Sedan Ryssland inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina har många länder avslutat eller begränsat sina affärer med Kreml.

Men Ryssland bedriver fortfarande omfattande handel med länder bortom Europa.

Mycket av teknologin och produkterna som importeras kommer från Kina – som nu höjer priserna rejält, rapporterar oberoende Moscow Times.

Höjer priserna

Kinesiska exportörer har höjt priserna på kritiska varor, särskilt artiklar med militär användning, för ryska militärindustriella köpare.

Detta enligt en ny studie från Bank of Finland Institute for Emerging Economies.

Priserna för exportkontrollerade kinesiska varor som skickats till Ryssland, många av dessa komponenter med dubbla användningsområden som behövs av försvarsindustrin, steg med i genomsnitt 87 procent mellan 2021 och 2024.

Det kan jämföras med 9 procent för liknande varor som skickats till andra länder.

“Beter sig inte”

Kina förhåller sig fortsatt neutralt utåt när det kommer till kriget mellan Ryssland och Ukraina.

Men en källa nära den ryska regeringen klagar på att kineserna agerar enligt deras egna intressen, istället för att vara en bra allierad.

– Kina beter sig inte som en allierad. Ibland sviker de oss och stoppar betalningar, ibland utnyttjar de oss, ibland är det rent rån – det finns inget allierat i det, säger källan.

Viss minskning

Samtidigt kommer nya siffror från den statliga ryska nyhetsbyrån TASS.

Rysslands oljeleveranser till Kina minskade med 8 procent under perioden januari till oktober 2025 jämfört med samma period föregående år.

Fortsatt störst

Enligt den tillgängliga datan var oljeleveranserna från Ryssland till Kina värda 42,06 miljarder dollar under rapporteringsperioden, vilket är 20,3 procent lägre än under samma period 2024. 

Samtidigt fortsätter Ryssland att vara den största oljeleverantören till Kina.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ukrainska styrkor har framgångsrikt utförst rensningsoperationer i Kupiansk.

Ryska enheter är nu omringade i isolerade stadsdelar, enligt ukrainska militära talespersoner, rapporterar RBC.

Omringade och isolerade

Ukrainska trupper har sedan mitten av december gradvis trängt tillbaka ryska styrkor i Kupiansk i Kharkivregionen.

Offensiven har nu lett till att ryska trupper sitter fångade i små, isolerade områden i staden.

– Ryssarna finns kvar i några små fickor inom staden. Det kan ta en till två veckor att rensa dessa områden, men med tanke på att ryssarna inte har någon möjlighet att ta sig ut… är situationen ganska säker, säger Viktor Trehubov, kommunikationansvarig för Ukrainas gemensamma styrkor, till ukrainska Suspilne TV.

Striderna är intensiva och tidskrävande eftersom urbana strider alltid fortskrider långsamt, särskilt när civila fortfarande befinner sig i området, menar Trehubov.

Förseningarna beror delvis på att ukrainska styrkor vill minimera civila förluster och skador på infrastrukturen.

Fast i veckor

Enligt ukrainska militära rapporter har de ryska trupperna varit avskurna från logistik och förstärkningar i flera veckor.

Enlig vissa uppskattningar finns det idag endast ett fåtal dussin kvar i centrala delar av Kupiansk, vilket står i kontrast till ryska påståenden om att ha kontroll över staden.

– Inne i stadskärnan är ryssarna omringade och håller på att gradvis elimineras, säger Trehubov.

Tidigare rapporter pekar på att omkring 100–200 ryska soldater var omringade i staden, med några rapporterade fall där enheter överlämnat sig eller tagits till fånga.

Strategiska konsekvenser

Kupiansk är ett viktigt logistiskt nav med järnväg och vägar som gör det strategiskt betydelsefullt för båda sidor.

Ukrainas offensiv, som planerats sedan hösten, har delvis förstört ryska försörjningsvägar, inklusive en gasledning som ryssar tidigare använt för att infiltrera området.

Trots att staden till stor del kontrolleras av ukrainska styrkor återstår kvarvarande strider i de centrala delarna.

Foto: Ukrainska soldater stridsvagn

Text: Redaktionen

Schweiz kan inte försvara sig mot ett fullskaligt militärt angrepp.

Landet behöver öka sin försvarsförmåga betydligt, varnar Schweiz avgående arméchef, rapporterar Reuters.

Arméchef slår larm

Schweiz saknar i dag kapacitet att stå emot ett omfattande militärt angrepp, enligt Thomas Süssli, chef för de schweiziska väpnade styrkorna.

I en intervju säger han att hotbilden har förändrats, inte minst till följd av Rysslands agerande i Europa.

– Det vi inte kan göra är att försvara oss mot hot på distans eller ens ett fullskaligt angrepp på vårt land, säger Süssli, som lämnar sin post vid årets slut.

Han understryker att landet visserligen är förberett på attacker från icke-statliga aktörer, exempelvis sabotage mot kritisk infrastruktur och cyberangrepp, men att det militära försvaret har stora brister.

Stora materiella brister

En av de mest allvarliga svagheterna är bristen på utrustning för soldaterna.

Enligt Süssli skulle bara en tredjedel av trupperna vara fullt utrustade vid en verklig krissituation.

– Det är betungande att veta att endast en tredjedel av alla soldater skulle vara fullt utrustade i ett verkligt nödläge, säger han.

Samtidigt pågår satsningar för att stärka försvaret.

Schweiz moderniserar sitt artilleri och sina marksystem samt ersätter äldre stridsflyg med amerikanska F-35A-plan från Lockheed Martin.

Neutralitet inget skydd

Trots kriget i Ukraina menar Süssli att den allmänna inställningen till försvaret i Schweiz inte har förändrats nämnvärt.

Han pekar på landets geografiska avstånd till kriget och en utbredd uppfattning om att neutralitet automatiskt ger säkerhet.

– Men det är historiskt felaktigt. Det finns flera neutrala länder som var obeväpnade och drogs in i krig. Neutralitet har bara ett värde om den kan försvaras med vapen, säger han.

Schweiz har lovat att successivt höja försvarsutgifterna till omkring 1 procent av BNP runt år 2032, från dagens cirka 0,7 procent.

Det är dock långt under Natos mål på 5 procent.

Med nuvarande takt bedömer Süssli att den schweiziska militären inte skulle vara fullt redo förrän omkring år 2050.

– Det är för lång tid med tanke på hotbilden, säger han.

Foto: A. Fedorenko

Text: Redaktionen