Tillsammans har unionens medlemsländer utarbetat nya sanktioner som ska pressa Rysslands redan krisande krigsekonomi.

Men den här gången väntas det nya sanktionspaketet inte innehålla några större restriktioner mot Rysslands energiexport, som finansierar landets krig mot Ukraina, rapporterar Politico med hänvisning till fyra europeiska diplomater.

Detta eftersom EU har uppnått en slags högstanivå när det kommer till utfärdade sanktioner mor den ryska energisektorn.

I juni godkände EU:s medlemsländer ett lägre pristak på rysk olja, ett förbud mot bränsle raffinerat från rysk råolja samt svartlistning av företag kopplade till Nord Stream-gasledningarna. Tidigare har unionen även enats om att fasa ut all energiimport från Ryssland.

– Vi förväntar oss inte att det kommer finnas utrymme för några större sanktioner mot rysk oljeexport i EU:s 19:e sanktionspaket, säger Ajay Parmar, chefsanalytiker för råolja på analysföretaget ICIS, till Politico.

– Det senaste sanktionspaketet innehöll betydande åtgärder mot rysk olja och vi tror att det finns litet utrymme för ytterligare sanktioner i nuläget.

Vädjar till Trump

Nu tvingas EU vända sig till USA och president Trump, rapporterar Politico.

Detta eftersom Vita huset har ett trumfkort på handen.

USA kan skruva upp sanktionerna mot Ryssland ordentligt genom att införa så kallade sekundära sanktioner mot länder som gör affärer med Ryssland. Sådana sanktioner skulle exempelvis kunna strypa Rysslands livsviktiga handel med Kina.

– Sekundära sanktioner av det slag som USA skulle kunna införa mot företag som gör affärer med ryska företag skulle dramatiskt förvärra de befintliga problemen i den ryska ekonomin, säger Maria Shagina, sanktionsexpert vid International Institute for Strategic Studies

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

En ukrainsk missilattack har gjort att hundratusentals människor i den ryska gränsregionen Belgorod lämnats utan elektricitet, uppvärmning och vatten.

Situationen har dessutom förvärrats av sträng vinterkyla, rapporterar Reuters.

Missilattack slår ut infrastruktur

Guvernören Vyacheslav Gladkov i regionen Belgorod, som ligger vid gränsen till Ukraina, meddelar på lördagen att en ukrainsk missilattack har orsakat stora avbrott i regionens energisystem.

Uppskattningsvis 600 000 invånare står utan el, värme och vatten, vilket innebär enorma påfrestningar för civilbefolkningen mitt i vinterkylan.

– Situationen är extremt utmanande, skriver Vyacheslav Gladkov i ett inlägg på Telegram, om arbetet med att återställa de viktiga funktionerna.

Mörker och kyla på gator

Videomaterial från Belgorod visar gator utan gatubelysning, där invånare använder ficklampor och bilstrålkastare för att ta sig fram.

Avbrotten i energiförsörjningen kommer samtidigt som temperaturen i området ligger betydligt under fryspunkten, vilket gör bristen på värme särskilt allvarlig.

Regionen hade före kriget en befolkning på omkring 1,5 miljoner, och har varit regelbundet utsatt för attacker från ukrainska styrkor sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022.

Hårt slag mot civila

Belgorods energisystem har tidigare klarat påfrestningar, men den senaste attacken har slagit hårt mot infrastrukturen och förstört kritisk service för stora delar av befolkningen.

Myndigheter arbetar nu med att återställa el, värme och vatten, men återhämtningen väntas bli lång och svår eftersom skadorna är omfattande.

Under natten larmade även myndigheterna i Krasnodarregionen i södra Ryssland om en aktiv drönar- och missilvarning.

Civila uppmanades att hålla sig inomhus, och flygplatserna i Krasnodar och Gelendzhik sattes i nödläge.

– Koverplanen är ett nödläge inom Rysslands civila flyg, infört som svar på säkerhetshot såsom drönare, terrorattacker eller stridsaktiviteter, uppger RBC Ukraine.

Det innebar omedelbar stängning av luftrum, avbrott i start och landningar samt omdirigering av flygplan till alternativa flygplatser.

Foto: S Sakharovskyj

Text: Redaktionen

Donald Trump kommer med ett oväntat uttalande om Ryssland med tanke på västvärldens sanktioner mot Moskva.

USA säger sig vara beredda att sälja olja till både Ryssland och Kina – något som kan bli en omvälvande förändring i energipolitiken, rapporterar ukrainska Pravda.

Oväntat besked

På ett möte med ledande energibolag meddelar USA:s president Donald Trump att USA inte bara vill återuppta produktionen och försäljningen av venezuelansk olja, utan att han även är beredd att låta både Kina och Ryssland “få all de behöver” från USA.

Detta antingen direkt i USA eller från venezuelanska leveranser.

– Vi är öppna för affärer. Kina kan köpa hur mycket olja de vill från oss, där eller i USA. Ryssland kan få all den olja de behöver från oss, säger Trump, enligt amerikanska medier.

Detta uttalande står i skarp kontrast till tidigare amerikansk kritik mot länder som gör affärer med Ryssland under kriget –  då Trump själv tidigare uppmanat Nato-länder att sluta köpa rysk energi för att pressa Kreml.

Politikens skiftande fokus

Trump försvarar sitt beslut med att argumentera för att USA först måste agera i Venezuela, annars skulle Kina och Ryssland ta kontroll över oljetillgångarna där.

Samtidigt har USA tidigare infört hårda sanktioner mot ryska oljeexportörer som Rosneft och Lukoil.

 Detta i sin tur har bidragit till fallande oljepriser och press på den ryska ekonomin.

Bilden av Putin förändras

Donald Trumps plötsliga utspel kommer samtidigt som uppgifter florerar om en allt tydligare frustration med Rysslands ledare Vladimir Putin.

Enligt uppgifter till The Telegraph ser Trump numera Putin som ett större hot mot fred än Ukrainas president Zelenskyj och att han har “slutat ha goda kort att erbjuda Moskva”.

– Han arbetar efter principen morot och piska. Och jag tror att han har slut på morötter, ska Trump ha sagt.

Trump anses också vara trött på det han kallar Putins spel i fredsförhandlingarna.

Foto: Official White House D Torok

Text: Redaktionen