Kalldusch för Trump – republikaner röstar emot

2026 02 12

Flera republikaner röstar emot Trump i en viktig fråga för presidenten.

Handeln med omvärlden är som bekant en av Donald Trumps hjärtefrågor.

Den amerikanska presidenten tror starkt på tullar – och har infört höga tullar mot en majoritet av världens länder.

Men nu kommer ett rejält bakslag för Trump – det amerikanska representanthuset har röstat nej till Trumps tullar mot Kanada.

Och flera republikaner var bland dem som röstade nej.

Nej till Kanada-tullar

Representanthuset i USA har röstat för att upphäva president Donald Trumps tullar på kanadensiska varor, rapporterar BBC.

I en omröstning som slutade 219 mot 211 anslöt sig sex republikanska lagstiftare till demokraterna för att stödja en resolution som syftar till att stoppa de tullar Trump införde mot Kanada förra året.

Med tanke på republikanernas knappa majoritet i representanthuset var de sex republikanska avhoppen, tillsammans med en nästan enad demokratisk front, tillräckligt för att säkra rösterna.

“Har beväpnat”

Åtgärden introducerades av demokraten Gregory Meeks, som menar att Trump har "beväpnat tullar" mot allierade och destabiliserat världsekonomin.

– Dessa tullar har inte bara skadat vår relation med Kanada oerhört och drivit dem närmare Kina, de har även drivit upp priserna här hemma, säger Meeks.

Trump förbannad

Donald Trump är tydligt upprörd efter omröstningen.

Så här skriver han på Truth Social:

– Varje republikan, i representanthuset eller senaten, som röstar mot TULLAR kommer att få lida allvarliga konsekvenser när det blir valdags, och det inkluderar primärvalen!

“Borde inte förstöra”

Trumps reaktion på omröstningen fortsätter så här:

– Vårt handelsunderskott har minskat med 78 procent, Dow Jones har just nått 50 000 och S&P 7 000 – siffror som ansågs OMÖJLIGA för bara ett år sedan, menar han.

– Dessutom har TULLAR gett oss stor nationell säkerhet eftersom bara nämnandet av ordet får länder att gå med på våra starkaste önskemål. TULLAR har gett oss ekonomisk och nationell säkerhet, och ingen republikan bör hållas ansvarig för att förstöra detta privilegium.

Foto: Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen

Inte synts till på flera dagar – plötsligt skifte vid ukrainska gränsen

2026 06 24

Vid gränsen mellan Ukraina och Belarus har en tydlig förändring skett de senaste dagarna.

Relationen mellan de båda länderna är infekterad.

Belarus har nära relationer till Ryssland och har vid flera tillfällen anklagats för att på olika sätt stödja de massiva attackerna mot Ukraina.

Aktiviteten vid gränsen har i perioder varit hög, särskilt på Belarus sida.

– I slutet av våren och början av sommaren 2026 var ryska drönarflygningar i detta område massiva, och några av dem korsade till och med gränsen, rapporterar RBC-Ukraine.

Plötsligt borta

Nu märks ett tydligt skifte vid gränsen.

De senaste tre dagarna har inga ryska attackdrönare synts till i området.

– Övervakningsgrupper tror att omdirigeringen beror på att Ryssland har slutat använda relästationer på Belarus territorium. Tidigare använde ryska styrkor dem för att justera sina attacker mot Ukraina, uppger tidningen.

Krav från Zelenskyj

I förra veckan gick Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, ut och uppmanade Belarus att sluta stödja de ryska attackerna.

Enligt presidenten har Belarus installerat utrustning längs gränsen som kan hjälpa till att koordinera och kontrollera de ryska drönarattackerna mot Ukraina.

Tekniken ska bland annat ha använts vid attacker mot regionerna Zhytomyr, Rivne och Volyn, som träffat energiinfrastruktur, järnvägar och civila anläggningar.

–Belarus har fortfarande tid att montera ner denna utrustning, sade Zelenskyj, enligt tidningen.

Presidenten gav sitt grannland en vecka på sig. Annars kommer Ukraina själva se till att utrustningen tas ur funktion, hotade han.

EU står bakom

EU-kommissionen har ställt sig bakom Ukrainas rätt att försvara sig. Belarus utesluts inte ur ekvationen, i de fall de stödjer de ryska attackerna, menar kommissionens talesperson Anitta Hipper, rapporterar RBC-Ukraine.

– Belarus fortsätter att möjliggöra Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, säger hon, enligt tidningen.

– Självklart har Ukraina rätt att försvara sig.

Foto: M. Kukurudziak

Text: Redaktionen

Ryssland köper svenska fartyg

2026 06 25

Flera svenska fartyg hamnar i ryska händer.

Den ryska skuggflottan seglar i hög omfattning i Östersjön och vidare ut på haven runt hela jorden.

Sverige och Europa har vidtagit åtgärder vid flera tillfällen för att begränsa och stoppa delar av verksamheten, då fartygen ofta är gamla och innebär en säkerhetsrisk.

Tidigare i vår, vid ett säkerhetsmöte i München, diskuterades flera olika alternativ för hur Europa ska bemöta situationen, med fartyg som seglar under falsk flagg.

– Vi behöver agera mer proaktivt, sade Estlands försvarsminister Hanno Pevkur i samband med mötet, enligt oberoende Moscow Times.

– Länder som tillhandahåller flaggor till skuggflottans fartyg bör veta att andra länder kan vidta vissa åtgärder.

Köper svenska fartyg

Nu kommer ett nytt avslöjande om de ryska skuggfartygen.

Flera av dem är sålda av svenska rederier, rapporterar SVT.

Sedan den fullskaliga invasionen 2022 har tio tankfartyg, som nu ingår i den ryska skuggflottan, sålts av svenska aktörer.

”Gör allt vi kan”

Concordia Maritime är ett rederi som återfinns under Stenas paraply.

Flera av rederiets nyligen sålda fartyg ingår nu i den ryska skuggflottan.

– Det är väldigt olyckligt och vi gör allt vi kan för att se till att de här fartygen hamnar i seriösa händer, säger Erik Hånell som är vd för Stena Bulks, till kanalen.

Följer regler

Vid försäljning följer Stena Bulks de regler och lagar som finns.

Bakgrundskontroller genomförs också.

– Men vad som händer i nästa steg har vi ingen kontroll över. Vi driver en kommersiell verksamhet och måste kunna köpa och sälja fartyg enligt de krav som ställs, säger Erik Hånell till kanalen.

Kustbevakningen

Den svenska kustbevakningen har den senaste tiden ökat sin bevakning av fartyg som ingår i den ryska skuggflottan.

– Kustbevakningen verkar i en alltmer komplex omvärld. Det är ökade miljörisker, cyberhot och olika säkerhetsutmaningar som bland annat lett till att vi under våren har gjort flera viktiga insatser mot fartyg i Östersjön, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin, i ett uttalande.

Foto: Weeksymate resp President of Russia Office

Text: Redaktionen