Tillsammans har unionens medlemsländer utarbetat nya sanktioner som ska pressa Rysslands redan krisande krigsekonomi.

Men den här gången väntas det nya sanktionspaketet inte innehålla några större restriktioner mot Rysslands energiexport, som finansierar landets krig mot Ukraina, rapporterar Politico med hänvisning till fyra europeiska diplomater.

Detta eftersom EU har uppnått en slags högstanivå när det kommer till utfärdade sanktioner mor den ryska energisektorn.

I juni godkände EU:s medlemsländer ett lägre pristak på rysk olja, ett förbud mot bränsle raffinerat från rysk råolja samt svartlistning av företag kopplade till Nord Stream-gasledningarna. Tidigare har unionen även enats om att fasa ut all energiimport från Ryssland.

– Vi förväntar oss inte att det kommer finnas utrymme för några större sanktioner mot rysk oljeexport i EU:s 19:e sanktionspaket, säger Ajay Parmar, chefsanalytiker för råolja på analysföretaget ICIS, till Politico.

– Det senaste sanktionspaketet innehöll betydande åtgärder mot rysk olja och vi tror att det finns litet utrymme för ytterligare sanktioner i nuläget.

Vädjar till Trump

Nu tvingas EU vända sig till USA och president Trump, rapporterar Politico.

Detta eftersom Vita huset har ett trumfkort på handen.

USA kan skruva upp sanktionerna mot Ryssland ordentligt genom att införa så kallade sekundära sanktioner mot länder som gör affärer med Ryssland. Sådana sanktioner skulle exempelvis kunna strypa Rysslands livsviktiga handel med Kina.

– Sekundära sanktioner av det slag som USA skulle kunna införa mot företag som gör affärer med ryska företag skulle dramatiskt förvärra de befintliga problemen i den ryska ekonomin, säger Maria Shagina, sanktionsexpert vid International Institute for Strategic Studies

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Kina minskar gradvis sitt engagemang i Arktisprojekt med Ryssland.

Detta på grund av för höga risker och internationella sanktioner, rapporterar RBC Ukraine.

“För riskabelt“

Enligt Ukrainas utrikesunderrättelsetjänst (FISU) har Kina börjat dra sig tillbaka från flera gemensamma projekt i Arktis med Ryssland.

– Samarbetet med Moskva visar sig plötsligt vara dyrare än någon fördel det kan ge, säger en källa vid FISU.

Av de sex gemensamma projekten i Arktis godkändes fem före 2022, och ett har redan lagts ned på grund av problem med genomförandet.

– Arktis har helt enkelt tappat prioritet för Kina, trots att satsningar som under Bältet och Vägen‑initiativet fortsätter globalt, säger källan.

FISU påpekar att internationella sanktioner mot Ryssland, införda efter invasionen av Ukraina, är det största hindret för kinesiska investeringar.

Begränsad tillgång till teknologi, finansiering och internationell försäkring gör att storskaliga projekt blir för riskabla.

– Under dessa omständigheter har Ryssland blivit en skadlig partner. Investeringarna minskar och tillgången till strategisk teknologi i viktiga regioner försvinner, förklarar FISU.

Balanserar neutralitet

Officiellt hävdar Peking en neutral hållning och uppmanar till fredliga förhandlingar.

Samtidigt har Kina nyligen betonat behovet av att respektera alla länders territoriella integritet, utan att direkt kritisera Rysslands aggression.

Samtidigt fortsätter USA att pressa Kina att minska stödet till Rysslands militärindustriella sektor.

Både Ukraina och USA väntas uppmana Kina att vidta konkreta åtgärder för att försvaga Ryssland och stoppa leveranser av varor med dubbla användningsområden.

Kina avvisar påståenden

Detta är andra gången på kort tid som Kina går emot Ryssland.

Rysslands underrättelsetjänst påstår att Frankrike och Storbritannien planerar att överföra kärnvapen till Ukraina.

Det finns inga europeiska uppgifter som tyder på att detta skulle vara aktuellt.

Även Kina har avvisat de ryska påståendena.

Foto: President of Russia Office resp A Luengo

Text: Redaktionen

Det rapporterar den oberoende granskningssajten The Insider.

Enligt sajten förlitade sig USA på föråldrade underrättelseuppgifter i samband med en attack mot Iran.

Det hela slutade i en tragedi. Bomberna föll över en flickskola och 180 personer dödades, inklusive många barn.

Uppgifter: Gammal militärbyggnad

Enligt granskningen ska den amerikanska militären trott att byggnaden tillhörde det iranska revolutionsgardet.

Men den iranska milisen lämnade anläggningen för 15 år sedan. Basen har därefter omvandlats till en skola för flickor, rapporterar NBC News.

– Satellitbilder från 2011 tycks visa byggnaden som en del av samma anläggning, innan den senare stängdes ner, uppger kanalen.

Olika vittnesmål

Det är dock oklart om revolutionsgardet lämnat området helt och hållet.

Vittnesmål som The Insider tagit del av uppger att milisen fortfarande har kvar ett ammunitionslager i närheten av skolan och ett sjukhus i samma område.

– Skolan och kliniken tillhör revolutionsgardet. Det finns en ammunitionsdepå bakom skolan. Säg mig, vilka jävlar placerar ammunition bredvid en skola och ett sjukhus, säger en lokalinvånare enligt sajten.

Trump förnekar

Analyser från New York Times och CNN har pekat ut USA som ansvarigt för bombningen.

President Donald Trump förnekar dock att USA ligger bakom attacken.

– Baserat på vad jag sett är min åsikt att det där gjordes av Iran, säger han till reportrar ombord på presidentplanet Air Force One.

Krigsminister Pete Hegseth har också kommenterat uppgifterna.

– Allt jag vet är att vi utreder det. Självklart riktar vi aldrig in oss på civila, säger han enligt NBC News.

LÄS OCKSÅ:

”Fruktansvärt att se” – rysk vansinnesattack fångad på film | Ekonomibladet

USA:s krigsminister hotar Ryssland – ”kommer bemötas kraftfullt” | Ekonomibladet

KREML: ”Början på en era av fullständig kollaps” | Ekonomibladet

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen