”Kan spara 22 000 kronor” – Lidl går på offensiven

2025 09 09

Lidl hakar nu på Willys och ställer nya krav.

Matpriskollen har sedan tidigare slagit fast att lågprisbutiker har en dubbel positiv effekt för Sveriges konsumenter.

Dels innebär lågprisbutikernas produkter lägre priser, men butikernas blotta närvaro pressar också priserna i närområdet.

Nu hakar Lidl på Willys och sätter press – för att fler matbutiker ska kunna öppna.

Lidl hakar på

Debattörer från Lidl Sverige menar att “kommuner borde inte få säga nej till handel med mat”.

De vill se en ändring i plan-och bygglagen, och understryker att det är “orimligt” att det är svårare att öppna mataffärer än andra butiker.

– När lågprisbutiker öppnar kan en barnfamilj spara upp till 22 000 kronor per år, skriver Jakob Josefsson, vd, och Niclas Kjellman, försäljnings- och fastighetsdirektör i Dagligvarunytt.

– Ändå stoppas vi som vill öppna nya butiker alltför ofta av kommuner runt om i landet.

“En miljon svenskar”

I dagsläget har Lidl Sverige 208 butiker men har förhoppningar om att nå upp till 300.

För det behöver de lite hjälp, menar Josefsson och Kjellman.

– Osäkerheten kring vad det innebär att bidra till en god konkurrens gör också att möjligheten till etablering ser olika ut runt om i landet.

Även Willys

Även Willys har uppmanat Sveriges kommuner att “sluta stoppa etableringen av lågprisbutiker”.

– Matpriserna har till följd av stora omvärldshändelser stigit kraftigt de senaste åren, och grävt allt djupare hål i svenska konsumenters plånböcker, framhåller Willys i ett pressmeddelande.

– Samtidigt saknar en miljon svenskar tillgång till ett lågprisalternativ när de ska handla mat. I mer än 100 av 290 kommuner i Sverige finns inga lågprisbutiker.

Är lägre

Såväl Konkurrensverket som branschorganisationer och flera politiker har tagit upp att bristen på lokal konkurrens driver upp priserna.

I Matpriskollens rapport har de utgått från lågprisbutikerna Lidl, Coop X:-tra och Willys.

I de undersökta orterna är prisnivån oftast lägre där det finns konkurrerande lågprisaktör. 

Foto: V. Bogutski

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

2026 04 09

Ukraina sägs ha ett supervapen som inte kan upptäckas.

Ukraina använder en helt ny typ av drönare som är rena mardrömmen för Ryssland.

Drönarna kan inte upptäckas eller störas och beskrivs som AI-kapabla.

Väcker stor oro i Ryssland

Det handlar om en ny generation taktiska drönare som är immuna mot störningar, och som inte kan ses av detektorer som letar efter drönares elektroniska signatur, rapporterar Kyiv Post.

Uppgifterna kommer från ryska källor, vilket är ovanligt eftersom Ryssland sällan vill erkänna ukrainska fördelar i kriget, enligt den ukrainska tidningen.

Kyiv har varit mer återhållsamma med informationen men bekräftar att nya drönare testas.

De nya drönarna har ungefär dubbelt så stor räckvidd som dem som redan dominerar slagfältet, enligt ryska källor från frontlinjen.

I Ryssland tycks man vara bedrövade över utvecklingen.

– Fienden har börjat använda nya drönare kallade ”marsianer”, som tyvärr har en marschfart på upp till 300 kilometer i timmen. De flyger inte längre under operatörsstyrning utan styrs av artificiell intelligens, säger Ivan Prikhodko, borgmästare i den ockuperade ukrainska staden Horlivka, som uppges ha attackerats av de nya drönarna, rapporterar den ryska nyhetsbyrån TASS.

– De är omöjliga för elektroniska krigssystem att upptäcka, och drönardetektorer upptäcker dem inte, tillägger han.

Ryssland halkar efter

Både militärbloggare och forskare i Ryssland slår larm om de nya ukrainska drönarna.

Den pro-ryska militärbloggaren Apti Alauidnov slår larm om att Ryssland förlorar kapplöpningen mot Ukraina när det gäller drönarteknologi.

Även den ryske krigskorrespondenten Sergey Kolyasnikov är inne på samma linje, och berättar att ryska styrkor har undersökt några drönare som man trots allt har lyckats skjuta ned.

– Dessa drönare opererar dag och natt och är ohörbara, rapporterar han.

Den ryske vetenskapsmannen Alexy Chadayev, chef för en drönarutvecklingsanläggning i Novgorod i Ryssland, uppger att Ryssland har "förlorat ledarskapet inom 'small sky' drönaroperationer under de senaste sex månaderna" till Ukraina, uppger tidningen.

I Ryssland finns alltså en stor oro över Ukrainas försprång när det gäller drönare.

Ukraina är relativt förtegna om utvecklingen, men bekräftar att deras drönare fungerar bra och att nya testas.

Foto: Offcial White House Photo by Daniel Torok resp j kingma

Text: Redaktionen

9 april 2026

Europeiskt land lämnar Putins allians

2026 04 09

Ett land vill inte längre vara med i Putins postsovjetiska block.

Rysslands aggressiva politik får vissa tidigare allierade att bryta med landet.

Nu meddelar ett viktigt europeiskt land att det lämnar det ryssledda Oberoende staters samvälde, OSS.

Lämnar samarbetet

Moldavien meddelar nu att landet lämnar OSS, som är ett samvälde bestående av tidigare Sovjetstater.

Den moldaviska presidenten Maia Sandu har undertecknat ett lagförslag som innebär att landet lämnar det ryssledda samarbetet, rapporterar Kyiv Independent.

Beskedet kom sent på onsdagskvällen.

Lagen trädde i kraft samma dag, vilket innebär att Moldavien omedelbart lämnar OSS, enligt moldaviska medier.

Beslutet är en del av Moldaviens ansträngningar för att ta sig ur Rysslands maktsfär, enligt tidningen.

Moldavien har pekats ut som en möjlig nästa måltavla för Putin, efter Ukraina.

Vill gå med i EU

Landet har på senare tid allt tydligare försökt närma sig Västeuropa och EU.

2022 beviljades Moldavien EU-kandidatstatus.

Två år senare, 2024, inleddes officiella anslutningsförhandlingar.

Det formella beslutet att lämna OSS är ytterligare ett steg på vägen mot att fjärma sig från Ryssland.

Oberoende staters samvälde, OSS, består nu av länderna Ryssland, Vitryssland, Armenien, Azerbajdzjan, Kazakstan, Uzbekistan, Tadzjikistan och Kirgizistan. Turkmenistan är associerad medlem, enligt tidningen.

Georgien har tidigare lämnat samarbetet, efter att Ryssland invaderade landet 2008.

Ukraina var de facto medlem i OSS fram till den ryska invasionen av Krim 2014.

Ryssland försöker påverka

Moldavien ligger mellan Ukraina och Rumänien och är starkt påverkat av Ukrainakriget. I Moldavien finns också utbrytarstaten Transnistrien, som stöds av Ryssland.

Ryssland har ansträngt sig för att påverka utvecklingen i Moldavien och försöka hindra landet från att närma sig EU.

2025 vann dock president Maia Sandus EU-vänliga parti PAS en egen majoritet i parlamentsvalet, trots intensiva ryska försök att påverka valet.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen