Kim Jong-un tystar två stormakter – Seoul slår larm

2025 12 07

Två stormakter tycks backa i en avgörande fråga om Nordkorea.

Både USA och Kina visar tecken på att backa från ett viktigt krav på Nordkoreas regim.

Nu oroar sig Sydkorea för att stormakterna är på väg att acceptera Nordkorea som kärnvapenmakt.

Washington och Peking har tystnat

I USA:s nya säkerhetsstrategi nämns inga krav på kärnvapennedrustning i Nordkorea.

Även i ett nytt kinesiskt säkerhetsdokument undviker man att nämna frågan, trots att Kina tidigare har krävt kärnvapennedrustning i Kim Jong-uns diktatur.

Utvecklingen väcker stor oro i Sydkorea.

Analytiker varnar för att de två supermakterna, USA och Kina, nu har börjat se Nordkoreas kärnvapenarsenal som en permanent verklighet, rapporterar Korea Times.

I USA:s nya säkerhetsstrategi NSS nämns inte Nordkorea över huvud taget, vilket är en stor skillnad jämfört med tidigare säkerhetsstrategier.

– Tystnaden om Pyongyang sticker ut jämfört med säkerhetsdokument som publicerades under den tidigare Joe Biden-administrationen och under Trumps första mandatperiod, rapporterar tidningen.

Förändrad strategi

Tidigare nämndes Nordkorea ett dussintal gånger och beskrevs som ett stort hot mot USA.

Men på senare tid har någonting hänt.

President Trump har vid flera tillfällen hänvisat till Nordkorea som en ”kärnvapenmakt” och signalerat att USA har accepterat detta, enligt tidningen.

USA:s, och även Kinas, strategiska prioriteringar tycks ha förändrats, vilket medför en stor utmaning för Sydkorea.

– Den senaste NSS sätter ”America First” i centrum, säger Park Won-gon, professor i nordkoreanska studier vid Ewha Womans University i Sydkorea, till tidningen.

– Nordkoreas kärnvapen utgör ett existentiellt hot mot Sydkorea, men de betraktas inte som ett direkt hot mot det amerikanska fastlandet, tillägger Park Won-gon.

Seoul måste agera

Nu måste Seoul försöka få de två supermakterna att stå fast vid kravet på nordkoreansk kärnvapennedrustning.

– Det betyder att vår regering måste arbeta ännu hårdare för att hålla Nordkoreas kärnvapenfråga på radarn både i Washington och Peking, säger Park Won-gon.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust. 

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter. 

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta. 

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

11 juni 2026

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen