GAZ Group, en av Rysslands största biltillverkare, kämpar med allvarlig personalbrist.

En fyradagarsvecka har införst hos biljätten, som är en av Rysslands största industrier, vilket sänkt löner och ökat arbetsbördan.

Mekaniker, elektriker, svetsare och rörmokare lämnar nu sina jobb i Nizjnij Novgorod, rapporterar Moscow Times.

– Vi kan inte leva på dessa löner längre. Många av oss måste hitta annat arbete, annars klarar vi oss inte, säger en fabriksarbetare till Telegram-kanalen Mash.

Införandet av fyradagarsveckan i juli har sänkt lönerna med cirka 20 procent och utlöste en snabb utströmning av personal.

Utrustning lämnas utan underhåll, vilket ytterligare försvårar produktionen.

Tung arbetsbörda

De som blir kvar på fabrikerna tvingas ta över större ansvar och tyngre arbetsuppgifter.

Enligt Mash tar det minst ett år att utbilda nya specialister.

Ledningen uppmanar arbetarna att rida ut stormen, men problemen med underhåll och produktionsstopp växer dag för dag.

– Vi vill uppmana våra arbetare att ha tålamod, meddelar GAZ sina arbetare.

Pressad ekonomi

Bakgrunden till krisen är fallande försäljning och brist på billig finansiering för kunder.

Under första halvåret 2025 har försäljningen av medeltunga lastbilar sjunkit med nästan 40 procent, lätta transportfordon med 30 procent och bussar med 60 procent.

Samtidigt har AvtoVAZ infört liknande fyradagarsveckor, vilket halverat löner och tvingat många arbetare att söka jobb inom taxi, leverans och försvarsindustrin.

Rysslands största bransch

Bilindustrin är en av Rysslands största och mest strategiskt viktiga sektorer.

Krisen hos GAZ och AvtoVAZ hotar hela Putins industriella maskineri och riskerar att ytterligare försena produktionen i en redan svag ekonomi.

Bilindustrin är inte bara stor i Ryssland – den är en av landets viktigaste industrigrenar, med hundratusentals direkt anställda och flera hundratusen i underleverantörsledet.

Före kriget producerade Ryssland omkring 1,5–1,8 miljoner fordon per år, vilket gjorde landet till en av Europas tio största biltillverkare.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Enligt ministern kan Ryssland vara redo att attackera försvarsalliansens östra flank 2028 eller 2029.

Samtidigt varnar Pistorius för att vissa experter menar att årets sommar kan ha varit Natoländernas sista i fredstid på länge.

– Vissa säger att 2028 är möjligt, och vissa militärhistoriker menar till och med att förra sommaren kan ha varit vår sista i fred, säger han till tidningen Frankfurter Allgemeine Zeitung.

”Det är bråttom”

I tidningsintervjun framhåller Pistorius att den ryske diktatorn Vladimir Putin ”inte gör någon hemlighet” av sina imperialistiska ambitioner, som sträcker sig bortom Rysslands östra gränser.

– Tyskland och våra europeiska partners måste reagera snabbt och beslutsamt, säger Pistorius och hänvisar till den historiska militära upprustning som just nu pågår i flera länder.

Ministern betonar att Nato är fullt kapabelt att försvara sig, både konventionellt och med sin kärnvapenavskräckning.

– Trots det är det bråttom. Vi måste rusta våra styrkor ännu bättre, säger Pistorius.

LÄS MER: ”Helt okej för mig” – USA kan införa monstersanktioner 

Fransk general: ”Kommer chocktesta Europa”

Den tyska varningen utfärdas kort efter att Frankrikes försvarschef Fabien Mandon gått ut med en liknande varning.

I ett tal till det franska parlamentets försvarsutskott varnade Mandon för att Ryssland  kommer ”chocktesta” Europa inom tre till fyra år.

– Ryssland är ett land som kan frestas att fortsätta kriget på vår kontinent, sade generalen enligt Reuters och tillade:

– Det första målet jag har gett de väpnade styrkorna är att vara redo om tre eller fyra år för en chock som skulle kunna vara ett slags test. Detta test genomförs redan i form av hybridattacker, men det kan bli våldsammare.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

I oktober klubbade EU det 19:e sanktionspaketet i ordningen mot Ryssland.

Paketet avser bland annat att täppa till kryphålet för rysk LNG (flytande naturgas) och sänka oljepristaket på rysk råolja. Ett fullständigt förbud mot import av rysk gas ska införas senast 2027, vilket är ett år tidigare än planerat.

Men samtidigt importeras "betydande mängder” ryskt gödselmedel, rapporterar oberoende The Moscow Times och finska Iltalehti.

Under 2025 har importen ökat med fem procent mellan januari och september jämfört med hur det såg ut föregående år.

Det handlar om gödselmedel värt 1,346 miljarder euro – den högsta nivån under en niomånadersperiod sedan 2022.

Finska tidningen: "Pinsamt"

Något förbud mot export- eller import av ryskt gödselmedel finns inte. Skälet är att det bedöms vara avgörande för europeiskt jordbruk och livsmedelssäkerhet, skriver Iltalehti.

Rapporten är av känslig karaktär. 

Det handlar om en bransch som inbringar betydande intäkter till Ryssland som Kreml använder för att finansiera anfallskriget mot Ukraina.

– Situationen är politiskt besvärlig och pinsam för EU, som har försökt minska sitt ekonomiska beroende av Ryssland, framhåller den finländska tidningen.

Polen värst i klassen

I juli tidigare i år införde EU importtullar mot Ryssland på jordbruksprodukter, inklusive gödsel och gödselmedel.

Det har inte hjälpt.

Värst i klassen är Polen. Natojätten stod för 37 procent av all EU-import av ryskt gödselmedel under årets första nio månader.

Tyskland, Rumänien, Spanien och Frankrike följer därefter.

Importtullarna väntas dock gradvis höjas till 430 euro per ton fram till 2028, vilket i praktiken förväntas stoppa importen av ryskt gödselmedel.

Förra året stod Ryssland och Belarus för omkring en tredjedel av EU:s import av de berörda varorna.

Foto: Anders G Warne/Regeringskansliet resp President of Russia Office

Text: Redaktionen