mellan USA och Norge.

Men Trump framförde också ett annat önskemål till Stoltenberg, i samtalet som överrumplade den norske finansministern när han var ute på stan.

– Helt plötsligt, medan finansminister Jens Stoltenberg gick nerför gatan i Oslo, ringde Donald Trump från Vita huset. Han ville ha Nobelpriset – och diskutera tullar, rapporterar Dagens Næringsliv.

Trump ska alltså ha framfört till Stoltenberg att han vill ha Nobels fredspris, enligt källor med insyn.

Fredspriset delas som bekant ut av Norge – men inte av Norges regering, utan av den norska Nobelkommittén. I kommittén finns dock tidigare ministrar som Stoltenberg kan tänkas ha kontakt med.

Jens Stoltenberg bekräftar att samtalet med Trump har ägt rum.

Stoltenberg bekräftar att samtalet ägt rum

Samtalet ska ha ägt rum förra månaden, inför Trumps möte med den norske statsministern Jonas Gahr Støre.

Stoltenberg säger att samtalet har ägt rum men vill inte gå in på de detaljer som refereras, rapporterar Politico.

– Det är sant att president Trump ringde mig några dagar före sitt samtal med statsminister Støre. Flera av presidentens medarbetare deltog också i samtalet, inklusive finansminister Bessent och handelsrepresentant Greer, säger Jens Stoltenberg till tidningen.

– Vi diskuterade tullar, ekonomiskt samarbete, och det fungerade som förberedelse inför hans samtal med statsminister Støre. Jag kommer inte att gå in på ytterligare detaljer om innehållet i samtalet, tillägger den norske finansministern.

Önskade Nobelpriset – mitt i känslig förhandling

Men enligt källor med insyn ska Trump alltså ha tagit upp sin önskan om att få Nobels fredspris – och detta mitt under en pågående, känslig förhandling om tullar på norska varor.

Det var heller inte första gången som Trump tog upp sin önskan om att få Nobelpriset i samtal med Stoltenberg, enligt tidningen.

Trump anser sig ha mäklat fred i en lång rad konflikter, vilket emellertid är omdiskuterat.

På fredagen ska han också träffa Vladimir Putin i Alaska – och förhoppningen är att presidenten ska lyckas få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Foto: Trump White House Archived, flickr resp Nato

Text: Redaktionen

Ryska regeringen kallar till krismöte

2025 08 12

Rysslands regering blixtinkallar till krismöte.

Ryssland står inför en rad ekonomiska utmaningar.

Det senaste är att priset på bensin har ökat kraftigt under den senaste tiden.

Nu blixtinkallar den ryska regeringen till krismöte med ledande oljebolag i landet, rapporterar Kyiv Independent.

Därför ökar priserna

Åtgärden kommer efter att bensinpriserna i Ryssland har stigit med nästan 50 procent sedan årsskiftet. 

Krympande reserver på den oberoende marknaden har pressat priserna till nivåer som orsakar förluster för små bensinstationer, som måste köpa bränsle på marknaden.

Prisuppgången kommer också samtidigt som Ukraina fortsätter med långdistansdrönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, som är viktiga inkomstkällor för Moskvas krig.

Krismöte

Den ryska regeringen kommer nu att sammankalla ett krismöte med de största oljebolagen torsdagen den 14 augusti för att diskutera de kraftigt stigande bränslepriserna. 

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak, som ansvarar för energipolitiken, kommer att leda samtalen.

Nya attacker

Senast i söndags attackerade Ukraina ryska oljeraffinaderier.

Bland de raffinaderier som träffades finns Saratov, som ägs av Rysslands största oljeproducent Rosneft.

Raffinaderiet i Saratov träffades av ukrainska drönare under natten till söndagen den 10 augusti, vilket orsakade bränder och en enorm rökpelare.

På flera platser

Saratov-raffinaderiet ligger i Volga-regionen, cirka 500 kilometer från den ukrainska gränsen, och har en beräknad bearbetningskapacitet på cirka 140 000 fat råolja per dag.

Förra veckan halverade anläggningen i Ryazan, som bearbetar 13,7 miljoner ton råolja per år och också drivs av Rosneft, sin raffinaderikapacitet efter en ukrainsk drönarattack den andra augusti.

Ukraina har i dagarna även attackerat raffinaderier i bland annat Krasnodar och Komirepubliken.

Kremls försäljning av olja och naturgas är som bekant en av ryska statens största inkomstkällor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen