Kinas ekonomi toksågas – jämförs med Mao Zedong

2026 01 12

Nobelpristagaren James Robinson menar att den kinesiska ekonomin är dömd att misslyckas.

År 2024 vann Robinson från Unviersity of Chicago nobelpriset i ekonomi tillsammans med Simon Johnson och Daron Acemoglu. Det var deras undersökningar om varför vissa länder uppnår ekonomisk tillväxt, medan andra inte gör det, som banade väg för priset.

En sak bedömer forskarna som central för framgång: goda institutioner som stimulerar innovation.

Någonting som Kina saknar, menar James Robinson.

– Det mesta av Kinas ekonomiska tillväxt har skett genom att låna eller stjäla teknologier från resten av världen. Kina har uppfunnit väldigt lite, säger han till Dagbladet.

Fungerar inte i längden

Enligt den prisbelönte ekonomen har Kina, genom att skapa förutsättningar för att använda andra människors innovationer samtidigt som man öppnar för stora utländska investeringar, fått en ekonomisk tillväxt i det han kallar “mittens rike”.

Men.

Det kommer inte att fungera i längden.

– För att bygga en verkligt framgångsrik och innovativ ekonomi behöver man ha det vi kallar inkluderande ekonomiska institutioner. Det fungerar inte i en stat där allt sker i diktatorns händer, säger James Robinson.

Kommer misslyckas

Professorn svarar ja på en direkt fråga om Kina kommer att misslyckas som ekonomi. Skälet är att Kina saknar motsvarigheter till demokratiska institutioner, menar Robinson.

– Om man tittar på Kinas historia ser man ungefär vad som kommer att hända. Makt korrumperar, och total makt korrumperar absolut. Vi såg det med Mao Zedong, och varför skulle inte samma sak hända med president Xi?

– Xi skapar nu en personkult på samma sätt som Mao gjorde.

“Inte möjligt”

James Robinson ser dock en tydlig skillnad jämfört med exempelvis Sovjetunionen och den kollaps som inträffade 1991, och det är att Kina har lyckats delta i den globala ekonomin. Det förklarar också delvis framgångarna landet haft.

Däremot finns det andra likheter med forna Sovjet, nämligen att politiska ledare placeras i styrelserna för stora företag.

– Kina har fortfarande problemet med att dess politiska institutioner inte är ansvariga inför folket. Jag tror inte att det är möjligt att ha en inkluderande ekonomi med en autokratisk regering – och de bevis vi har tyder på det.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Chen Zhengqing

Text: Redaktionen

Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

2026 02 25

Bakslagen för Sveriges elkonsumenter fortsätter att komma.

Under den senaste tiden har svenskarna på nytt fått vänja sig vid högre elpriser.

Bara mellan december och januari steg elpriserna med så mycket som 21 procent.

Och nu kommer ett nytt bakslag för hushållen – kärnkraftsreaktorn vid Oskarshamn tagits ur drift och många svenskar ser ut att få mycket höga elräkningar, rapporterar TV4.

Höga räkningar att vänta

Reaktorn i Oskarshamn har tagits ur drift efter ett oväntat fel.

Och nu är höga priser att vänta.

– Priset kommer bli lite högre, framför allt i de södra elområdena, säger Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson till kanalen.

“Blir nog en saftig räkning”

Meteorolog Ulrika Elvgren säger att “man får nog räkna med att det är framför allt i södra Sverige som det är mer priskänsligt”.

– Det blir nog en saftig räkning, säger hon.

I dagsläget ser kraftfördelningen ut ungefär så här i Sverige enligt TV4:

- Vattenkraft: 55,5 procent

- Kärnkraft: 26,8 procent

- Vindkraft: 10,6 procent

Resterande generering framställs av andra källor som inte specificerats.

Dyr månad

Många svenskar kommer ihåg hur det var för några år sedan när inflationen var oerhört hög, räntorna likaså och elpriserna urholkade svenskarnas plånböcker.

Sedan dess har inflationstakten kommit ner igen till lugnare nivåer – och räntorna har sjunkit. Men januari blev en rejäl käftsmäll för hushållen – elpriserna steg med hela 21 procent på bara en månad, framhåller Statistiska centralbyrån i en ny rapport.

“Starka bidrag”

Inflationstakten enligt KPI var 0,5 procent i januari 2026, vilket var en uppgång från 0,3 procent i december.

– Stigande elpriser och hyreshöjningar var starka bidrag till inflationstakten enligt KPI i januari, säger Mikael Nordin, prisstatistiker på SCB.

Sammantaget bidrog elpriserna med 0,7 procentenheter till inflationstakten enligt KPI, vilket var ett av de främsta bidragen bland alla varor och tjänster i KPI-korgen.

Foto: T. Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen

Domen över Putin – ”riskerar att dö”

2026 02 24

Idag är det fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Många experter menar att den ryske diktatorn Vladimir Putin såg en enkel seger framför sig.

Men verkligheten visade sig vara en annan.

– Det var uppenbart galenskap att starta kriget, som baserades på dålig och korrupt underrättelseinformation och usel politisk analys, nämligen att ukrainare med ryska som modersmål skulle se inkräktarna som befriare, resonerar den norske utrikeskommentatorn Morten Strand, i en artikel i Dagbladet.

Galenskap

Den norske tidigare utrikeskorrespondenten och Rysslandskommentatorns beskrivning av Putins fyra år långa krig i Ukraina är ”galenskap, galenskap, galenskap”.

– Det har gått fyra år sedan den ryske krigarpresidenten Vladimir Putin startade det stora kriget i Ukraina, och saker har blivit galnare och galnare, framhåller Morten Strand.

Här finns hoppet

Rapporterna om de stora ryska förlusterna kopplat till kriget avlöser varandra.

Tusentals soldater dör vid fronten varje vecka, ekonomin håller på att rasa samman och tillvaron för den ryska befolkningen blir allt sämre.

Det enda troliga hoppet om ett slut på kriget står till att situationen blir helt ohållbar för Ryssland och Putin tvingas kasta in handduken, menar Morten Strand.

– Här – tyvärr – ligger det enda hoppets frö, att det kommer att bli så illa för ryssarna att Putin måste ge upp, resonerar han.

”Riskerar att dö”

Den norske utrikeskommentatorn menar att Rysslands krig varit en missräkning för den ryske diktatorn ända från start.

Men nu har det blivit nästintill omöjligt för Putin att avsluta kriget.

På ett politiskt plan skulle det riskera att vara ett så pass stort bakslag att det kan innebära slutet på diktatorns politiska karriär.

– Varje dag sedan dess har kriget varit galenskap. Och nu har det blivit så fel att det är galenskap av Putin att stoppa det, uppger Morten Strand.

– Kriget har blivit Putins politiska syre. Utan den riskerar han att dö.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen