Kraftbjässe bygger jätteanläggning i Sverige – för 13 miljarder

2025 03 28

Kraftjätten Stockholm Exergi bygger en av världens största anläggningar för att ta bort koldioxid från atmosfären i Sverige.

En av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av biogen koldioxid kommer snart att finnas i Stockholm.

Det är Stockholm Exergi som meddelar att man nu fattat beslut om att bygga just en sådan inrättning.

Detta i Energihamnen, nära Värtaverket i huvudstaden.

– Det här är ett historiskt ögonblick för Stockholm Exergi och för klimatomställningen. Med detta tar vi en global ledarroll inom industrin för minusutsläpp, säger Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi, i ett uttalande.

Lagrar mer än Stockholmstrafiken

När anläggningen står färdig är tanken att den ska kunna fånga in och permanent lagra 800 000 ton koldioxid per år.

Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut årligen, enligt Stockholm Exergi.

– Investeringsbeslutet är en milstolpe i arbetet med att möjliggöra permanenta minusutsläpp och kommer att bidra till att Sverige och EU kan nå sina långsiktiga klimatmål, heter det i uttalandet.

Kostar 13 miljarder kronor

Byggandet bekostas av en investering på hela 13 miljarder kronor, och enligt Stockholm Exergi kommer byggfasen att inledas omgående.

Målet är att anläggningen ska tas i drift under år 2028. 

Som partner för transport och lagring har man valt Northern Lights AB.

Det innebär att Northern Lights utökar sin kapacitet – något som är av stor betydelse för kommande projekt för negativa utsläpp, enligt uttalandet.

– Det lägger grunden för vad som kan bli en helt ny industri, med potential att göra Norden och Europa till världsledare på området, står det i uttalandet.

Stockholm Exergi har mer än 800 000 kunder i Sverige.

Under 2021 levererade man över 8309 GWh värme till sina kunder, enligt kraftjättens egna webbplats.

Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen

Zelenskyj vädjar till Natoländer – ”Förlåt att jag talar rakt på sak”

2026 01 17

Zelenskyj behöver hjälp från Nato.

Ukraina är just nu hårt pressat och har ont om missiler.

Nu riktar Zelenskyj en desperat vädjan till Natoländer och ber dem skicka missiler som ”bara ligger där” i ländernas lagerlokaler.

”Ett enormt pris”

Flera av Ukrainas luftförsvarssystem har haft slut på missiler fram till en leverans på fredagen, och enligt Zelenskyj är bristen ett ständigt problem, rapporterar Newsweek.

– Problemet är inte bara systemen i sig—det kommer aldrig att finnas tillräckligt med uppskjutare. Ukraina har många olika system, som har tagits in vid olika tidpunkter, från olika källor. Det som behövs är ständiga missilpaket, säger Volodymyr Zelenskyj, enligt tidningen.

På fredagen fick Ukraina alltså en ny leverans.

– Men detta kommer till ett enormt pris—genom enorm ansträngning, blod och människoliv. Att säkra ett sådant paket är extremt svårt, säger den ukrainska presidenten.

Ukraina har drabbats hårt av ryska flyganfall de senaste månaderna.

Enligt brittiska uppgifter avfyrade Ryssland exempelvis 55 000 självmordsdrönare mot Ukraina under 2025, vilket är fem gånger mer än året innan.

”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Zelenskyj vädjar nu till Natoländer att leverera missiler som länderna har på lager.

– Men det finns förstås intern lagstiftning som begränsar hur mycket som kan överlämnas. Varje land har minimikrav på lager som måste förbli i förvaring, säger den ukrainska presidenten.

– Men ärligt talat—vilka regler, vilka lagar pratar vi om när vi är i krig och desperat behöver detta? frågar han sig, enligt tidningen.

Volodymyr Zelenskyj säger att han beklagar att han måste tala så rakt på sak.

– I vissa länder, tack och lov, finns det inget krig, och de har missiler av alla slag – kortdistans, medeldistans – bara liggande där. Så vad är de till för? Det är den verkliga frågan, förlåt att jag talar så rakt på sak, säger han.

Flera länder har skickat vapen till Ukraina, men har inte velat leverera långdistansmissiler av rädsla för eskalering.

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: EU gör sig redo – ska tvinga bort Trump från Grönland

2026 01 16

Nya uppgifter pekar på att EU kan vara på väg att slå till mot USA ekonomiskt.

Donald Trumps Grönlandshot blir allt mer intensiva.

Tidigare under fredagskvällen hotade han omvärlden med nya tullar om de inte går med på Grönlandsplanen.

Nu kommer uppgifter om att EU är redo att försöka tvinga bort Trump från Grönland med ekonomisk press, rapporterar TV2 med hänvisning till Bloomberg.

Uppgifter i kväll

Vissa parter i Europaparlamentet överväger att villkora det slutgiltiga godkännandet av det omfattande handelsavtalet med USA med att president Donald Trump ger upp sina ansträngningar att få kontroll över Grönland.

– Det är självklart att varje lands nationella suveränitet ska respekteras av alla parter i handelsavtalet, säger Bernd Lange, den mångårige tyske ordföranden för Europaparlamentets handelsutskott.

Kan pausa handelsavtalet

Det rör sig om det handelsavtal som kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ingick med Trump i somras. 

Den danske europaparlamentarikern från Enhedslisten, Per Clausen, uppmanade i ett brev på onsdagen ledarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet att pausa handelsavtalet – som är delvis implementerat men väntar på slutgiltig ratificering – som en följd av Trumps hot.

Läs mer: Storbritannien går emot Frankrike och Italien

Kanada stöttar

Flera världsledare har under den senaste tiden gjort stödet för Danmark och Grönland tydligt.

Kanadas premiärminister Mark Carney är en av dem.

– Grönlands framtid är ett beslut för Grönland och för kungariket Danmark. Vi är Nato-partner med Danmark, och därför består vårt fulla partnerskap, säger den kanadensiska ledaren enligt Politico.

Ger inte upp

Men den amerikanske presidenten ger inte upp sina planer på att ta över Grönland.

– Om de inte går med på Grönlandsplanen. Vi behöver Grönland för den nationella säkerheten. Så jag kan komma att göra det, sade han tidigare i kväll gällande möjligheten att införa strafftullar mot länder som inte håller med honom.

Foto: European Parliament resp Gage Skidmore

Text: Redaktionen