Under den senaste tiden har oljepriset stigit mot bakgrund av oroligheterna i Mellanöstern.

Irans motattack efter USA:s bombningar av kärnaläggningar blev dock mindre omfattande än befarat – och under natten har Donald Trump uppgett att en vapenvila mellan Israel och Iran träder i kraft.

I samband med det faller oljepriset kraftigt – en kalldusch för den ryska krigskassan.

Oljepriset faller

Brentoljan nådde nästan 80 dollar när osäkerheterna var som störst vad gäller krigföringen i Mellanöstern.

I och med Trumps nya besked om vapenvila faller oljepriset rejält – och brentoljan handlas på tisdagsmorgonen för drygt 69 dollar.

Även WTI-oljan faller kraftigt med 7,22 procent, ner till 67,48 dollar per fat, rapporterar CNBC och den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Det sjunkande oljepriset innebär i praktiken lägre intäkter för den ryska krigskassan – som är beroende av försäljning av olja och naturgas.

Trumps besked

Donald Trump har under natten gett besked om att man har nått en vapenvila mellan Iran och Israel.

– Israel och Iran kom till mig, nästan samtidigt, och sade: ”FRED!” Jag visste att tiden är NU, skriver den amerikanska presidenten på Truth Social.

– Världen och Mellanöstern är de verkliga VINNARNA! Båda nationerna kommer att se enorm KÄRLEK, FRED OCH FRAMTID i sin framtid. De har så mycket att vinna, men ändå så mycket att förlora om de avviker från rättfärdighetens och sanningens väg.

“Vapenvila”

Tidigare under natten skrev Trump att “Israel och Iran har fullt ut kommit överens om att det kommer att bli en fullständig och total vapenvila”.

– Under förutsättning att allt fungerar som det ska, vilket det kommer att göra, skulle jag vilja gratulera båda länderna, Israel och Iran, till att ha uthållighet, mod och intelligens nog att avsluta det som borde kallas ”12-dagarskriget”, skriver Trump.

– Det här är ett krig som kunde ha pågått i åratal och förstört hela Mellanöstern, men det gjorde det inte och kommer aldrig att göra det heller!

Det har hänt

Efter missilutväxlingar mellan Iran och Israel gav sig USA in i kriget i helgen genom att bomba tre iranska kärnanläggningar.

Nu tycks dock Trump vara färdig med saken – det återstår att se om den påstådda vapenvilan respekteras.

Foto: N. Karimov

Text: Redaktionen

Anledning är att mångmiljonstaden är på väg att bli obeboelig, efter att Iran drabbats av den värsta vattenkrisen på flera decennier.

Kommer inte regnet senast i december kommer Teheran börja ransonera vattnet, säger landets president Massoud Pezeshkian.

– Även om vi ransonerar och det fortfarande inte regnar, då kommer vi inte ha något vatten alls. Folk måste då evakuera Teheran, säger den iranska ledaren enligt Reuters.

Kan leda till stort missnöje

Det är inte första gången som Iran upplever torka, även om det den här gången handlar om en helt annan nivå på allvarlighetsgraden.

När det rådde vattenbrist 2021 utbröt våldsamma protester i Khuzestan, en provins i södra Iran. Även 2018 utbröt missnöje, framför allt bland bönder, efter en liknande händelse.

Det är dock inte bara bristen på nederbörd som förklarar den alarmerande torkan i landet.

Flera decennier av misskötsel, exempelvis olaglig brunnsborrning och ineffektiva jordbruksmetoder, har tömt reserverna, skriver Reuters.

Den iranska regimen har officiellt pekat ut tidigare regeringars politik, klimatförändringar och överkonsumtion som anledningar till krisen.

Tomt i kranarna

På flera håll är det tomt i kranarna. 

Förutom vatten kämpar Irans befolkning dessutom med återkommande brist på exempelvis el och gas. Landet är under stränga sanktioner kopplade till det omtvistade kärnkraftsprogrammet, vilket fått ekonomin att krascha.

– Förr i tiden gick folk ut i öknen för att be om regn. Kanske borde vi inte överge den traditionen, säger Mehdi Chamran, ordförande för Teherans stadsfullmäktige, enligt Reuters.

"För lite, för sent"

De iranska myndigheterna har vidtagit flera krisåtgärder för att bevara det vatten som finns. Bland annat har man minskat vattentrycket i vissa områden och fört över vatten till Teheran från andra reservoarer.

Åtgärderna är dock temporära och allmänheten uppmanas installera lagringstankar och pumpar.

– För lite, för sent. De bara lovar men vi ser inga åtgärder. De flesta av dessa idéer är inte genomförbara, säger en universitetslärare i staden Isfahan, till nyhetsbyrån.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Vladimir Putin tycks vara fast besluten att fortsätta Rysslands krig i Ukraina.

Men diktatorn och hans regim har allvarliga problem – och vänder sig nu till Rysslands fattigaste.

Vänder sig till fattiga

Moskvas behov av soldater är fortsatt stort, och Kreml tar till allt mer desperata åtgärder för att rekrytera människor till de militära styrkorna, rapporterar Kyiv Post.

Nu riktar man allt mer intensiva kampanjer mot avlägsna regioner och fattiga medborgare, enligt tidningen, som hänvisar till uppgifter från nyhetsplattformen Liudi Baikala och från ukrainsk underrättelsetjänst.

– Annonser för tjänstgöring i de ryska nationella säkerhetsstyrkorna BARS har exploderat, särskilt i ryska regioner med svagare ekonomier och högre arbetslöshet, enligt tidningen.

Samtidigt uppges att standarden för vem som kan rekryteras har sänkts.

– Du kan ha hepatit och ändå bli bedömd som lämplig för rysk militärtjänst – särskilt om du inte bor i Moskva eller S:t Petersburg, rapporterar tidningen.

Sänker kraven

I Irkutsk-regionen bedöms invånare med tuberkulos, HIV och hepatit vara lämpliga för militären, hävdar tidningen.

– Frivilliga med sådana sjukdomar skulle gå i fält i enheter isolerade från friska soldater, och när de väl är i en enhet för "kronisk sjukdom" står en frivillig inför en trolig 90-procentig chans att tjänstgöra som anfallstrupper, uppger Liudi Baikala, enligt tidningen.

Mängder med rekryteringsannonser uppges ha publicerats lokalt i avlägsna ryska regioner.

– Kampanjen för att hitta män till militären har varit rikstäckande men har mest riktat in sig på regioner med högre arbetslöshet och sämre ekonomier, rapporterar tidningen.

Ryssland har enligt uppgifter gjort stora förluster sedan kriget i Ukraina inleddes.

Landet har också fått allt större ekonomiska problem på grund av kriget och de sanktioner som omvärlden har riktat mot Kreml-regimen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen