Kina minskar gradvis sitt engagemang i Arktisprojekt med Ryssland.

Detta på grund av för höga risker och internationella sanktioner, rapporterar RBC Ukraine.

“För riskabelt“

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (FISU) har Kina börjat dra sig tillbaka från flera gemensamma projekt i Arktis med Ryssland.

– Samarbetet med Moskva visar sig plötsligt vara dyrare än någon fördel det kan ge, säger en källa vid FISU.

Av de sex gemensamma projekten i Arktis godkändes fem före 2022, och ett har redan lagts ned på grund av problem med genomförandet.

– Arktis har helt enkelt tappat prioritet för Kina, trots att satsningar som under Bältet och Vägen‑initiativet fortsätter globalt, säger källan.

FISU påpekar att internationella sanktioner mot Ryssland, införda efter invasionen av Ukraina, är det största hindret för kinesiska investeringar.

Begränsad tillgång till teknologi, finansiering och internationell försäkring gör att storskaliga projekt blir för riskabla.

– Under dessa omständigheter har Ryssland blivit en skadlig partner. Investeringarna minskar och tillgången till strategisk teknologi i viktiga regioner försvinner, förklarar FISU.

Balanserar neutralitet

Officiellt hävdar Peking en neutral hållning och uppmanar till fredliga förhandlingar.

Samtidigt har Kina nyligen betonat behovet av att respektera alla länders territoriella integritet, utan att direkt kritisera Rysslands aggression.

Samtidigt fortsätter USA att pressa Kina att minska stödet till Rysslands militärindustriella sektor.

Både Ukraina och USA väntas uppmana Kina att vidta konkreta åtgärder för att försvaga Ryssland och stoppa leveranser av varor med dubbla användningsområden.

Kina avvisar påståenden

Detta är andra gången på kort tid som Kina går emot Ryssland.

Rysslands underrättelsetjänst påstår att Frankrike och Storbritannien planerar att överföra kärnvapen till Ukraina.

Det finns inga europeiska uppgifter som tyder på att detta skulle vara aktuellt.

Även Kina har avvisat de ryska påståendena.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen

Ukraina fortsätter med vad de beskriver som sina egna “drönarsanktioner”.

Den ukrainska säkerhetstjänsten har på torsdagen slagit till mot en rysk oljepumpstation.

En källa berättar att attacken har lett till “allvarliga störningar”.

Ryssland attackerat

Över 150 ukrainska drönare har skickats mot Ryssland och den ockuperade Krymhalvön.

Flera av dem slog ner i oljepumpstationen Gorkij i Nizhny Novgorod-regionen i Ryssland, rapporterar Kyiv Independent.

– Skador på sådana nyckelanläggningar orsakar allvarliga störningar i logistiken för oljeförsörjningen inom Ryssland, säger en källa med vetskap om attacken.

– Driften av huvudledningar avbryts, raffinaderiernas effektivitet sjunker och transportkostnaderna stiger.

Massiv brand

Bilder och filmklipp som sprids på sociala medier visar stora rökmoln efter attacken.

En källa som Ukrainska Pravda pratat med vittnar om en kraftig brand vid oljepumpstationen.

– Tidiga rapporter tyder på att tre oljetankar har skadats i attacken. En omfattande brand som täcker 20 000 kvadratmeter har brutit ut, säger källan.

Läs mer: Trump har fel – enligt USA:s underrättelsetjänst

Fakta Gorkij

Oljepumpstationen Gorkij är belägen i Mesjicha i Rysslands Nizhny Novgorod-region.

Den är en viktig del av Rysslands oljetransitsystem och tillhör Transneft Upper Volga.

Stationen transporterar olja via huvudledningar, bland annat längs rutten Surgut–Gorkij–Polotsk, och säkerställer pumpningen av råolja till inhemska rutter, inklusive till jätten Lukoils raffinaderi i staden Kstovo.

Påverkar budgeten

Uppgifter kommer samtidigt om ukrainska drönarattacker mot en oljedepå på ockuperade Krymhalvön och energiinfrastruktur i ockuperade Melitopol i Zaporizjzja oblast.

– Detta påverkar direkt de ryska statsinkomsterna, som används för att finansiera kriget mot Ukraina, säger källan.

Läs mer: Ungern och Slovakien viker sig – EU drämmer till mot Ryssland

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen