Massiva drönarattacker mot ryska oljehamnar har lett till ett kraftigt fall i exporten.

På bara en vecka har Ryssland drabbats av förluster på upp emot 10 miljarder kronor, rapporterar RBC Ukraine.

Kraftigt fall för oljeexport

En rysk kollaps är nära.

En serie drönarattacker mot viktiga oljehamnar i Ust-Luga och Primorsk har fått den ryska exporten att rasa.

Enligt uppgifter har exporten från den baltiska regionen sjunkit till ungefär en tredjedel jämfört med veckan innan.

– Som ett resultat har Kreml förlorat nästan tio miljarder i intäkter på bara en vecka, rapporterar Bloomberg.

Totalt föll Rysslands oljeexport med 43 procent under perioden 22–29 mars.

Volymerna har minskat från 4,072 miljoner till 2,318 miljoner fat per dag, och antalet tankfartyg som lämnar landets hamnar har minskat kraftigt.

– Oljesändningar via Östersjön föll till sin lägsta nivå sedan början av den fullskaliga invasionen, uppger tidningen.

Enorma ekonomiska förluster

Trots de minskade exportvolymerna har oljeintäkterna inte kollapsat fullt ut.

Tvärtom steg intäkterna till cirka 1,79 miljarder dollar per vecka – den högsta nivån sedan maj 2024.

Detta beror på stigande globala oljepriser.

Priset på rysk Uralsolja från Baltikum steg till 73,24 dollar per fat, medan andra leveranser nådde ännu högre nivåer.

Attacker mot hamnar

Den senaste tidens attacker har riktats mot strategiskt viktiga anläggningar.

Bland annat träffades oljehamnen i Primorsk för ungefär en vecka sedan, där flera lagringstankar började brinna och lastningen tillfälligt stoppades.

Efterföljande attacker har fortsatt att slå ut delar av infrastrukturen.

Bränder har rapporterats vid ett flertal tillfällen, och vissa oljetankar som tidigare inte träffats har fattat eld vid nya anfall.

För tre dagar sedan slog drönare till mot hamnen i Ust-Luga för femte gången på tio dagar.

Den upprepade beskjutningen har tvingat Ryssland att tillfälligt stoppa oljeexporten via flera viktiga hamnar, vilket ytterligare försvårat situationen för landets energisektor.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sedan Ryssland den 24 februari 2022 inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina har många länder antingen kapat banden med Moskva eller distanserat sig från Ryssland.

Nu är det dystra miner i den ryska huvudstaden i samband med att den tidigare Sovjetstaten Moldavien lämnar den rysk-ledda organiationen CIS.

Moldavien lämnar

CIS står för “Commonwealth of Independent States” och är en mellanstatlig organisation som bildades när Sovjetunionen upplöstes år 1991.

På svenska heter organisationen “Oberoende staters samvälde” – eller OSS.

Moldavien har nu officiellt tagit beslut om att lämna organisationen – någonting som leder till stor besvikelse i Moskva.

– Vi beklagar det, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov enligt den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Vill närma sig EU

Moldavien fortsätter därmed att distansera sig från Ryssland.

Landets president Maia Sandu har gjort klart och tydligt att hon vill arbeta för EU-integration och närma sig västvärlden.

Läs mer: ”Första gången i modern historia” – helt nytt problem för Ryssland

“Befrielse”

59 ledamöter i det moldaviska parlamentet röstade för att lämna OSS – och 17 emot.

Utrikesminister Mihai Popsoi är nöjd med utträdet.

– Att lämna OSS är inte en hämndaktion, det är en frigörelsehandling – att klippa den sista tråden som håller oss förankrade i ett giftigt och bittert förflutet, säger Popsoi enligt Kyiv Post.

– Det är en tydlig deklaration: Republiken Moldavien är en suverän, självständig och europeisk stat, inte en pjäs på någon annans schackbräde.

Oppositionen upprörd

Men det var upprörda känslor hos oppositionen när beslutet klubbades igenom.

– Ett stort antal av våra medborgare arbetar i OSS-länder. OSS är inte bara Ryssland, säger kommunistpartiets Diana Caraman.

– Har det förekommit samråd med samhället och med vår diaspora i OSS-länderna i denna fråga?

Formellt genomförs utträdet i april 2027.

Läs mer: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sedan Donald Trump tog över som president för andra gången har Ukrainas relation med USA förändrats rejält.

Joe Biden skickade återkommande stödpaket till det krigshärjade landet – medan Donald Trump har tagit en mer neutral roll.

Men i vissa områden finns samarbete mellan USA och Ukraina – och nu bekräftar Kyivs premiärminister ett nytt avtal mellan länderna, rapporterar Kyiv Post.

Är överens

Ukraina och USA har enats om inköp av amerikansk utrustning till det statliga energibolaget Naftogaz efter ett möte på onsdagen. 

Premiärminister Julia Svyrydenko och ordföranden för den amerikanska export-importbanken, John Jovanovich, kom överens om att lansera en finansieringsmekanism på 300 miljoner dollar för att stödja inköp av USA-tillverkad energiutrustning.

Ska stärka infrastrukturen

Enligt premiärministern är avtalet till för att stärka Ukrainas energiinfrastruktur efter de omfattande attackerna mot Naftogaz infrastruktur.

Svyrydenko meddelar att utrustningen kommer att användas för att återställa och modernisera infrastruktur för gasproduktion och gastransport, vilket ska bidra till att säkerställa en stabil energiförsörjning.

Läs mer: Stor besvikelse i Moskva – tidigare Sovjetstaten lämnar

Dödlig attack

Det nya avtalet kommer efter att Ryssland under gårdagen genomförde en av årets dödligaste drönar-och robotattacker.

17 personer dog och över 100 skadades i Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Har träffats

Efter attacken har en rad republikanska och demokratiska politiker träffat Ukrainas premiärminister i Washington för att uttrycka sitt stöd.

– Det var en ära att träffa premiärminister Svyrydenko, och jag är glad över att se det starka blocköverskridande stödet för Ukraina, säger demokraten Jeanne Shaheen.

Läs mer: ”Första gången i modern historia” – helt nytt problem för Ryssland

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen