Skatteverket är en av flera myndigheter som under 2025 har fått ett minskat anseende hos allmänheten.

Det visar Verians årliga mätning av upplevelsen av svenska myndigheter, framhåller Skatteverket i ett pressmeddelande.

Blivit sämre

I mätningen får Skatteverket ett index på 52, vilket är en minskning med sex punkter från fjolårets rekordsiffra på 58.

– Det här är ett resultat som visar att vi inte kan slå oss till ro utan att vi ständigt måste arbeta med att allmänheten ska känna förtroende för Skatteverket, säger Anders Ågren, kommunikationschef på Skatteverket.

"En förklaring"

Verians anseendeindex för myndigheter består av frågor om övergripande rykte, personligt intryck, tillit, kvalitet i tjänster och framgång.

– En delförklaring till tappet kan vara att det som skrivits om Skatteverket i medierna den senaste tiden har upplevts mer negativt än i fjol, fortsätter Ågren.

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen

Som bekant är olje-och gasintäkter mycket viktigt för Ryssland.

Kreml grundar statsbudgeten och i längden även krigskassan på pengarna som dras in genom försäljning av naturgas och olja.

Nu presenterar EU ett nytt förslag som ska slå till stenhårt mot rysk ekonomi, rapporterar Wall Street Journal.

Nytt förslag

EU:s verkställande organ föreslår ett omfattande förbud mot import av rysk olja och gas från och med slutet av 2027, ett stort steg i EU:s ansträngningar att bryta sina energiband med Moskva.

– Ryssland har upprepade gånger försökt utpressa oss genom att beväpna sin energiförsörjning, säger EU-toppen Ursula von der Leyen.

– Vi har vidtagit tydliga åtgärder för att stänga av kranen och för gott avsluta eran med ryska fossila bränslen i Europa.

19 procent

Den föreslagna förordningen skulle förbjuda import av rysk naturgas – oavsett om den har sitt ursprung i eller exporteras direkt eller indirekt från Ryssland – samt tillhandahållande av tjänster i EU-terminaler för flytande naturgas till ryska kunder.

Förbudet skulle träda i kraft stegvis. 

Rysk gas stod för cirka 19 procent av EU:s import förra året, en minskning från cirka 45 procent före Moskvas invasion av Ukraina 2022. 

Oljeimporten har också minskat, till 3 procent 2024 från 27 procent i början av 2022.

Ungern och Slovakien i vägen

Två länder som alltjämt har kvar kopplingar till Ryssland är Slovakien och Ungern.

Ländernas respektive regeringar har uttryckt ilska över planerna på att stänga av gastillförseln och hotat med att lägga in veto mot viktiga åtgärder om Bryssel ändå går vidare med förslaget.

Det rapporterar Politico.

Kriget fortsätter

Kriget mellan Ryssland och Ukraina fortsätter – inga större framsteg har gjorts på den diplomatiska fronten.

Trump-administrationen fortsätter att arbeta fram ett fredsavtal – men det är mycket lite i dagsläget som pekar på att något sådant avtal skulle vara nära förestående.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Relationen mellan USA:s president Donald Trump och många av Natos övriga medlemsländer har inte varit den bästa.

Men nu kommer besked om en avgörande vändpunkt för Nato, som Trump lär se som goda nyheter.

”Fantastiska nyheter”

Donald Trump har krävt att Natos medlemsländer ska ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och lägga mer pengar på det egna försvaret.

Nu kommer beskedet att medlemsländerna verkar ha tagit ett viktigt steg på vägen, rapporterar Kyiv Independent.

Alla Natos 32 medlemsländer förväntas nå målet att lägga 2 procent av BNP på försvarsutgifter under 2025, meddelar försvarsalliansens generalsekreterare Mark Rutte.

– Det här är verkligen fantastiska nyheter, säger Mark Rutte.

Beskedet kommer efter att de två sista länderna som släpade efter, Kanada och Portugal, meddelat att de kommer att leva upp till kravet.

– Att ni beslutat att få Kanada att nå 2 procent av utgifterna för Nato i år är verkligen fantastiskt, sade Rutte till Kanadas premiärminister Mark Carney i samband med G7-mötet, enligt tidningen.

Skarpa krav från Trump

Det är ett viktigt skifte för försvarsalliansen. Donald Trump har varit rasande över att många länder inte lever upp till kraven när det gäller försvarsutgifter.

Trump har till och med sagt att de länder som inte tar ansvar för sitt eget försvar, inte kan räkna med någon amerikansk hjälp om de blir attackerade.

Nu har alltså en viktig milstolpe nåtts för försvarsalliansen.

Det är dock osannolikt att Trump nöjer sig med det. Trump har tidigare sagt att kravet på försvarsutgifter behöver höjas rejält, och varit inne på att 5 procent av BNP vore ett eftersträvansvärt mål.

Även Natos generalsekreterare Mark Rutte har sagt att målet bör höjas till 5 procent av BNP.

Under 2024 var det bara 23 av Natos medlemsländer som levde upp till 2-procentsmålet, enligt tidningen.

Polen var det land som lade störst andel av BNP på försvaret, 4,12 procent. Tvåa kom Estland med 3,43 procent, och trea USA som landade på 3,38 procent.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead resp Nato

Text: Redaktionen