Kim Jong-un tystar två stormakter – Seoul slår larm

2025 12 07

Två stormakter tycks backa i en avgörande fråga om Nordkorea.

Både USA och Kina visar tecken på att backa från ett viktigt krav på Nordkoreas regim.

Nu oroar sig Sydkorea för att stormakterna är på väg att acceptera Nordkorea som kärnvapenmakt.

Washington och Peking har tystnat

I USA:s nya säkerhetsstrategi nämns inga krav på kärnvapennedrustning i Nordkorea.

Även i ett nytt kinesiskt säkerhetsdokument undviker man att nämna frågan, trots att Kina tidigare har krävt kärnvapennedrustning i Kim Jong-uns diktatur.

Utvecklingen väcker stor oro i Sydkorea.

Analytiker varnar för att de två supermakterna, USA och Kina, nu har börjat se Nordkoreas kärnvapenarsenal som en permanent verklighet, rapporterar Korea Times.

I USA:s nya säkerhetsstrategi NSS nämns inte Nordkorea över huvud taget, vilket är en stor skillnad jämfört med tidigare säkerhetsstrategier.

– Tystnaden om Pyongyang sticker ut jämfört med säkerhetsdokument som publicerades under den tidigare Joe Biden-administrationen och under Trumps första mandatperiod, rapporterar tidningen.

Förändrad strategi

Tidigare nämndes Nordkorea ett dussintal gånger och beskrevs som ett stort hot mot USA.

Men på senare tid har någonting hänt.

President Trump har vid flera tillfällen hänvisat till Nordkorea som en ”kärnvapenmakt” och signalerat att USA har accepterat detta, enligt tidningen.

USA:s, och även Kinas, strategiska prioriteringar tycks ha förändrats, vilket medför en stor utmaning för Sydkorea.

– Den senaste NSS sätter ”America First” i centrum, säger Park Won-gon, professor i nordkoreanska studier vid Ewha Womans University i Sydkorea, till tidningen.

– Nordkoreas kärnvapen utgör ett existentiellt hot mot Sydkorea, men de betraktas inte som ett direkt hot mot det amerikanska fastlandet, tillägger Park Won-gon.

Seoul måste agera

Nu måste Seoul försöka få de två supermakterna att stå fast vid kravet på nordkoreansk kärnvapennedrustning.

– Det betyder att vår regering måste arbeta ännu hårdare för att hålla Nordkoreas kärnvapenfråga på radarn både i Washington och Peking, säger Park Won-gon.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

Ukraina vill byta namn – för att hedra Trump

2026 04 21

Trump kan knytas närmare Ukraina.

Ukrainska politiker har fört fram ett oväntat förslag i de pågående diskussionerna om landets östra territorier.

Enligt uppgifter handlar det om att ge delar av Donbas ett nytt namn – med koppling till USA:s president Donald Trump, rapporterar RBC Ukraine.

Ovanligt förslag

Idén uppges ha lyfts i samband med samtal om framtiden för de krigsdrabbade områdena i östra Ukraina.

Enligt uppgifter till The New York Times har ukrainska parlamentariker diskuterat ett koncept där en del av regionen tillfälligt skulle kunna kallas för “Donnyland”.

En källa beskriver initiativet som ett sätt att tänka nytt och anspela på namnen ”Donbas” och ”Donald”.

Strategi till Washington

Bakom förslaget finns också en tydlig strategisk tanke.

Genom att knyta an till Trump hoppas vissa aktörer i Kyiv kunna väcka större intresse i Washington och få USA mer engagerat i konflikten.

– Enligt källor sågs idén om ”Donnyland” som ett sätt att dra till sig den amerikanska administrationens uppmärksamhet och öka dess engagemang i fredsprocessen, uppger tidningen.

Förslaget ska dock ha varit informellt och aldrig tagits med i några officiella dokument.

Polen har gjort samma sak

Det är inte första gången länder försöker vinna poäng hos Trump genom att ge hans namn åt olika projekt.

I Polen diskuterades exempelvis att döpa en amerikansk militärbas till “Fort Trump”, och även i andra internationella processer har symboliska namnförslag förekommit.

Samtidigt kvarstår de stora frågorna kring Donbas.

Området är fortfarande utsatt för hårda strider, och förhandlingarna om regionens framtid har hittills inte lett till någon lösning.

Ukraina vill behålla kontrollen och har öppnat för olika modeller, inklusive särskilda administrativa lösningar.

– Jag vill vara tydlig: jag kommer aldrig att överge Donbas och de 200 000 ukrainare som bor där, sade Zelenskyj i mars, rapporterar Kyiv Independent.

Ryssland står dock fast vid sina krav på kontroll över delar av regionen.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen

Ungern bekräftar: Premiärminister måste gripas

2026 04 21

Ungerns nya ledare kräver att en utländsk ledare tas i förvar.

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar uppger att landet måste gripa ett lands premiärminister om han reser in i landet.

Han går därför emot Viktor Orbáns tidigare beslut, rapporterar Politico.

ICC-beslut bakom

Ungerns tillträdande premiärminister Péter Magyar säger att landet är skyldigt att agera om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu besöker Ungern medan han är efterlyst av Internationella brottmålsdomstolen (ICC).

ICC utfärdade en arresteringsorder mot Netanyahu i november 2024 för misstänkta krigsbrott och brott mot mänskligheten.

Länder som är medlemmar i domstolen är i princip skyldiga att gripa personer som omfattas av sådana beslut.

– Om ett land är medlem i ICC och en person som är efterlyst av ICC kommer in på vårt territorium, då måste den personen tas i förvar, säger Magyar.

Israels premiärminister planerar ett besök i Ungern i höst, vilket nu väcker flera frågor.

Tidigare besök

Frågan har tidigare skapat stor politisk konflikt i Ungern.

När Netanyahu besökte Budapest i april i fjol vägrade den dåvarande regeringen att gripa honom.

Då leddes landet av premiärminister Viktor Orbán, som är en stark allierad till Netanyahu.

Inför besöket meddelade Orbán att Ungern skulle lämna ICC och garanterade Netanyahu immunitet.

Magyar säger nu att han kommer att stoppa utträdet ur ICC, som kommer ske senast den 2 juni, alltså ett år efter att Ungern formellt anmälde sitt utträde till FN:s generalsekreterare.

– Jag gjorde detta tydligt för Israels premiärminister också…det är Tisza-regeringens fasta avsikt att stoppa detta och säkerställa att Ungern förblir medlem i ICC, säger han.

Fler länder tveksamma

Samtidigt är frågan juridiskt och politiskt omstridd.

Vissa länder menar att de kan vara med i ICC utan att alltid verkställa arresteringsorder.

Frankrike har till exempel argumenterat för att ett gripande av Netanyahu skulle kunna strida mot andra internationella avtal, och hänvisar till artikel 98 i ICC:s regelverk om diplomatisk immunitet.

Även Tyskland och Italien har tidigare signalerat tvekan.

Foto: M. Gergely

Text: Redaktionen