Tillsammans har unionens medlemsländer utarbetat nya sanktioner som ska pressa Rysslands redan krisande krigsekonomi.

Men den här gången väntas det nya sanktionspaketet inte innehålla några större restriktioner mot Rysslands energiexport, som finansierar landets krig mot Ukraina, rapporterar Politico med hänvisning till fyra europeiska diplomater.

Detta eftersom EU har uppnått en slags högstanivå när det kommer till utfärdade sanktioner mor den ryska energisektorn.

I juni godkände EU:s medlemsländer ett lägre pristak på rysk olja, ett förbud mot bränsle raffinerat från rysk råolja samt svartlistning av företag kopplade till Nord Stream-gasledningarna. Tidigare har unionen även enats om att fasa ut all energiimport från Ryssland.

– Vi förväntar oss inte att det kommer finnas utrymme för några större sanktioner mot rysk oljeexport i EU:s 19:e sanktionspaket, säger Ajay Parmar, chefsanalytiker för råolja på analysföretaget ICIS, till Politico.

– Det senaste sanktionspaketet innehöll betydande åtgärder mot rysk olja och vi tror att det finns litet utrymme för ytterligare sanktioner i nuläget.

Vädjar till Trump

Nu tvingas EU vända sig till USA och president Trump, rapporterar Politico.

Detta eftersom Vita huset har ett trumfkort på handen.

USA kan skruva upp sanktionerna mot Ryssland ordentligt genom att införa så kallade sekundära sanktioner mot länder som gör affärer med Ryssland. Sådana sanktioner skulle exempelvis kunna strypa Rysslands livsviktiga handel med Kina.

– Sekundära sanktioner av det slag som USA skulle kunna införa mot företag som gör affärer med ryska företag skulle dramatiskt förvärra de befintliga problemen i den ryska ekonomin, säger Maria Shagina, sanktionsexpert vid International Institute for Strategic Studies

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Trump-administrationen fortsätter att försöka få till ett fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina.

Utrikesminister Marco Rubio har sagt att parterna har förhandlat effektivt på senare tid och har uttalat sig optimistiskt.

Men nu kommer ett besked från Ukraina som kan komplicera saker och ting för det amerikanska styret i deras ambition om fred i Europa.

Ukraina vägrar

Vladimir Putin har tidigare sagt att han kräver att Ukraina drar tillbaka sina styrkor från deras nuvarande positioner.

Men Ukraina vägrar.

Det krigshärjade landets främsta förhandlare Andrij Jermak säger att ingen ukrainsk mark kommer att utbytas mot fred.

– Inte en enda vettig person idag skulle skriva under ett dokument om att ge upp territorium. Så länge Zelenskyj är president ska ingen räkna med att vi ger upp territorium, säger Jermak enligt The Atlantic.

– Han kommer inte att skriva bort territorium. Konstitutionen förbjuder detta. Ingen kan göra det om de inte vill gå emot den ukrainska konstitutionen och det ukrainska folket.

Putins krav

Vladimir Putin upprepade på torsdagen sitt krav på att ukrainska styrkor ska dra sig tillbaka från sina nuvarande positioner som ett villkor för en vapenvila.

– Ukrainska trupper kommer att dra sig tillbaka från de territorier de ockuperar, och då kommer striderna att upphöra. Om de inte drar sig tillbaka, kommer vi att uppnå detta genom militärt våld, sade han enligt Kyiv Independent.

Då går det bra

Ryssland fortsätter att avancera på krigsfronten – om än i långsam takt.

Samtidigt kommer rapporter om att Ukraina kan försvara sig väl – när de har tillgång till rätt vapen.

– Ukrainska styrkor har visat sig vara effektiva när det gäller att begränsa ryska framryckningar och genomföra framgångsrika motoffensiver, särskilt när de är välbemannade och välutrustade, uppger tankesmedjan Institute for the Study of War i sin senaste rapport.

Foto: President of Ukraine, Official White House Photo by Andrea Hanks resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Samtidigt som fredsprocessen fortsätter gör Ukraina vad de kan för att slå tillbaka mot Ryssland.

På fredagen kommer uppgifter om att Ukraina har genomfört en stor attack mot ockuperad mark med hjälp av drönare.

Flera måltavlor har träffats, rapporterar Kyiv Post.

Stor attack

Enligt uppgifter har dessa måltavlor träffats:

- Ett oljeraffinaderi i Saratov.

- En förvaringsbyggnad för drönare i ockuperade Krym.

- Kraftstationer och militära depåer i de ockuperade regionerna Donetsk och Luhansk.

Ryska luftförsvarssystem ska också ha slagits ut på Krymhalvön.

Den stora attacken kommer bara ett par dagar efter att ukrainarna skickat drönare mot städer som Taganrog, Novorossiysk, och Tuapse.

Attacken mot Saratov

Som en del av ansträngningarna att "reducera den ryska angriparens militära och ekonomiska potential" uppger den ukrainska generalstaben att Kyivs styrkor slog till mot Saratovs oljeraffinaderi i Rysslands Saratov-region.

– En serie explosioner registrerades, följt av en brand i målområdet. Resultaten av attackerna håller på att klargöras, meddelar generalstaben.

Läs mer: Ukraina vägrar – beskedet till Trump och Putin

Nya uppgifter

Samtidigt kommer nya uppgifter om Trump-administrationens arbete i fredsprocessen.

USA ska enligt uppgifter vara redo att erkänna Rysslands kontroll över Krym och andra ockuperade ukrainska territorier för att säkra ett avtal för att avsluta kriget, uppger The Telegraph.

Ska framföra erbjudande

Donald Trump har enligt uppgifter skickat sitt fredssändebud Steve Witkoff för att framföra det direkta erbjudandet till Vladimir Putin i Moskva. 

Planen att erkänna territoriet kommer sannolikt att genomföras trots oro bland Ukrainas europeiska allierade.

– Det blir allt tydligare att amerikanerna inte bryr sig om den europeiska ståndpunkten. De säger att européerna kan göra vad de vill, säger en källa om saken.

Läs mer: I dag fredag: Biltema går mot strömmen – i alla 64 varuhus

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen