Julija Navalnaja varnar för sanktion mot Ryssland: Inför den inte

2025 09 10

Julija Navalnaja uppmanar EU att inte införa en ny sanktion mot Ryssland.

Julija Navalnaja är änka till den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, som dog i ryskt fängelse 2024.

Hon är en av Putinregimens hårdaste kritiker.

Men nu uppmanar hon EU att backa från ett förslag om en ny sanktion.

Uppmaningen: Inför inte sanktionen

EU:s medlemsländer överväger att införa hårda restriktioner för turistvisum för ryska medborgare, vilket nyhetsbyrån ANSA rapporterade i veckan.

Bakgrunden är att antalet ryska ansökningar om turistvisum ökade under sommaren, samtidigt som Ryssland fortsätter med sitt krig i Ukraina.

Men Julija Navalnaja uppmanar EU att inte införa dessa nya restriktioner, rapporterar Moscow Times.

Hon menar att det skadar vanliga ryssar – samtidigt som det stärker Kremls narrativ.

– Det finns ingen anledning att tro att påtryckningar på alla medborgare i landet kan påverka åsikten hos Rysslands ledning och dess president, skriver Navalnaja i ett brev till EU:s utrikeschef Kaja Kallas, enligt tidningen.

”Kontraproduktivt”

Navalnaja menar att den här typen av restriktioner riskerar att upplevas som en bekräftelse av Kremls västfientliga isolationism.

– I syfte att uppnå fred i Europa är det kontraproduktivt att hjälpa ryska myndigheter att isolera det ryska samhället, menar Julija Navalnaja, enligt tidningen.

Navalnaja understryker att Putinregimen inte representerar hela Ryssland.

– Ryska medborgare är inte de skyldiga till kriget, skriver hon.

Hon tror därför att det skulle göra större skada än nytta att hindra ryssar ”som fortfarande har kopplingar till Europa” från att få turistvisum.

Navalnaja menar också att det fortfarande finns mycket man kan göra för att slå direkt mot den ryska regimen och Putins innersta krets.

– Potentialen för riktade personliga sanktioner mot Vladimir Putins närmaste medarbetare och medlemmar av hans elit är fortfarande långt ifrån fullt utnyttjad, skriver Julija Navalnaja, enligt tidningen.

Foto: European Parliament

Text: Redaktionen

Ryssland paralyserat – 50 militärfordon eliminerade i attack

2026 06 12

Ukraina har lyckats med en fullträff.

Ukraina bekräftar en attack mot Armiansk-bron på ockuperade Krym.

Anfallet har slagit ut dussintals ryska militärfordon och satt en viktig försörjningsled ur spel, rapporterar Kyiv Independent.

Viktig bro träffad

Ukraina har genomfört en attack mot den strategiskt viktiga Armiansk-bron som förbinder Krymhalvön med det ryskockuperade fastlandet.

Enligt det ukrainska 1:a separata stormregementet ”Da Vinci” förstördes omkring 50 militärfordon i anfallet.

– Fiendens viktiga logistiska rutt är helt paralyserad, uppger regementet i samband med bekräftelsen av attacken.

Fordonen som träffades uppges ha varit lastade med ammunition och bränsle avsedda för ryska styrkor vid fronten i Zaporizjzja-regionen.

Flera attacker mot logistik

Samtidigt har flera explosioner rapporterats på ockuperade Krym under natten, där även andra broar och transportleder ska ha träffats.

Lokala ryskinstallerade myndigheter bekräftar skador på flera vägar och broar i området.

Det verkar som att det inte finns några hela broar kvar på landvägarna till halvön,” skrev Telegramkanalen Crimean Wind i ett inlägg.

Strategi att isolera Krym

Enligt Ukrainas styrkor för obemannade system är målet att successivt slå ut viktiga försörjningsvägar.

– Vi kommer att isolera Krym inom en snar framtid, säger den ukrainska befälhavaren Robert Brovdi till Reuters.

Han uppger även att ryska transporter längs viktiga vägar till halvön har minskat kraftigt efter upprepade ukrainska attacker.

Ukrainska militära källor hävdar att rysk militär trafik på en av huvudvägarna till Krym har minskat med över 70 procent de senaste veckorna.

Enligt uppgifter är syftet med attackerna att försvåra transporten av bränsle, vapen och förstärkningar till ryska trupper i de ockuperade områdena.

Foto: Ukrainska soldater stridsvagn

Text: Redaktionen

Ukrainas plan – ”Ska få Ryssland att brinna”

2026 06 12

Ukraina väntas presentera en ny plan för allierade.

Under den senaste tiden har Ukraina genom framgångsrika motattacker och långdistansanfall med drönare och missiler satt ordentligt tryck på Ryssland.

Stödet från det krigshärjade landets allierade – som Sverige, Danmark, Tyskland och Storbritannien – är alltjämt av stor vikt.

Nu kommer uppgifter om att Ukraina väntas presentera en ny finansiell plan “för att få Ryssland att brinna”, rapporterar Kyiv Post.

Ukrainas plan

Ukraina har vad som beskrivs som en “tillfällig fördel på slagfältet gentemot Ryssland”.

Men för att Kyiv ska fortsätta kunna trycka på så krävs mer pengar.

Nu väntas landet begära 20 miljarder dollar – motsvarande drygt 188 miljarder svenska kronor – i militärt stöd från sina allierade, “för att få Ryssland att brinna”.

“Behöver finansiering”

Begäran kommer enligt uppgifter att officiellt begäras vid nästa möte i Ukrainas försvarskontaktgrupp, även känt som Ramsteinformatet, den 18 juni.

– Alla ser att Ryssland brinner, och vi vill att det ska brinna ännu mer, men vi behöver finansiering för att göra det. Möjlighetsfönstret tenderar att stängas. Ryssland är snabbt och innovativt, säger en ukrainsk försvarstjänsteman.

Försvarsminister Mykhailo Fedorov ska redan ha diskuterat planen med Norge, Sverige, Tyskland och Kanada.

Läs mer: Nytt mobilmärke i Sverige – utmanar Samsung och Iphone

Stöd från USA?

USA har som bekant intagit en mer neutral roll under Donald Trumps administration.

Men på vissa håll i den amerikanska kongressen är stödet för Ukraina alltjämt stort.

USA:s senats försvarsutskott röstade på torsdagen för att förlänga USA:s bistånd till Ukraina och öka finansieringen till 750 miljoner dollar som en del av 2027 års National Defense Authorization Act, uppger Kyiv Independent.

Tillåter köp

Sedan Trump tog över som president har han inte skeppat några stödpaket till Ukraina under presidentens mandat att donera militär utrustning direkt från Pentagon.

Istället har han tillåtit Natoländer att köpa amerikanska vapen för att sedan donera dessa till Ukraina.

Detta under den så kallade Prioritized Ukraine Requirements List.

Foto: V. Razom resp A. Voznenko

Text: Redaktionen