Kraftbjässe bygger jätteanläggning i Sverige – för 13 miljarder

2025 03 28

Kraftjätten Stockholm Exergi bygger en av världens största anläggningar för att ta bort koldioxid från atmosfären i Sverige.

En av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av biogen koldioxid kommer snart att finnas i Stockholm.

Det är Stockholm Exergi som meddelar att man nu fattat beslut om att bygga just en sådan inrättning.

Detta i Energihamnen, nära Värtaverket i huvudstaden.

– Det här är ett historiskt ögonblick för Stockholm Exergi och för klimatomställningen. Med detta tar vi en global ledarroll inom industrin för minusutsläpp, säger Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi, i ett uttalande.

Lagrar mer än Stockholmstrafiken

När anläggningen står färdig är tanken att den ska kunna fånga in och permanent lagra 800 000 ton koldioxid per år.

Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut årligen, enligt Stockholm Exergi.

– Investeringsbeslutet är en milstolpe i arbetet med att möjliggöra permanenta minusutsläpp och kommer att bidra till att Sverige och EU kan nå sina långsiktiga klimatmål, heter det i uttalandet.

Kostar 13 miljarder kronor

Byggandet bekostas av en investering på hela 13 miljarder kronor, och enligt Stockholm Exergi kommer byggfasen att inledas omgående.

Målet är att anläggningen ska tas i drift under år 2028.

Som partner för transport och lagring har man valt Northern Lights AB.

Det innebär att Northern Lights utökar sin kapacitet – något som är av stor betydelse för kommande projekt för negativa utsläpp, enligt uttalandet.

– Det lägger grunden för vad som kan bli en helt ny industri, med potential att göra Norden och Europa till världsledare på området, står det i uttalandet.

Stockholm Exergi har mer än 800 000 kunder i Sverige.

Under 2021 levererade man över 8309 GWh värme till sina kunder, enligt kraftjättens egna webbplats.

Foto: F. Sonneveld

Text: Redaktionen

Land vill uteslutas ur Putins militärallians

2026 08 25

Ett land vill lämna Putins militärallians – och närmar sig samtidigt EU.

Putinregimen är hårt pressad och har svårt att utöva det inflytande man vill ha över postsovjetiska stater.

Nu hoppas ett land på att bli uteslutet ur CSTO, som beskrivs som en rysk motsvarighet till Nato.

Ber om att uteslutas

Armenien hoppas på att bli uteslutna ur CSTO (Kollektiva säkerhetsavtalsorganisationen), som är en militärallians bestående av ett antal postsovjetiska stater.

Redan i februari 2024 beslutade Armenien att frysa sitt samarbete med CSTO.

På måndagen gick landets premiärminister Nikol Pasjinjan ännu längre, och signalerade att han skulle välkomna ett beslut från CSTO-länderna att utesluta Armenien, rapporterar CNN.

– Jag kan med säkerhet säga att vi inte kommer att återuppta vårt arbete inom CSTO. Vi kommer inte att göra det, säger Pasjinjan, enligt kanalen.

Premiärministern uppmanar i princip de andra medlemsländerna – Ryssland, Belarus, Kazakstan, Kirgizistan och Tadzjikistan – att utesluta Armenien.

– Stadgarna medger en sådan möjlighet, landet kan uteslutas ur organisationen. Jag skulle bli mycket glad om organisationen beslutar att utesluta Republiken Armenien ur den kollektiva säkerhetsorganisationen. Åtminstone skulle det befria oss från dilemmat kring att själva lämna, säger Nikol Pasjinjan.

Av försiktighets- och strategiska vill Armenien alltså inte själva utträda ur organisationen formellt, bland annat för att man inte vill riskera en direkt konfrontation med Ryssland.

Kreml svarar

Armenien vill alltså att de övriga medlemsländerna ska utesluta landet, snarare än att själva besluta om att lämna CSTO.

Ett skäl till att landet vill lämna militäralliansen är att den anses ha misslyckats med att hjälpa Armenien under de senaste konflikterna med Azerbajdzjan.

Kreml svarar dock att Armenien själva får lämna alliansen om de inte vill vara kvar.

– Om Jerevan inte längre behöver vara medlem i en så viktig organisation för den regionala säkerheten för att tillgodose sina nationella intressen, står det landet fritt att fatta ett lämpligt beslut och lämna organisationen, säger Kremls talesperson Dmitrij Peskov, enligt kanalen.

Armenien har distanserat sig allt mer från Ryssland de senaste åren.

Landets premiärminister meddelar också att Armenien snart kommer att ansöka om medlemskap i EU.

– Vi kan påbörja denna process inom en snar framtid, säger premiärministern, enligt Kyiv Independent.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Sällsynt attack – hela Putins system kan gå förlorat

2026 08 24

Putin står under hård press.

Ukraina har lyckats slå till mot en rysk mobil Iskander-lavett.

En sällsynt attack som kan vara otroligt betydelsefull för att slå ut ryska system, rapporterar United24 media.

Ukraina jagar själva vapnen

Ukrainska styrkor har slagit till mot en rysk mobil Iskander-lavett nära den ukrainska gränsen.

Attacken är särskilt betydelsefull eftersom Iskander-systemet används för att avfyra ballistiska robotar mot ukrainska mål.

Zelenskyj bekräftar operationen i ett uttalande.

– Vi träffade en Iskander-lavett nära våra gränser. Jag är tacksam mot våra soldater som genomför detta, säger han.

Presidenten beskriver samtidigt operationen som en del av Ukrainas jakt på ryska robotsystem som placeras nära landets gränser.

System kan gå förlorat

Det som gör attacken särskilt intressant är att Ukraina inte försöker stoppa en Iskander-robot efter att den har avfyrats – utan försöker förstöra själva avfyrningsplattformen innan roboten kommer iväg.

Iskander är ett mobilt robotsystem där lavetten kan transporteras på väg, snabbt inta en position, avfyra en robot och därefter lämna området.

Det innebär att Ukraina försöker slå ut hela kedjan bakom attacken: lavetten som bär roboten, själva roboten och därmed möjligheten att genomföra en framtida Iskander-attack från just den plattformen.

Men det handlar inte om att ett enda anfall slår ut hela Rysslands Iskander-kapacitet.

Det är snarare Ukrainas taktik som kan hota systemet över tid om landet lyckas hitta och förstöra fler mobila lavetter.

Svåra mål att hitta

Iskander-lavetterna är svåra att slå ut eftersom de inte behöver stå på en permanent avfyrningsplats.

Serhij Beskrestnov, rådgivare till Zelenskyj, har tidigare beskrivit hur den ryska mobiliteten försvårar Ukrainas jakt på systemen.

– Att fånga en Iskander i rörelse, eller nära positionen där den håller på att placera sig, är svårt, har han sagt i ett tidigare uttalande.

Enligt Beskrestnov brukar Ryssland placera lavetterna mer än 160 kilometer bakom frontlinjen, vilket bland annat gör dem svårare att nå med ukrainska HIMARS-system.

Just därför är en träff mot en mobil Iskander-lavett ovanlig.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen