GAZ Group, en av Rysslands största biltillverkare, kämpar med allvarlig personalbrist.

En fyradagarsvecka har införst hos biljätten, som är en av Rysslands största industrier, vilket sänkt löner och ökat arbetsbördan.

Mekaniker, elektriker, svetsare och rörmokare lämnar nu sina jobb i Nizjnij Novgorod, rapporterar Moscow Times.

– Vi kan inte leva på dessa löner längre. Många av oss måste hitta annat arbete, annars klarar vi oss inte, säger en fabriksarbetare till Telegram-kanalen Mash.

Införandet av fyradagarsveckan i juli har sänkt lönerna med cirka 20 procent och utlöste en snabb utströmning av personal.

Utrustning lämnas utan underhåll, vilket ytterligare försvårar produktionen.

Tung arbetsbörda

De som blir kvar på fabrikerna tvingas ta över större ansvar och tyngre arbetsuppgifter.

Enligt Mash tar det minst ett år att utbilda nya specialister.

Ledningen uppmanar arbetarna att rida ut stormen, men problemen med underhåll och produktionsstopp växer dag för dag.

– Vi vill uppmana våra arbetare att ha tålamod, meddelar GAZ sina arbetare.

Pressad ekonomi

Bakgrunden till krisen är fallande försäljning och brist på billig finansiering för kunder.

Under första halvåret 2025 har försäljningen av medeltunga lastbilar sjunkit med nästan 40 procent, lätta transportfordon med 30 procent och bussar med 60 procent.

Samtidigt har AvtoVAZ infört liknande fyradagarsveckor, vilket halverat löner och tvingat många arbetare att söka jobb inom taxi, leverans och försvarsindustrin.

Rysslands största bransch

Bilindustrin är en av Rysslands största och mest strategiskt viktiga sektorer.

Krisen hos GAZ och AvtoVAZ hotar hela Putins industriella maskineri och riskerar att ytterligare försena produktionen i en redan svag ekonomi.

Bilindustrin är inte bara stor i Ryssland – den är en av landets viktigaste industrigrenar, med hundratusentals direkt anställda och flera hundratusen i underleverantörsledet.

Före kriget producerade Ryssland omkring 1,5–1,8 miljoner fordon per år, vilket gjorde landet till en av Europas tio största biltillverkare.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Över 90 drönare avfyrades mot bostaden, enligt Kreml. Putin ska själv ha informerat USA:s president Donald Trump om den påstådda attacken i ett telefonsamtal under måndagen.

Representanter från den ukrainska regeringen har dementerat uppgifterna i starka ordalag och anklagar Ryssland för att försöka underminera fredssamtalen med USA.

Uppgifter: Lögnen avslöjad

Nu kommer uppgifter som ger stöd åt den ukrainska versionen.

Invånare i Valdai vittnar om att de varken hört eller sett några tecken på en storskalig drönarattack under natten till måndagen – den tidpunkt då Kreml hävdar att Putins bostad attackerades.

– Det hördes inget oväsen den natten, inga explosioner, ingenting. Om något sådant hade hänt skulle hela staden ha pratat om det, säger en invånare enligt oberoende Moscow Times.   

Inga bevis

Under tisdagen har diskussionerna fortsatt mellan ukrainska och ryska företrädare.

Kremls talesperson Dmitrij Peskov höjer tonläget och hävdar att Ukraina försökt mörda den ryske ledaren.

Enligt Peskov försöker Ukraina sabotera de pågående fredsförhandlingarna.

– Det är inte bara riktat mot president Putin personligen. Det är också riktat mot Trump, och syftar till att motverka president Trumps försök att främja en fredlig lösning på den ukrainska konflikten, säger han enligt Kyiv Independent.

Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha konstaterar i sin tur att Kreml inte har presenterat några bevis för att attacken har ägt rum. 

– Nästan en dag har gått, och Ryssland har fortfarande inte lagt fram några trovärdiga bevis för sina anklagelser om Ukrainas påstådda ”attack mot Putins residens”. Och det kommer de inte heller att göra, för det finns inga bevis, skriver han i ett inlägg på X.

LÄS MER: ”Zelenskyj behöver gömma sig resten av livet” 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kriget i Ukraina står Ryssland dyrt.

Nu kommer siffror som avslöjar ett jätteras för Rysslands gasleveranser.

Ras med 44 procent

Det ryska statliga bolaget Gazproms gasleveranser till Europa har rasat med ytterligare 44 procent under 2025, rapporterar Moscow Times.

Det innebär att flödena har minskat till 18 miljarder kubikmeter.

Raset innebär att den ryska gasleveransen till Europa nu ligger på sin lägsta nivån sedan 1973.

Då levererade Sovjetunionen bara 6,8 miljarder kubikmeter gas i samband med sina första leveransavtal med Österrike och Italien, enligt tidningen.

Därefter sköt leveranserna i höjden, och nådde toppen precis innan kriget i Ukraina startade.

2018-19 levererade Gazprom 170-180 miljarder kubikmeter gas till Europa.

Men sedan dess har den ryska gasexporten västerut fullständigt kollapsat.

Kina får rabatt

Fram till kriget var Västeuropa den ryska gassektorns viktigaste exportmarknad utanför det forna Sovjetunionen.

Sedan kriget började har exporten dock minskat tiofaldigt, enligt tidningen.

Nu har Kina tagit över som den största exportmarknaden, men övergången är allt annat än lätt för den ryska gasjätten.

Kina köper gasen till kraftigt rabatterade priser, väl medvetna om Rysslands pressade situation.

Under 2025 har Kina köpt 38,8 miljarder kubikmeter gas, alltså långt ifrån lika mycket som Europa brukade köpa före kriget.

Ryssland hävdar att man är överens med Kina om en kraftig ökning av exporten, men Kina har inte bekräftat detta.

Hävdar goda framtidsutsikter

Trots svårigheterna försöker Ryssland dock utstråla optimism när det gäller den ryska gasexportens framtid.

– På lång sikt, om det finns efterfrågan och det anses ekonomiskt hållbart, möjliggör Gazproms resursbas export på över 500 miljarder kubikmeter per år, säger Vyacheslav Kulagin, chef för global energiforskning vid Ryska vetenskapsakademins energiforskningsinstitut, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen