Det framhåller Länsförsäkringar i en ny undersökning.

Presidenten fortsätter att hota med höga tullar mot Europa. Nyligen införde han 25-procentiga tullar på alla importerade billar.

Inom kort väntas Trump offentliggöra bredare och mer omfattande tullar mot omvärlden, inklusive EU och Sverige. 

Det kommer få konsekvenser för svensk ekonomi.

– Sveriges varuexport till USA uppgick till 186 miljarder kronor under 2024, vilket var i nivå med storleken i fjol. Om amerikanska importörer inom kort måste betala mer för svenska varor kommer efterfrågan minska, vilket i sin tur kan påverka både sysselsättning och investeringar i Sverige, konstaterar Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Flera län i farozonen

Effekterna av Trumps handelskrig kommer dock variera mellan olika län.

Länsförsäkringar pekar ut fem län som särskilt sårbara. Detta eftersom de har en stor exportvolym till USA.

Det rör sig om följande län:

Länen som drabbas värst

Västra Götaland framställs som extra sårbart, eftersom länet både har en stor exportvolym till USA och samtidigt en hög andel av sin totala export riktad dit.

– Drygt en tredjedel av Sveriges samlade export till USA utgår från Västra Götaland, där Göteborg med dess hamn och fordonsindustri utgör en central punkt och på andra plats kommer Stockholms län som står för ca 17 procent av exporten. Men storleken på exporten ger inte hela bilden. Hur sårbara länen är för USA:s tullar kommer snarare bero på hur stor andel av den egna exporten som går till USA, säger Alexandra Stråberg.

– Eftersom tullarna ännu inte är offentliggjorda går det inte att med precision förutspå hur detta kommer att slå. Men det är klart att regioner med en stor andel av exporten riktad mot USA är mest sårbara. Samtidigt ska inte tullhotet överdrivas. Tullar på till exempel 25 procent betyder inte automatiskt att exporten minskar med 25 procent, fortsätter chefekonomen.

Ljuset i mörkret: Nytändning i Europa

Avslutningsvis påminner Stråberg om att övriga Europa också kommer påverkas av tullarna, vilket kommer öka pressen på Sverige ytterligare. 

– Det gäller att komma ihåg att USA är världens största importör. När efterfrågan från en sådan jätte nu minskar så får det en systemisk påverkan vid sidan av direkta effekter. Isolerat betraktat skulle detta kunna leda till en viss nedgång i efterfrågan också från våra europeiska handelspartner, säger hon.

– Samtidigt ser vi en nytändning nere på kontinenten när USA drar sig tillbaka. Vi kommer att se ökade satsningar inte minst på försvar framöver, vilket kan kompensera för amerikanskt bortfall. Dessvärre är det omöjligt att avgöra hur stor nettoeffekten av allt som sker nu kommer att bli i slutändan.

Foto: Official White House Photo by Tia Dufour

Text: Redaktionen

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen