Både USA och Kina visar tecken på att backa från ett viktigt krav på Nordkoreas regim.

Nu oroar sig Sydkorea för att stormakterna är på väg att acceptera Nordkorea som kärnvapenmakt.

Washington och Peking har tystnat

I USA:s nya säkerhetsstrategi nämns inga krav på kärnvapennedrustning i Nordkorea.

Även i ett nytt kinesiskt säkerhetsdokument undviker man att nämna frågan, trots att Kina tidigare har krävt kärnvapennedrustning i Kim Jong-uns diktatur.

Utvecklingen väcker stor oro i Sydkorea.

Analytiker varnar för att de två supermakterna, USA och Kina, nu har börjat se Nordkoreas kärnvapenarsenal som en permanent verklighet, rapporterar Korea Times.

I USA:s nya säkerhetsstrategi NSS nämns inte Nordkorea över huvud taget, vilket är en stor skillnad jämfört med tidigare säkerhetsstrategier.

– Tystnaden om Pyongyang sticker ut jämfört med säkerhetsdokument som publicerades under den tidigare Joe Biden-administrationen och under Trumps första mandatperiod, rapporterar tidningen.

Förändrad strategi

Tidigare nämndes Nordkorea ett dussintal gånger och beskrevs som ett stort hot mot USA.

Men på senare tid har någonting hänt.

President Trump har vid flera tillfällen hänvisat till Nordkorea som en ”kärnvapenmakt” och signalerat att USA har accepterat detta, enligt tidningen.

USA:s, och även Kinas, strategiska prioriteringar tycks ha förändrats, vilket medför en stor utmaning för Sydkorea.

– Den senaste NSS sätter ”America First” i centrum, säger Park Won-gon, professor i nordkoreanska studier vid Ewha Womans University i Sydkorea, till tidningen.

– Nordkoreas kärnvapen utgör ett existentiellt hot mot Sydkorea, men de betraktas inte som ett direkt hot mot det amerikanska fastlandet, tillägger Park Won-gon.

Seoul måste agera

Nu måste Seoul försöka få de två supermakterna att stå fast vid kravet på nordkoreansk kärnvapennedrustning.

– Det betyder att vår regering måste arbeta ännu hårdare för att hålla Nordkoreas kärnvapenfråga på radarn både i Washington och Peking, säger Park Won-gon.

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

Kina minskar gradvis sitt engagemang i Arktisprojekt med Ryssland.

Detta på grund av för höga risker och internationella sanktioner, rapporterar RBC Ukraine.

“För riskabelt“

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (FISU) har Kina börjat dra sig tillbaka från flera gemensamma projekt i Arktis med Ryssland.

– Samarbetet med Moskva visar sig plötsligt vara dyrare än någon fördel det kan ge, säger en källa vid FISU.

Av de sex gemensamma projekten i Arktis godkändes fem före 2022, och ett har redan lagts ned på grund av problem med genomförandet.

– Arktis har helt enkelt tappat prioritet för Kina, trots att satsningar som under Bältet och Vägen‑initiativet fortsätter globalt, säger källan.

FISU påpekar att internationella sanktioner mot Ryssland, införda efter invasionen av Ukraina, är det största hindret för kinesiska investeringar.

Begränsad tillgång till teknologi, finansiering och internationell försäkring gör att storskaliga projekt blir för riskabla.

– Under dessa omständigheter har Ryssland blivit en skadlig partner. Investeringarna minskar och tillgången till strategisk teknologi i viktiga regioner försvinner, förklarar FISU.

Balanserar neutralitet

Officiellt hävdar Peking en neutral hållning och uppmanar till fredliga förhandlingar.

Samtidigt har Kina nyligen betonat behovet av att respektera alla länders territoriella integritet, utan att direkt kritisera Rysslands aggression.

Samtidigt fortsätter USA att pressa Kina att minska stödet till Rysslands militärindustriella sektor.

Både Ukraina och USA väntas uppmana Kina att vidta konkreta åtgärder för att försvaga Ryssland och stoppa leveranser av varor med dubbla användningsområden.

Kina avvisar påståenden

Detta är andra gången på kort tid som Kina går emot Ryssland.

Rysslands underrättelsetjänst påstår att Frankrike och Storbritannien planerar att överföra kärnvapen till Ukraina.

Det finns inga europeiska uppgifter som tyder på att detta skulle vara aktuellt.

Även Kina har avvisat de ryska påståendena.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen