Konkurrenten knappar in på Ica – “Avståndet aldrig varit mindre”

2025 07 07

Ica jagas intensivt av Axfood.

Ica har länge varit den ohotade ettan på dagligvarumarknaden i Sverige.

Nu kommer dock uppgifter om att det kan vara på väg att ändras.

Konkurrenten Axfood – som bland annat äger Willys och Hemköp – knappar in på Ica.

Det rapporterar Dagligvarunytt.

“Aldrig varit mindre”

Nya siffror från undersökningsföretaget YouGov visar att Ica mellan mars och maj i år nådde 87,1 procent av de svenska hushållen.

Motsvarande siffra för Axfood landade på 79,4 procent.

– Avståndet mellan Ica och Axfood har aldrig varit mindre, säger Yougovs dagligvaruanalytiker Fredrik Bendz till Dagligvarunytt.

Coops siffra ligger samtidigt på 64,7 procent och Lidls på 48,1 procent.

Tufft för Coop

Samtidigt som Axfood med hjälp av bland annat Willys Hemma-konceptet stegar framåt fortsätter de mörka molnen att bildas över Coop.

Förra veckan kom besked om nya miljardförluster för livsmedelskedjan.

Det kan du läsa mer om genom att klicka här.

Det är Axfood

Axfood fortsätter alltså att avancera på marknaden med märken som Willys och Hemköp.

Nu har kedjan även tagit över City Gross.

Axfood bildades år 2000 genom sammanslagning av D&D Dagligvaror, där Dagab var en del, och det då börsnoterade bolaget Hemköp.

Samtidigt förvärvades Spar Sverige, Spar Inn Snabbgross samt en röstmajoritet i Spar Finland.

För två miljarder

Det var förra året som Axfood officiellt förvärvade hela City Gross efter att sedan 2021 haft en minoritetspost i bolaget.

Köpeskillingen uppgick till 2 miljarder kronor.

City Gross har ett butiksnät med 42 butiker framför allt i de södra delarna av Sverige.

– Affären skapar de bästa förutsättningarna för att stärka City Gross konkurrenskraft, och stärka kedjans position på marknaden, för att expandera framgent, sade Lars Ljungälv, Bergendahl & Son AB:s koncernchef och vd, vid tillfället.

– Axfood är helt rätt ägare för City Gross framåt för att utveckla stormarknadskonceptet över tid.

Foto: Ica

Text: Redaktionen

Brittiska stridsflygplan i luften

2026 02 28

Brittiska plan är i luften i Mellanöstern.

På lördagsmorgonen började USA och Israel attackera Iran.

Iran har slagit tillbaka och skickat missiler mot Israel och uppgifter kommer samtidigt om explosioner i länder som Bahrain och Förenade Arabemiraten.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer bekräftar att brittiska plan är i luften i Mellanöstern – men menar att de inte ägnar sig åt offensiva uppgifter, rapporterar BBC.

Brittiska plan i luften

Keir Starmer säger att brittiska flygplan "befinner sig i luften idag" i Mellanöstern.

Detta "som en del av samordnade regionala defensiva operationer för att skydda vårt folk, våra intressen och våra allierade".

Han säger också att Storbritannien har höjt skyddet för brittiska baser och personal till sin högsta nivå.

“Gör vad vi kan”

Starmer säger att Storbritannien har en rad defensiva förmågor i regionen som nyligen har förstärkts.

– Vi sträcker oss även ut till brittiska medborgare i regionen och gör allt vi kan för att stödja dem. Det är livsviktigt att vi förhindrar ytterligare eskalering och återgår till en diplomatisk process, säger han.

Det har hänt

USA och Israel har inlett en omfattande attack mot Iran, som president Donald Trump säger kan ödelägga landets militär, utplåna dess militära program och till och med kunna störta dess regim.

I en video på Truth Social anklagar Trump Iran för att ha avvisat ”varje möjlighet att avsäga sig sina kärnvapenambitioner” och säger att USA ”inte står ut längre”, rapporterar CNN.

Irans svar

Som svar har den iranska regimen inlett en våg av attacker utan motstycke över hela Mellanöstern, riktade mot flera länder som hyser amerikanska militärbaser.

Explosioner har hörts från Dubais stränder till Dohas gator, i vad som enligt CNN skulle kunna vara “de inledande salvorna i ett krig som hotar att sluka hela regionen”.

– Medan de amerikanska attackerna i juni var över på några få timmar, har källor uppgett för CNN att den amerikanska militären denna gång planerar för flera dagars attacker, vilket tyder på mer omfattande mål.

Foto: S. Dawson No 10 Downing

Text: Redaktionen

Ryskt panikdrag vid fronten – går emot alla regler

2026 02 28

Ryssland vidtar krisåtgärder vid frontlinjen.

Ryska befäl uppges tvinga medicinsk personal att strida vid fronten.

En åtgärd som bryter mot internationella regler för krigföring.

Skickas in i strid

På grund av akut brist på soldater har ryska befäl börjat omplacera medicinsk personal till direkta stridspositioner vid fronten i södra Ukraina, enligt rapporter från den ukrainska partisanrörelsen Atesh, rapporterar RBC Ukraine.

Terapeuter, ambulanspersonal och vårdpersonal från evakueringsenheter ska ha satts i skyttegravar med vapen i handen i stället för att vårda de skadade.

– På grund av den kraftigt ökade aktiviteten hos ukrainska obemannade drönare, som enligt ryska soldater själva ”dyker upp överallt och hela tiden” inom en 25-kilometerszon, ökar antalet sårade dagligen. Men det finns ingen som kan behandla eller evakuera dem, rapporterar Atesh.

Bryter mot krigets regler

Att tvinga medicinsk personal att delta i strid strider mot internationella regler för krigföring, enligt Genèvekonventionerna och annan folkrätt som skyddar medicinsk personal och civila i konfliktzoner.

Medicinska team ska vara neutrala och skyddade från stridande uppgifter, och inte användas som soldater.

– Medicinsk personal – civila eller militär medicinsk personal – är inte kombattanter enligt internationell humanitär rätt och ska respekteras och skyddas under alla omständigheter, uppger Läkare utan gränser.

Genom att skicka vårdpersonal till fronten i stridande roller riskerar den ryska armén att bryta alla regler vid strid, vilket försvårar både skyddet av sårade och möjligheten att ge vård till de som behöver det.

Brist på resurser

En källa som talat med Atesh säger att ryska soldater klagar på att grundläggande medicinsk vård saknas vid fronten och att vissa inte fått viktiga behandlingar på månader.

Rörelserna på fronten pekar på en kritisk brist på personal hos den ryska sidan, vilket gör att även de som normalt ska vårda skadade istället skickas ut i strid.

Detta drag tyder på att man försöker kompensera för stora förluster och återkommande attacker, där även medicinsk personal nu ses som en resurs att användas i strid snarare än för att rädda liv, uppger ukrainska partisaner.

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen