Europa överväger fortsatt att konfiskera frysta ryska tillgångar för att finansiera Ukraina.

Flera europeiska ledare – däribland Ulf Kristersson (M) – vill se att tillgångarna konfiskeras.

Nu går Kreml ut med en varning om att Sverige och andra EU-länder kommer att “känna vårt svar” om de ryska pengarna går till Ukraina.

Kristersson för

Flera av de nordiska och baltiska länderna vill att EU genomför åtgärden.

– Europa kan inte ta risken att det finns frysta ryska tillgångar som går tillbaka ograverat till Ryssland trots det här kriget, har Kristersson sagt enligt SVT.

Förslaget har stött på visst motstånd i Belgien och Frankrike – men uppges röra sig framåt.

“Kommer känna vårt svar”

Nu meddelar Kreml Sverige och andra EU-länder att de “kommer känna vårt svar vid konfiskering av tillgångar”.

– Bryssel och andra europeiska huvudstäder, som är särskilt ivriga att stödja idén om de facto konfiskering av ryska pengar, kan vara säkra på att Ryssland har en tillräcklig arsenal av medel för ett lämpligt politiskt och ekonomiskt gensvar. EU kommer att känna vårt svar, säger biträdande utrikesminister Alexander Grushko enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Läs mer: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

“Skulle inte rekommendera”

Grushko fortsätter.

– Vi skulle inte rekommendera att EU:s medlemsstater låter sig ledas av oansvariga europeiska tjänstemän och inbitna rysslandsfientliga, som i själva verket föreslår att man ska “prova sig fram” i fall ryssarna inte gör någonting i gengäld, och resten av världen inte drar slutsatser om tillförlitligheten hos EU:s “finansiella fristad”.

Sverige stöttar

Sverige backar planen att låta frysta ryska tillgångar gå till Ukraina för att bland annat finansiera landets försvar.

Däremot har inget slutgiltigt beslut i frågan tagits ännu.

Läs mer: Rysk elitenhet utslagen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det handlar om en ubåtsjagare av modellen Albatros-M. Fartyget är en av fyra ubåtsjagare i den ryska Svarta havsflottan, rapporterar Kyiv Post.

Nu står skeppet i lågor. Den pro-ukrainska Telegramkanalen Crimean Wind har publicerat bild- och filmmaterial på branden.

Filmklipp visar tjock rök som stiger från ett förtöjt fartyg dolt under kamouflagenät.

Inledningsvis kunde fartygsmodellen inte identifierats, men efter ytterligare granskning har Crimean Wind fastställt att det handlar om en ubåtsjagare.

Den ryska Svartahavsflottan har fyra fartyg av denna klass – Muromets, Suzdalets, Kasimov och Yeysk. Samtliga tillverkades mellan 1982 och 1989.

– Det är oklart vilket av fartygen som brinner eller om händelsen orsakats en attack, ett tekniskt fel eller något annat, rapporterar sajten Marine Insight.

Uppgifter: Tungt bakslag för Moskva

Ubåtsjagarna utför flera viktiga uppdrag för den ryska Svarta havsflottan. De genomför kustnära ubåtskrigföring, bevakar av flottbaser och eskorterar andra fartyg.

Om ett av fartygen har slagits ut vore det ett hårt bakslag för den ryska sjömakten, uppger Marine Insight.

– Om ett av dessa fartyg har skadats skulle det sätta ytterligare press på Rysslands redan begränsade förmåga att bekämpa ubåtar i Svarta havet, skriver sajten.

Ryska myndigheter har inte kommenterat händelsen.

LÄS MER: Stora explosioner i ryskt ammunitionslager

Tvingats minska sin närvaro

Den ryska Svarta havsflottan har kraftigt minskat sin närvaro i havsområdet utanför den ockuperade Krymhalvön.  Framgångsrika ukrainska attacker i Azovska sjön har tvingat den ryska flottan att röra sig närmare det ryska fastlandet.

Enligt uppgift planerar Ryssland att bygga en ny flottbas för landets Svartahavsflotta. Den nya basen ska upprättas i den georgiska utbrytarregionen Abchazien, långt ifrån Ukraina.

Basen skulle vara av stor strategisk betydelse för Ryssland. Detta eftersom marinbasen skulle kunna utgöra en säker tillflyktsort för Svartahavsflottan, som utsatts för upprepade ukrainska drönarattacker sedan invasionens början.

LÄS OCKSÅ: “Ett svek” – raseri mot Jens Stoltenberg 

Arkivfoto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

I oktober månad ökade antalet konkurser i Sverige igen.

Samtidigt kommer besked om att Nordens största insektsfabrik – belägen i Danmark – tvingas tacka för sig.

Fabriken öppnades så sent som i december 2023, rapporterar danska medier.

Insektsfabrik i konkurs

Nordeuropas största insektsfabrik, Enorm Biofactory, går i konkurs. 

Fabriken slog upp portarna i december 2023 i staden Flemming, som ligger väster om Horsens i Danmark.

Den byggdes för över en halv miljard danska kronor och ägs delvis av lantbrukarägda grossistkoncernen DLG, som lyfte fram fabriken som en strategiskt viktig hållbar investering.

– Jag kan bekräfta att konkursbeslut har meddelats och att jag har utsetts till förvaltare, säger Henrik Selchau Poulsen från advokatfirman Bruun & Hjejle enligt danska Ekstra Bladet.

Förseningar och problem

Enorm Biofactory födde upp svart soldatfluga-larver, som bearbetades till mjöl och olja vilka var ett klimatvänligt alternativ till protein i djurfoder. 

Sedan öppningen har fabriken drabbats av förseningar, vilket har medfört att den inte har kunnat köra på full kapacitet.

Samtidigt har Enorm Biofactory mottagit både grannklagomål och förelägganden från Miljøstyrelsen – den danska Miljöstyrelsen.

Beslut togs om rekonstruktion – men fabriken kunde inte räddas och går nu i konkurs.

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser ökade med 13 procent i Sverige under oktober månad jämfört med samma period föregående år.

Det är en vändning efter månader av positiv utveckling.

Här sker ökningarna

UC noterar en ökning av konkurser inom byggbranschen om 25 procent, inom hotell- och restaurang noteras en ökning om 2 procent.

– UC ser en minskning av konkurser inom detaljhandel om 21 procent och vidare noteras en minskning inom partihandeln om 18 procent. Antalet nystartade bolag ökade med omkring 12 procent, framhåller UC.

Foto: M. Winkler

Text: Redaktionen