Donald Trump fortsätter att indikera att han är mycket intresserad av den stora danska ön.

Europeiska politiker har uttryckt missnöje med Trumps retorik gentemot Grönland – särskilt eftersom Trump inte uteslutit att ta över med militär förmåga.

Det danska utrikesutskottet har kallat till krismöte för att diskutera saken – någonting som en grönländsk representant nu rasar mot.

Möte pågår

Mötet i Danmarks utrikesutskott har bokats in för att planera vägen framåt gällande den spända relationen efter Trumps hot.

Men Pipaluk Lynge, ordförande för Grönlands utrikes- och säkerhetspolitiska utskott, är förbannad.

– Så håller de möte om oss – ett historiskt möte om oss – utan oss. Det är frustrerande att sitta här från Grönland och behöva be om att få delta i ett sådant ovanligt möte när det handlar om oss, säger hon till danska DR.

“Nykolonialistiskt”

Danmark har ännu inte kommenterat Lynges kritik om avsaknaden av grönländsk representation.

Det är tydligt att hon är kritisk till den danska hanteringen av situationen.

– Det är ett nykolonialistiskt sätt att utesluta oss på.

Europa stöttar Danmark

Europeiska ledare har slutit upp bakom Grönland under tisdagen och deklarerade att den arktiska ön tillhör sitt folk.

Men Vita husets biträdande stabschef Stephen Miller avfärdar oron kring Danmarks suveränitet.

– Ni kan prata hur mycket ni vill om internationella artigheter och allt annat. Men vi lever i en värld, i den verkliga världen, som styrs av styrka, som styrs av tvång, som styrs av makt, säger Miller enligt Reuters.

Har inte uteslutit

USA:s president Donald Trump har under en längre tid pratat om att Grönland ska bli amerikanskt.

Han har vägrat att utesluta militära operationer.

Efter den amerikanska attacken mot Venezuela har oron ökat, då Donald Trump på nytt uttalade sig om att USA behöver den enorma danska ön.

Enligt presidenten själv är det en fråga om nationell säkerhet.

Läs mer: Mardröm för Irans ledare – nya uppgifter i dag

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet resp A. Spratt

Text: Redaktionen

Det framhåller den estniska säkerhetsexperten Rainer Saks.

Experten syftar på det amerikanska tillfångatagandet av den venezuelanska ledaren Nicolás Maduro, som skedde på blott några timmar trots att Ryssland i somras undertecknade ett strategiskt partnerskap med Venezuela.

Enligt Rainer Saks är Venezuela ännu en rysk allierad vars säkerhet Kreml inte har kunnat garantera när det väl blir skarpt läge.

– Ryska ledare föreställde sig att detta skulle ge Venezuela en viss sorts immunitet, i hopp om att USA skulle se avtalet som en röd linje och inte våga korsa den, framhåller experten i estniska Postimees, om det nämnda partnerskapet.

"Deprimerande för Putin"

Venezuela och Ryssland har i åratal varit nära allierade. Liknande partnerskapsavtal har även tecknats mellan Kreml och Nordkorea respektive Iran. Försvarspakten med det sistnämnda landet ratificerades i maj förra året och breddade formellt ländernas allians med ett utökat militärt och ekonomiskt samarbete.

– För Moskva säkrar det en viktig partner i Mellanöstern mitt i det pågående kriget i Ukraina och den växande isoleringen från väst, framhöll Amir Daftari, reporter på Newsweek, vid tillfället.

Pakten med Iran hindrade dock inte USA från att bomba iranska kärnkraftsanläggningar, enbart en månad efter att avtalet var på plats, konstaterar Rainer Saks.

– Händelserna i Venezuela påverkar även Ryssland. Situationen är deprimerande för Putin, framhäver säkerhetsexperten.

Belyser Rysslands svaghet

Saks understryker också att den amerikanska operationen belyser den ryska militärens svaghet. Han syftar på när Ryssland under Ukrainakrigets första veckor försökte ta sig in i Kyiv och avlägsna president Volodomyr Zelenskyj från makten.

Den ryska operationen misslyckades som bekant. Att USA lyckades med operationen i Venezuela har inte gått ryska militärbloggare obemärkt förbi, menar Saks.

– Deras budskap är inte fyllda av stolthet över den ryska militären och deras lands ledare.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen