Tidigt på torsdagsmorgonen kommer en jättesmäll för svensk vindkraft.

Satsningarna på ny vindkraft har stannat av.

Green Power Swedens senaste statistik och prognos över vindkraftsutbyggnaden visar inga nya turbinbeställningar i Sverige under andra kvartalet 2025.

Det framhåller bolaget i ett pressmeddelande.

“Minskar kraftigt”

Totalt finns cirka 2 gigawatt under byggnation fram till 2027, men efter det minskar utbyggnaden kraftigt.

– Vi ser en kraftigt reducerad vindkraftsutbyggnad efter 2027. Det oroar eftersom det är vindkraft och solkraft, i kombination med energilagring, som kan möta ett ökande elbehov i Sverige till 2035, säger Anton Johansson, ansvarig för analys och marknad på Green Power Sweden.

– Den mest akuta anledningen till avstanningen i investeringsbeslut är osäkerheten i elpriset. Andra faktorer är den höga politiska osäkerheten, avsaknad av investeringar i elintensiva verksamheter, högre kostnader och långa anslutningsförfaranden.

Negativ trend

Majoriteten av den vindkraftsutbyggnad som sker idag kommer från investeringsbeslut som fattades under 2021–2022. 

Sedan dess har investeringsbesluten minskat kraftigt enligt Green Power Sweden.

Samtidigt beviljades bara två nya tillstånd för vindkraft under 2024: ett på land och ett till havs. 

De främsta orsakerna till detta är enligt bolaget det kommunala vetot och att Försvarsmakten har sagt nej.

“Kraftfulla åtgärder

Anton Johansson menar att någonting behöver hända inom politiken för att få fart på vindkraften igen.

– De miljötillstånd som ges idag är för projekt som har potential att börja leverera el i början av 2030-talet, säger han.

– Man kan ju undra var den ökade tillgången på el som industrin efterfrågar ska komma ifrån när vi samtidigt ser att investeringsbesluten för redan tillståndsgivna projekt stannar av. Det behövs kraftfulla politiska åtgärder för att vända detta.

Återstår att se

Det återstår att se om det blir någon vändning i branschen snart.

Många riktar blickarna mot politiken – som de menar behöver ta nya beslut i frågan snarast.

Arkivfoto: American Public Power Association

Text: Redaktionen

Polen anklagar rysk underrättelsetjänst för att ligga bakom helgens sabotage mot järnvägen mellan Warszawa och Lublin.

Nu rasar Putinregimen mot Natolandet – och anklagar dem för ”krigshysteri” och 12 års ”förstörelse”.

”12 års systematisk förstörelse”

En representant för Putinregimen nekar till att Ryssland har någonting med explosionen i Polen att göra, rapporterar Newsweek.

Det handlar i själva verket om en polsk fobi för ryssar, hävdar Andrej Ordasj, Rysslands högsta diplomat i Polen.

– Vi kommenterar generellt inte de olika absurda uttalanden som görs av de polska myndigheterna, vars syfte är att elda på russofobi och krigshysteri inom det polska samhället, säger Andrej Ordasj, enligt tidningen.

Ordasj menar att Ryssland har viktigare saker för sig än att utföra sabotage i Polen.

Samtidigt anklagar han Polen för att ha ägnat 12 år åt att ”förstöra” relationen med Putins Ryssland.

– Vi vill notera att Ryssland för närvarande står inför mycket viktigare uppgifter (inklusive att utveckla relationer med internationella partners som önskar det) än att genomföra helt onödiga, ovänliga handlingar mot Polen, som i 12 år systematiskt och medvetet har förstört dess relationer med vårt land, kommenterar Andrej Ordasj.

”Risk för katastrofal konflikt”

Enligt polska uppgifter misstänks två ukrainska medborgare ha utfört sabotaget. Dessa jobbar emellertid för den ryska underrättelsetjänsten, enligt Polens misstankar.

Polens premiärminister Donald Tusk menar att attacken, som ägde rum på söndagen, är en ”aldrig tidigare skådad sabotageakt” riktad mot Polen och dess medborgare.

Sabotaget är den allvarligaste incidenten i Polen sedan Ryssland inledde sitt krig mot Ukraina 2022, enligt premiärministern.

Järnvägslinjen som utsattes för sabotaget används bland annat för att transportera vapen och annan hjälp till Ukraina.

Spänningarna mellan Ryssland och Nato blir nu allt större.

– Det finns en växande risk för en katastrofal direkt Nato-Ryssland-konflikt under Ukrainakriget. Båda sidor, som genomgår en period av snabb upprustning, är beväpnade med enorma arsenaler av kärnvapen, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redkationen

Det beskedet kommer från Ukraina som nu sätter press på sina europeiska allierade.

Saken gäller det omdiskuterade förslaget om ett lån till Ukraina på cirka 200 miljarder euro som skulle baseras på frysta ryska tillgångar, rapporterar Reuters.

Enligt Ukraina behövs ett beslut i frågan senast nästa månad.

– Vi förväntar oss inte att alla tekniska detaljer ska vara slutförda vid den tidpunkten, men ramarna för att bevilja lånet måste vara överenskommen, säger Iryna Mudra, juridisk rådgivare i den ukrainska regeringen, till nyhetsbyrån.

Sista chansen

Den 18 december möts Europeiska rådet i ett toppmöte. Enligt Ukraina är det “sista chansen” för Europa att ge grönt ljus för lånet innan året är slut, skriver Reuters.

Ryssland har tidigare framhållit att ett sådant beslut kommer att framkalla en “smärtsam reaktion”.

Frågan har dock en känslig timing.

Ukraina oroar sig för ett stort hål i budgeten för 2026 och landet har den senaste tiden skakats av en pågående korruptionsskandal inom energisektorn.

– Utan Ukrainas direkta inblandning riskerar biståndet att bli ineffektivt bara för att vi känner till de verkliga behoven på plats, men beslutet bör definitivt fattas tillsammans med våra partners, säger Iryna Midra.

Von der Leyen: Tre alternativ

Att använda de ryska tillgångarna för att låna ut dem till Ukraina skulle bidra till att återuppbygga landet efter att ha bombats av Moskva.

Bland annat har dock Belgien satt sig på tvären. Landet oroas av att ryska hämndaktioner om tillgångarna som finns hos det belgiska finansinstitutet Euroclear släpps fria.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har framhållit att det finns tre sätt att tillgodose Ukrainas behov av finansiering: antingen via bidrag, lån eller lån via de beslagtagna ryska tillgångarna.

Det kan också bli en kombination.

– Vi har identifierat tre huvudalternativ, det vill säga stöd som finansieras av medlemsstaterna via bidrag, ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet finansierat genom att unionen lånar på finansmarknaderna, eller ett lån med begränsad återbetalningsskyldighet kopplat till likviditetsbalansen för frysta tillgångar, framhäver von der Leyen i ett brev till EU-länderna, enligt Reuters.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen