Bilister stämmer elbilsjätten – av ovanlig anledning

2025 06 11

Elbilsägare har lämnat in en stämningsansökan i Frankrike.

Det händer ofta att företag blir stämda av kunder, men i det här fallet sker stämningen av en lite ovanlig anledning.

Ett tiotal Teslaägare i Frankrike har lämnat in en gemensam stämningsansökan mot Elon Musks elbilsjätte på onsdagen.

De stämmer Tesla av politiska skäl.

Kräver ersättning

De tio Teslaägarna stämmer företaget på grund av Elon Musks högerpolitik, rapporterar Politico.

Musks tidigare roll i Trumpadministrationen har bland annat lett till att Teslabilar har vandaliserats och att efterfrågan på bilarna har rasat.

Nu kräver de tio franska Teslaägarna att leasingavtalen för deras fordon ska ogiltigförklaras samt att de ska få ekonomisk ersättning, dels för ägandekostnaden, dels i form av eventuella andra skadestånd.

Bland dem som ligger bakom stämningsansökan finns bland annat personer som har fått svastikor målade på sina fordon.

– De vill inte längre förknippas med Tesla eller personifieras av Elon Musk och hans senaste politiska ställningstaganden, säger Ivan Terel, partner på advokatbyrån GKA som representerar de tio Teslaägarna, enligt tidningen.

Hänvisar till särskild lag

I stämningsansökan åberopas en artikel i fransk civillag som gör gällande att säljaren måste kunna "garantera kunderna en fredlig användning av de sålda varorna".

Fallet ska nu avgöras i fransk handelsdomstol. Samtidigt har flera andra Teslaägare intresserad sig för stämningsansökan och följer den, uppger advokatfirman för tidningen.

Elon Musks politiska engagemang tycks ha haft en stark påverkan på Teslas varumärke. I Frankrike minskade Teslas försäljning med 67 procent i maj månad, jämfört med samma månad förra året.

Flera av Elon Musks politiska utspel har väckt starka reaktioner i Europa, inte minst när han höll tal för det högerpopulistiska partiet Alternative für Deutschland i Tyskland.

Foto: Charlie Deets

Text: Redaktionen

Lavrov: Finland är förlorat för all framtid

2026 02 03

Finland har “förlorat sin position för alltid”.

Det påstår den ryska utrikesministern Sergej Lavrov i ett nytt utspel om Sveriges grannland.

Enligt Lavrov har Finland “oåterkalleligt förlorat sin position i internationell politik”, rapporterar Iltalehti med hänvisning till den ryska statsvänliga tidningen Izvestija.

Den ryska ministern syftar på Finlands roll som en “ärlig medlare” som nu är historia.

Allt beror på en och samma anledning, enligt Lavrov: det finska medlemskapet i Nato.

– Lavrov anklagar Finland för att vara kortsynt och hävdar att landet följer västvärldens "ryssofobiska" linje, skriver Iltalehti om intervjun.

– Enligt honom har antirysk ideologi genomsyrat nästan alla lager av det finska samhället.

ISW: förtäckt hot

Lavrov fortsätter med att påstå att Finland "medvetet vill isolera sig" från sin östra granne. Det är också därför som Kreml vägrar att acceptera landet i någon framtida förhandling.

Den ryska ministerns uttalande är dock inte den enda hätska retoriken mot Finland från Ryssland.

Dmitirj Medvedev, vice ordförande för ryska säkerhetsrådet och tidigare president i landet, sade i dagarna att Finland “förstört de goda relationerna mellan Ryssland och Finland" som uppstod efter Sovjetunionens kollaps.

Det bör tolkas som ett förtäckt hot, enligt tankesmedjan Institute for the Study of War, ISW.

– ISW framhåller från intervjun att Medvedev utgjorde ett subtilt hot mot Finland och hävdade att Finland har glömt hur Sovjetunionen "krossade" Finland under andra världskriget, skriver Iltalehti.

Uppmaningen: var tacksamma

Enligt Medvedev borde inte Finland skämta om sin relation med Ryssland och vara tacksamma gentemot bolsjevikledaren Vladimir Lenin.

Han syftar sannolikt på att Lenin 1917 erkände Finlands självständighet, bedömer ISW.

– ISW påminner oss om att Ryssland tidigare har hotat Finland och använt liknande språkbruk för att rättfärdiga sitt eget anfallskrig i Ukraina. Enligt ISW har Ryssland länge i sina tal betonat de historiska relationerna mellan Ryssland och Finland och det faktum att Finland samarbetade med Nazityskland under andra världskriget, framhäver den finländska tidningen.

LÄS MER: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skriker efter personal – behöver 7 000 nya anställda

2026 02 03

En bransch är i behov av många nya anställda.

Arbetslösheten är alltjämt förhållandevis hög i Sverige.

Många letar efter jobb – och nu framhåller branschorganisationen Transportföretagen att Sveriges bussbransch står inför ett stort rekryteringsbehov.

7 000 nya bussförare behövs de kommande tre åren.

Behöver tusentals

Inom en treårsperiod beräknas närmare 7 000 nya förare behöva anställas för att upprätthålla samma utbud som idag. 

Samtidigt närmar sig en stor andel förare pensionsålder och många bolag har svårt att hitta personal.

– Lyckas vi inte fylla behovet kommer det få allvarliga konsekvenser för hela samhället, säger Transportföretagens vd Jonas Hagelqvist i ett pressmeddelande.

“Minskade möjligheter”

Hagelqvist fortsätter.

– Resultatet blir försämrad tillgängligheten i kollektivtrafiken och därmed minskade möjligheter för människor att ta sig till jobb, skola och fritidsaktiviteter, säger han.

– Det riskerar helt enkelt att försvåra för hundratusentals svenskar att få ihop livspusslet.

Läs mer: Swedbank: Sverige utklassar USA och Europa

Här behövs flest

Nationellt har hela åtta av tio av företagen som velat rekrytera upplevt svårigheter att hitta rätt kompetens.

Bristen råder på flera olika håll runt om i landet – men allra störst behov av nyrekryteringar finns i storstäderna.

Efterfrågar åtgärder

Bussbolag i län som Halland, Värmland, Östergötland och Västernorrland har särskilt svårt att rekrytera personal.

Branschen efterfrågar sänkt åldersgräns för D-körkort från 24 till 21 år för att underlätta kompetensförsörjningen – och riktar nu blicken mot regeringen.

– Det är obegripligt att regeringen inte agerar skyndsamt. Att inte öppna upp branschen för unga förare är ett slöseri med tid och resurser, och riskerar att förvärra förarbristen ytterligare, säger Caj Luoma, chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.

Foto: M. Rad

Text: Redaktionen