Jubel i Ryssland – Norge säger nej

2025 12 15

EU arbetar för att få till ett stort lånepaket till Ukraina värt över 2 000 miljarder kronor.

Merparten har föreslagits att finansieras med ryska medel frysta i europeiska banker.

I Norge har partierna Høyre, MDG, KrF och Venstre gått fram med ett förslag i Stortinget om att landet borde agera medgarant för EU-lånet.

Men det säger Arbeiderpartiet, Fremskrittspartiet och Senterpartiet nej till.

Och det har fått Ryssland att jubla, rapporterar norska Dagbladet.

– Man kan bara välkomna att majoriteten av de norska parlamentarikerna motsatte sig att landet gick med i EU:s försök till stöld av vårt lands medel, säger Nikolaj Kortsjunov, Rysslands ambassadör i Norge, enligt tidningen.

Stoltenberg: uteslutet

Beskedet kommer efter att Norges finansminister Jens Stoltenberg förra veckan uteslutit att stå som ensam garant för ett potentiellt lån på 140 miljarder euro till Ukraina, finansierat av frysta ryska tillgångar, enligt The Brussel Times.

Den norska statssekreteraren Eivind Vad Petersson på norska utrikesdepartementet framhåller att Ukraina är fortsatt beroende av militärt och civilt stöd.

Han uttrycker också att Norge vill bidra till att flera länder går samman för att finansiera det Ukraina behöver.

– Europeiska kommissionen har lagt fram tre lagstiftningsförslag om lån till Ukraina, som EU kommer att besluta om vid toppmötet den 18–19 december. Vi noterar att dessa öppnar upp för deltagande från tredjeländer, men det är fortfarande en bit kvar innan ett beslut från EU:s sida om dessa förslag fattas, uppger Vad Petersson till Dagbladet.

"Inget slutgiltigt ställningstagande"

Enligt statssekreteraren har EU inte hört av sig till Norge med någon formell begäran om att hjälpa till att tillhandahålla garantier.

Vad Petersson understryker att Norge kommer att fortsätta ge “betydande stöd” till Ukraina de kommande åren.

Att den norska regeringen säger nej till det förslag som lades fram i Stortinget kommenterar han enligt följande.

– Norges utrikespolitik styrs inte av individuella omröstningar i Stortinget. Regeringen har i vilket fall som helst inte tagit slutgiltig ställning i denna fråga. En verklig bedömning av norskt deltagande kan endast ske om och när en sådan ordning faktiskt antas i EU, och när behovet och ramarna för ett eventuellt norskt deltagande har klarlagts.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Paniken sprider sig – Ryssland stängs ner

2026 03 14

Ryssland tvingas tillbaka till 1990-talet.

Moskvas invånare tvingas återvända till gammal kommunikation.

Detta då internet och mobilnät blockeras i stor skala, vilket har paralyserat ryssar i stora delar av landet, rapporterar oberoende Moscow Times.

Avbrotten slår hårt

Sedan starten av mars har stora delar av Moskva och Sankt Petersburg drabbats av omfattande störningar i mobil- och internetnätet.

I vissa stadsdelar är nätet helt frånvarande, medan invånarna i andra områden endast kan nå webbplatser från en strikt “vitlista”.

– Det är en massiv huvudvärk. Jag har problem med att beställa taxi, skicka jobbmejl eller bara skicka meddelanden till min familj, säger 31-årige Dmitrij, till The Guardian.

Problemen har redan slagit hårt mot det ryska näringslivet.

Budtjänster, taxi, bildelningstjänster och detaljhandel påverkas kraftigt, och en källa inom IT-marknaden uppskattar att myndigheternas åtgärder kostar 1 miljard rubel per dag.

Äldre teknik återanvänds

I brist på fungerande internet och mobilnät har efterfrågan på personsökare, walkie-talkies och fasta telefoner skjutit i höjden.

Enligt Wildberries har försäljningen av personsökare den senaste veckan ökat med 73 procent jämfört med samma dagar i februari, medan försäljningen av radioapparater och fasta telefoner steg med 27 respektive 25 procent.

Även papperskartor och guideböcker har fått ett uppsving.

Moskva 24 rapporterar att försäljningen av atlaser och kartor över Moskva nästan tredubblats, med bilkartor och tunnelbane- och pendeltågskartor.

Kreml försvarar åtgärderna

Kreml svarar med att avbrotten är nödvändiga för säkerheten.

– Avbrotten är nödvändiga för att säkerställa säkerheten, eftersom Ukraina använder allt mer förfinade metoder för attacker. Vi kommer att begränsa kommunikationen så länge det krävs, uppger Kremls talesperson Dmitrij Peskov.

Mänskliga rättighetsaktivister varnar dock för att nedstängningarna kan vara kopplade till testning av ett nytt “vitlistesystem”, där endast godkända webbplatser och tjänster skulle vara tillgängliga för ryssarna.

Observatörer menar att systemet kan leda till omfattande censur.

Sedan förra året har internetavbrotten i Ryssland blivit allt vanligare.

Enligt Moscow Times var landet förra året globalt nummer ett i antal avbrott, med totalt 37 166 timmar som drabbade nästan hela befolkningen på 146 miljoner människor.

Foto: President of Russia Offie resp Cattu

Text: Redaktionen

Diktaturen böjer sig för USA

2026 03 14

USA är inblandade i många konflikter i världen.

Förutom anfallen Iran och medlingen mellan Ryssland och Ukraina, så pågår oroligheter på närmare håll för stormakten.

För några månader sedan slog USA till mot Venezuela, och tillfångatog landets ledare Nicolás Maduro.

Därefter har Trumpadministrationen riktat blickarna mot Kuba.

Blockad av olja

Sedan några månader tillbaka har USA satt hård press på Kuba.

Vita Huset införde en blockad på oljeleveranser från Venezuela till landet, vilket omfattade omkring hälften av det totala behovet på ön, rapporterar oberoende The Moscow Times.

USA har också pressat Mexiko till att strypa oljeleveranserna.

– I slutet av januari förklarade Trump undantagstillstånd i USA i samband med hotet mot nationell säkerhet från Kuba och tillät införandet av ytterligare tullar på import av varor från länder som direkt eller indirekt levererar olja till ön, uppger tidningen.

– Allt detta har orsakat en allvarlig bränslekris på Kuba.

Böjer sig

Nu tvingas diktaturen böja sig för det hårda trycket från USA.

Kubas ledare Miguel Díaz-Canel går ut och meddelar att man är redo för att sätta sig ner och samtala med USA.

Men han meddelar samtidigt att det inte finns några snabba lösningar och att processen kommer vara lång.

– Kontakterna syftar till att hitta lösningar genom dialog, identifiera samarbetsområden för att motverka gemensamma hot och stärka säkerheten i Latinamerika, säger han, enligt tidningen.

Ta över ön

Efter de amerikanska aktionerna mot Venezuela och Iran stod med stor sannolikhet Kuba på tur, rapporterar The Atlantic, med hänvisning till källor i Vita huset.

I januari kommenterade Donald Trump uppgifterna och sade att det kan bli tal om ett "vänskaplig övertagande" av ön om diktaturen vägrar att sluta en överenskommelse med USA.

Historiskt har Kuba starka band till Ryssland, band som Trump enligt uppgift vill bryta, enligt The Wall Street Journal.

Foto: The White House

Text: Redaktionen