Jens Stoltenberg: ”Det är tredje världskriget”

2026 02 26

Enligt Natos tidigare generalsekreterare Jens Stoltenberg har kriget i Ukraina förändrat hela den moderna krigföringen.

I en intervju med Dagbladet jämför Stoltenberg kriget med första världskrigets stillastående skyttegravskrig.

– Det är en skrämmande blandning av första och tredje världskriget. Det påminner om första världskriget med skyttegravar, lera och lidande på slagfältet, säger Stoltenberg, som numera är Norges finansminister.

Samtidigt kallar han Ukrainakriget för ”det tredje världskriget”.

– Det är också tredje världskriget med högteknologi; drönare, övervakningssystem och artificiell intelligens i vapensystem, säger han till tidningen och drar paralleller till den snabba tekniska utvecklingen under första världskriget.

– Det var det första stora industriella kriget. Vapensystem som inte hade använts tidigare togs i bruk – kulsprutor, gas, pansar och artilleri med en förödande kraft som inte hade setts tidigare.

”Har revolutionerats”

I synnerhet beskriver Stoltenberg krigföringen med drönare som ett enormt skifte. Under kriget har både Ukraina och Ryssland genomgått taktiska anpassningar, bland annat genom att använda drönare i stor omfattning.

De obemannade farkosterna har gjort slagfältet ännu farligare.

– I början av kriget berodde de flesta dödsfallen på artilleri och granater. Nu beror 80–90 procent av förlusterna på drönare, säger Jens Stoltenberg och tillägger:

– Det visar att militärtekniken har revolutionerats genom det här kriget. Nu är det drönaroperatörer, utvecklare av drönarteknik och personer som behärskar artificiell intelligens som är de viktigaste soldaterna.

Ryssland betalar ett högt pris

Att Ryssland drar lärdom av striderna i Ukraina inför en potentiellt större konflikt med Nato är en reell risk, enligt Stoltenberg. Den tidigare Natochefen understryker dock att kunskapen har förvärvats till ett högt pris.

– De har förlorat över en miljon människoliv. Ekonomin går dåligt med höga räntor och hög inflation. Hundratusentals människor har lämnat landet. Och de är mer isolerade än de har varit på länge, säger han till Dagbladet.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Trump pekar ut ny ”fiende”

2026 10 09

Trump har utsett en ny fiende.

Donald Trump trappar upp sin kamp för att byta namn på artificiell intelligens.

Nu varnar han för att Vita huset betraktar alla som använder den gamla benämningen som fiender, rapporterar Politico.

Trumps hårda besked

USA:s president Donald Trump riktar hård kritik mot personer som fortsätter att kalla tekniken artificiell intelligens, AI, i stället för hans föredragna uttryck ”super intelligence”.

– Vita huset betraktar alla som använder termen ”artificiell intelligens”, i stället för den allmänt accepterade och mer korrekta nya termen ”superintelligens”, som FIENDEN!, skriver Trump, i ett inlägg på Truth Social.

Uttalandet kommer efter att presidenten undertecknat en presidentorder om att byta namn på AI till ”superintelligence”.

Namnbytet är en del av Trumps försök att ge den snabbt växande tekniken en mer positiv framtoning.

Presidenten har argumenterat för att ”superintelligence” bättre beskriver teknikens förmågor. Han har också fått flera ledande personer inom teknikbranschen att använda den nya benämningen.

Vita huset har ändrat sin webbplats om tekniken och ersatt hänvisningar till AI med SI, en förkortning för ”superintelligence”. Webbplatsens domän är dock fortfarande ai.gov.

Även beskrivningen av administrationens handlingsplan för AI har ändrats för att hänvisa till Trumps presidentorder om namnbytet.

Teknikjättar följer efter

Även Elon Musk har anslutit sig till namnbytet.

– Ja, vi kommer att genomföra den ändringen, svarade han en användare på X som frågade om möjligheten att byta namn på SpaceXAI till SpaceXSI.

Trump har samtidigt fortsatt att försvara utvecklingen av den nya tekniken. Vid möten i Vita huset har han lyft fram AI som positiv för världen och som viktig för USA:s ekonomiska tillväxt och nationella säkerhet.

Presidenten har också avvisat flera krav på hårdare reglering av tekniken.

Kritik mot bristande säkerhet

Trumps namnbyte kommer samtidigt som tekniken granskas allt mer av politiker och experter.

En central fråga är om det finns tillräckliga skydd mot säkerhetsrisker. Bland annat har uppmärksammade fall där AI-agenter fått tillgång till myndigheters webbplatser väckt oro.

Trump har trots detta fortsatt att betona teknikens möjligheter snarare än behovet av hårdare begränsningar.

Foto: Official White House Daniel Torok

Text: Redaktionen

Stormakt överger Putin

2026 10 09

En stormakt nobbar Ryssland.

Indien minskar sina inköp av rysk olja.

Detta efter att priserna stigit kraftigt, samtidigt som konkurrensen från Kina hårdnar, rapporterar RBC Ukraine.

Har blivit för dyr

Indiska oljeraffinaderier drar ned på sina beställningar av rysk råolja för leverans i november. Enligt Bloomberg är de främsta orsakerna stigande priser och ökad konkurrens från kinesiska köpare.

Priset på den ryska oljesorten Urals, som lastas vid Östersjön, har stigit till mer än 10 dollar per fat över riktmärket Brent.

Tidigare såldes den ryska oljan med en betydande rabatt. Nu har priset nästan nått samma nivå som olja från Mellanöstern.

Kina konkurrerar

Samtidigt ökar konkurrensen från Kina.

– Kinas import av rysk råolja har ökat under de senaste månaderna, vilket har ökat konkurrensen om de volymer som annars skulle ha varit tillgängliga för indiska raffinaderier, säger Sumit Ritolia, senior chef på analysföretaget Kpler.

Utvecklingen märks också i Indiens importstatistik.

I september stod Ryssland för omkring 35 procent av Indiens oljeimport. Så sent som i juli låg andelen på 56 procent.

De genomsnittliga leveranserna under fyraveckorsperioden fram till den 4 oktober sjönk till omkring 310 000 fat om dagen. Det är den lägsta nivån sedan mars 2022.

Mellanöstern lockar

Indien vänder sig i allt högre grad till oljeleverantörer i Mellanöstern.

– Enligt Shells vd Wael Sawan har oljetransporterna genom Hormuzsundet redan återhämtat sig till omkring 80 procent av nivåerna före kriget, skriver tidningen.

Olja från Mellanöstern har dessutom en logistisk fördel för indiska köpare. Kortare transportvägar innebär lägre fraktkostnader, särskilt när priserna för tanktransporter stiger.

Även risken för amerikanska sanktioner och tullåtgärder påverkar de indiska raffinaderiernas beslut.

Den minskade importen handlar dock framför allt om ekonomi. När den ryska oljan inte längre är tillräckligt billig blir det mer attraktivt för Indien att köpa från andra länder.

Läs också: ”Första gången sedan kalla kriget” – allvarlig varning utfärdas

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen