Merparten har föreslagits att finansieras med ryska medel frysta i europeiska banker.

I Norge har partierna Høyre, MDG, KrF och Venstre gått fram med ett förslag i Stortinget om att landet borde agera medgarant för EU-lånet.

Men det säger Arbeiderpartiet, Fremskrittspartiet och Senterpartiet nej till.

Och det har fått Ryssland att jubla, rapporterar norska Dagbladet.

– Man kan bara välkomna att majoriteten av de norska parlamentarikerna motsatte sig att landet gick med i EU:s försök till stöld av vårt lands medel, säger Nikolaj Kortsjunov, Rysslands ambassadör i Norge, enligt tidningen.

Stoltenberg: uteslutet

Beskedet kommer efter att Norges finansminister Jens Stoltenberg förra veckan uteslutit att stå som ensam garant för ett potentiellt lån på 140 miljarder euro till Ukraina, finansierat av frysta ryska tillgångar, enligt The Brussel Times.

Den norska statssekreteraren Eivind Vad Petersson på norska utrikesdepartementet framhåller att Ukraina är fortsatt beroende av militärt och civilt stöd.

Han uttrycker också att Norge vill bidra till att flera länder går samman för att finansiera det Ukraina behöver.

– Europeiska kommissionen har lagt fram tre lagstiftningsförslag om lån till Ukraina, som EU kommer att besluta om vid toppmötet den 18–19 december. Vi noterar att dessa öppnar upp för deltagande från tredjeländer, men det är fortfarande en bit kvar innan ett beslut från EU:s sida om dessa förslag fattas, uppger Vad Petersson till Dagbladet.

"Inget slutgiltigt ställningstagande"

Enligt statssekreteraren har EU inte hört av sig till Norge med någon formell begäran om att hjälpa till att tillhandahålla garantier.

Vad Petersson understryker att Norge kommer att fortsätta ge “betydande stöd” till Ukraina de kommande åren.

Att den norska regeringen säger nej till det förslag som lades fram i Stortinget kommenterar han enligt följande.

– Norges utrikespolitik styrs inte av individuella omröstningar i Stortinget. Regeringen har i vilket fall som helst inte tagit slutgiltig ställning i denna fråga. En verklig bedömning av norskt deltagande kan endast ske om och när en sådan ordning faktiskt antas i EU, och när behovet och ramarna för ett eventuellt norskt deltagande har klarlagts.

Foto: President of Russia Office resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Byggbranschen har haft det oerhört tufft under de senaste åren.

Högre räntor och en utdragen lågkonjunktur har slagit hårt mot hela sektorn.

Nu kommer besked om att ytterligare ett byggbolag går i konkurs.

Går i konkurs

Det rör sig den här gången om Habitek Byggentreprenad.

Bolaget är hemmahörande i Nacka – och har bland annat arbetat med bygget av en ny förskola i Rönnby i Västerås.

– På fastighetsnämnden i dag fick vi information om konkursen, och vid 13-tiden hade våra ombud och konkursförvaltaren möte, säger Samuel Stengård (KD), fastighetsnämndens ordförande, till VLT.

Omsatte hundratals miljoner

Nacka tingsrätt har beslutat att försätta Habitek i konkurs.

Beskedet kommer efter flera år av dalande omsättning.

År 2020 låg omsättningen på hela 415 miljoner kronor, men har sedermera sjunkit till 228 miljoner i fjol.

2024 gjorde bolaget även en förlust på drygt 33 miljoner kronor, rapporterar Realtid.

Bolaget ska själva ha lämnat in konkursansökan och hänvisar till att de är på obestånd.

Senaste siffrorna

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 8 procent under november månad jämfört med samma period föregående år.

UC noterar en minskning av konkurser inom byggbranschen om 22 procent – en positiv signal för sektorn efter flera tuffa år.

Fortfarande höga nivåer

UC:s analytiker Amanda Aldestam kommenterar siffrorna.

– Trots minskningen av konkurser i november ligger årets nivåer för januari–november kvar på samma höga nivåer som under motsvarande period 2024. Helåret 2024 blev ett rekordår sett till antal konkurser, med siffror vi inte sett sedan 90-talet, säger hon.

– När helårssiffrorna för 2025 ska sammanställas blir decembersiffrorna därför avgörande för om innevarande år slutar på en ny toppnotering eller om nivåerna istället hamnar i linje med 2024. 

Arkivfoto: J. Olalde

Text: Redaktionen