Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

2026 07 07

Moskva skakas av den största drönarattacken sedan invasionen av Ukraina.

Över 430 drönare ska ha riktats mot Moskva-regionen under natten, enligt ryska myndigheter.

Den ryska flygtrafiken har begränsats kraftigt, rapporterar Kyiv Post.

Hundratals drönare mot huvudstaden

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin beskriver händelsen som en av de största rapporterade drönarattackerna mot den ryska huvudstaden sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Från omkring klockan 02.40 lokal tid publicerade Sobjanin flera uppdateringar på Telegram där han uppgav att ryska luftförsvarssystem hade stoppat flera vågor av drönare på väg mot staden.

– De flesta av dem neutraliserades av luftförsvarsstyrkor på långt avstånd från staden, skriver Sobjanin och uppger att 36 drönare sköts ner när de närmade sig Moskva.

Han uppger även att vrakdelar från nedskjutna drönare har fallit ner på flera platser, men ger inga uppgifter om eventuella skador eller dödsfall.

Flygtrafiken påverkades

Rysslands försvarsdepartement uppger att totalt 452 ukrainska drönare har skjutits ner över ryska regioner under natten.

Enligt Sobjanin var 430 av dessa på väg mot Moskva-regionen.

Attacken har lett till tillfälliga begränsningar i luftrummet kring Moskva.

På flygplatsen Sjeremetjevo tillåts flygningar endast efter godkännande från flygmyndigheterna på grund av säkerhetsåtgärder.

Har ökat drönarattackerna

Ukrainska långdistansdrönare har under de senaste månaderna nått Moskva vid flera tillfällen och bland annat riktats mot strategisk infrastruktur.

Attackerna har också påverkat flygtrafiken i området.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har tidigare sagt att ökade drönarattacker mot Moskva kan bidra till att kriget närmar sig ett slut.

– Ju längre Putin är från Moskva, desto närmare kommer slutet på kriget, har Zelenskyj sagt.

Han har även hävdat att om attackerna mot den ryska huvudstaden fortsätter att öka i omfattning kan det tvinga Rysslands ledning att tydligare möta konsekvenserna av kriget.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Ryska oljepriset kollapsar

2026 07 07

Priset på rysk olja har på kort tid halverats.

Försäljningen av rysk olja och gas är som bekant den viktigaste inkomstkällan för Kreml.

När USA och Israel inledde sina attacker mot Iran tidigare i år steg oljepriserna kraftigt – och Ryssland kunde därmed få in mer pengar genom oljeförsäljningen.

Men nu kommer besked om att priset på rysk uraloljan har halverats sedan toppen, rapporterar Reuters.

Rejält ras

Rysslands ekonomi sätts därmed under allt större press i samband med raset.

Uraloljan låg i snitt på 41,66 dollar per fat i Rysslands västliga hamnar under de första tre dagarna i juli – omkring hälften av nivån under den turbulenta oljemarknaden i april.

Sedan Iran och USA kommit överens om ett eldupphör har oljan sjunkit ordentligt i pris – och huvudvärken växer därmed för Vladimir Putin.

Blir komplicerat

Om priserna förblir under budgettröskeln under en längre tid kommer det att göra det ännu svårare för Kreml att hålla det växande underskottet i schack.

Under årets första fem månader växte budgetunderskottet till 6 biljoner rubel, motsvarande 2,6 procent av BNP, vilket överstiger målet för hela 2026 med ungefär 60 procent.

Samtidigt fortsätter det kostsamma kriget i Ukraina att rasa utan slut i sikte.

Läs mer: Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

Bränslekris efter attackerna

De omfattande ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter också att ställa till det för Moskva.

Enligt en ny kartläggning drabbas nästan samtliga ryska regioner av bränslekrisen, rapporterar CNN.

Det innebär i praktiken bensinbrist eller rapporterade störningar i leveranserna.

“Inte kritiskt”

Minst tre regioner, däribland Irkutsk och Transbajkal-regionen i östra Ryssland, har utlyst “höjd beredskap” – steget under undantagstillstånd.

Men Vladimir Putin har inte uttryckt någon större oro.

– Vi ser för närvarande en viss brist, även om den inte är kritisk, menar han.

Foto: Z. Burival

Text: Redaktionen

Storbritannien bekräftar – har tvingats skicka upp stridsflyg

2026 07 06

Storbritanniens försvarsdepartement bekräftar att de skickat upp stridsflyg för att eskortera ett ryskt plan.

Incidenten inträffade den andra juni – men försvarsdepartementet går först nu ut med information om händelsen.

Det hela ägde rum när den brittiska flottans hangarfartygsgrupp var grupperad under Natobefäl i nordområdet, för att stödja alliansens operationer i Nordatlanten.

Då kom ett ryskt spaningsplan av typen Tu-142 Bear-F “onödigt nära" ett brittiskt hangarfartyg – och Storbritannien tvingades skicka upp stridsflygplan, rapporterar Kyiv Independent.

Flög nära

Enligt försvarsdepartementet flög det ryska planet på låg höjd och “onödigt nära” hangarfartyget HMS Prince of Wales, innan det fällde ett stort antal sonarbojar i närheten.

Sonarbojar är akustiska sensorer som samlar in data under vattenytan.

En talesperson för det brittiska försvarsdepartementet är upprörd över händelsen.

– Denna aktivitet var osäker och oprofessionell, säger talespersonen.

Skickade upp stridsflyg

I samband med att det ryska planet flög nära det brittiska hangarfartyget skickades stridsflygplan från Storbritannien upp.

Det ryska flygplanet möttes upp av två brittiska F-35-stridsflygplan, som eskorterade det tills det lämnade området.

Ryssland har inte kommenterat händelsen.

Tar jättelån

Spänningarna mellan Europa och Ryssland fortsätter att öka.

På måndagen kommer uppgifter om att Tyskland planerar att låna över 800 miljarder euro för att bland annat stärka försvaret fram till år 2030, rapporterar Financial Times.

Det motsvarar 8 816 miljarder svenska kronor – eller 8,8 biljoner kronor.

Fortsätter satsa

Tyskland arbetar likt en rad andra europeiska länder med att stärka sina försvarsförmågor.

Landet förväntas nå Natos försvarsutgiftsnivå på 2,8 procent av BNP i år, och “målnivån på 3,5 procent från och med 2029”, enligt regeringsföreträdare.

Företrädare för industrilobbyn är dock kritiska till utvecklingen.

– Den ena rekordbudgeten avlöser den andra, och på bara några få år har det finanspolitiska ramverket tänjts till bristningsgränsen av enorma skuldnivåer.

Foto: A. Alvarez

Text: Redaktionen