Japansk biljätte i kris – rekordstor förlust

2025 04 25

Det är tuffa bud för Japans tredje största biltillverkare just nu.

En rekordförlust – på mellan 700 och 750 miljarder yen, cirka 47-50 miljarder kronor, för räkenskapsåret som avslutades i mars.

Det rapporterar den japanska biljätten under torsdagen.

Beskedet kommer under en redan tuff period för landets tredje största biltillverkare, rapporterar Reuters.

Bara Toyota och Honda större

Det handlar om Nissan Motor, som skyller den gigantiska förlusten på nedskrivningar under tiden bolaget omstruktureras.

Den tidigare prognosen låg på en förlust på 80 miljarder yen, cirka fem miljarder kronor.

Årets brakförlust är biljättens största någonsin, och kommer under en tid då bolagets nya vd Ivan Espinosa försöker vända den dystra trenden för Japans största biltillverkare efter Toyota och Honda.

Läs mer: Europas största ekonomi i kris – skyller på Trump

"Reviderar våra utsikter"

Nissan har bokfört nedskrivningar på mer än 500 miljarder yen, cirka 33 miljarder kronor, i Nord- och Latinamerika, Europa och Japan efter att ha granskat sina produktionstillgångar, rapporterar nyhetsbyrån.

– Vi tar det försiktiga steget att revidera våra utsikter för helåret, vilket återspeglar en grundlig genomgång av våra resultat och det bokförda värdet av produktionstillgångar, säger bolagets vd Espinosa i ett uttalande.

Samtal med Honda bröt samman

Nissan och Honda förde länge samtal om en hopslagning, men dessa avslutades i februari efter ett Hondaförslag om att göra Nissan till dotterbolag.

Biljätten uppger att man ser ett rörelseresultat för helåret på 85 miljarder yen, cirka 5,7 miljarder kronor, och cirka 30 procent lägre än sin tidigare prognos.

Läs också: SD-ledamot vill ha bitcoin-reserv i Sverige

Foto: A. Lal 

Text: Redaktionen

Ryssland förnedrat – står i brand för nionde gången

2025 12 06

En viktig anläggning för den ryska krigsmaskinen har attackerats.

Ukraina fortsätter att utföra attacker inne i Ryssland för att sätta käppar i hjulen för den ryska krigsmaskinen.

Nu stiger lågor och rök från en viktig måltavla – för nionde gången.

Förnedrande attack

Ukrainas militär har slagit till mot det ryska oljeraffinaderiet i Rjazan, rapporterar Kyiv Independent, som hänvisar till uppgifter från den ryska Telegram-kanalen ASTRA.

Det är den nionde drönarattacken mot raffinaderiet i år – ett förnedrande facit för Ryssland, vars oljeindustri är av avgörande betydelse för finansieringen av kriget.

Det är lokala invånare i Rjazan som har rapporterat om attacken.

En video som har publicerats i sociala medier visar hur lågor och rök stiger ur raffinaderiet, enligt tidningen.

Attacken uppges ha varit del av en större ukrainsk drönarattack mot regionen.

Vill inte bekräfta

Från ryskt håll har man inte bekräftat attacken mot raffinaderiet.

Guvernören i Rjazan Oblast, Pavel Malkov, bekräftar att det skett drönarattacker i regionen, men nämner ingenting om det viktiga oljeraffinaderiet.

Enligt guvernören har ingen dött i attacken.

Ryssland uppger också att man har skjutit ner 29 drönare över regionen.

Ukrainas militär har ännu inte kommenterat attacken.

17,1 miljoner ton olja

Raffinaderiet, som Ukraina alltså ska ha attackerat nio gånger i år, bearbetar stora mängder olja och är därför en viktig måltavla.

– Rjazans oljeraffinaderi, som producerar över 17,1 miljoner ton olja per år, har varit ett regelbundet mål för attacker med tanke på dess roll i att driva Rysslands krigsmaskin, rapporterar tidningen.

Attacker långt inne i Ryssland är en viktig del av Ukrainas försvarsstrategi, och man utför regelbundna angrepp mot både militära och industriella anläggningar.

– Rysslands olje- och gasproduktion har fortsatt att utsättas för attacker när Kiev försöker förlama Moskvas huvudsakliga finansieringskälla för kriget i Ukraina, enligt tidningen.

Rjazan ligger 450 kilometer från Ukrainas nordöstra gräns, och 180 kilometer sydost om Moskva.

Foto: President of Russia Office resp j. Kingma

Text: Redaktionen

Ryssland avbryter samarbete – med tre Natoländer

2025 12 06

Ryssland river upp tre avtal.

Sedan Ryssland inledde sin invasion av Ukraina har läget varit minst sagt spänt mellan Putinregimen och de flesta av Natos medlemsländer.

Trots det har det funnits samarbetsavtal – som nu emellertid avslutas av Ryssland.

Militära samarbetsavtal

Ryssland river upp militära samarbetsavtal med Portugal, Frankrike och Kanada, rapporterar Euronews.

Att sådana avtal över huvud taget har funnits kan verka förvånande.

Det rör sig emellertid om avtal som undertecknades mellan 1989 och 2000 – en period då Ryssland var kraftigt försvagat efter murens fall.

Men nu meddelar Ryssland att de tre militära samarbetsavtalen ”inte längre är strategiskt relevanta”, och att de rivs upp genom ett dekret som publicerades på fredagen.

”Jeltsin ville gå med i Nato”

1989 föll Berlinmuren, och 1991 kollapsade Sovjetunionen.

Det ledde till en period av delvis förbättrade relationer mellan Ryssland och Nato.

Under delar av 90-talet hade den ryske presidenten Boris Jeltsin stora förhoppningar om att radikalt förändra Rysslands relation till väst.

– Jeltsin hade initialt hoppats att Ryssland skulle kunna gå med i NATO eller utveckla ett särskilt partnerskap med alliansen, rapporterar kanalen.

Avtalet mellan Ryssland och Frankrike undertecknades 1994 och var ett uttryck för försöken att förbättra relationerna mellan Ryssland och västvärlden.

Avtalet med Kanada kom ännu tidigare, bara några veckor efter Berlinmurens fall 1989, under Sovjetledaren Michail Gorbatjov.

Allt mer fientligt

Portugalavtalet undertecknades år 2000.

Men under 00-talet började relationerna mellan Ryssland och Nato försämras igen.

Vladimir Putin har de senaste åren styrt Ryssland i en allt mer västfientlig riktning, och har anklagat Nato för att komma alltför nära den ryska gränsen.

Putin har också skyllt kriget i Ukraina på Nato, och krävt att landet aldrig ska få ansluta sig till den transatlantiska försvarsalliansen.

Och nu avbryts alltså avtalen med de tre Natoländerna. I somras fattades ett liknande beslut när ett militärtekniskt samarbetsavtal med Tyskland från 1996 revs upp.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen