Jätten skapar eget Bank-ID – har 6 miljoner användare

2025 06 12

Nu kommer uppgifter om en ny konkurrent till Bank-ID.

Bank-ID har över 8,6 miljoner användare och har under de senaste åren vuxit fram som den ledande aktören för digital identifiering.

På sistone har frågan väckts om inte mer konkurrens behövs.

Nu kommer besked om att tjänsten Kivra håller på att skapa sitt eget Bank-ID.

Det rapporterar Dagens industri.

Ny konkurrent

Den digitala brevlådan Kivra har lite drygt 6 miljoner svenska användare.

I början av 2026 siktar Kivra på att lansera ett alternativ till Bank-ID.

– Kivra-id får samma tillitsnivå som bank-id och en rad nya funktioner ovanpå det, säger Kivras vd Henrik Lönnevi till Di.

"Nästa generations"

Kivra beskriver initiativet som "nästa generations digitala identitet".

– KivraID blir en central komponent i företagets satsning på en fullskalig identitetsplånbok, framhåller bolaget i ett pressmeddelande på torsdagsmorgonen.

– Lanseringen av KivraID är ett direkt svar på EU:s ambition att införa en digital identitetsplånbok, vilket syftar till att ge medborgare kontroll över sin egen data och möjliggöra säkra, gränsöverskridande transaktioner.

Läs mer: Google-varning utfärdas – “Se upp”

Det är Bank-ID

Under 2024 nådde Bank-ID 8,6 miljoner unika användare.

Så här ser den utvecklingen ut:

2024: 8,6 miljoner

2023: 8,5 miljoner

2022: 8,4 miljoner

2021: 8,2 miljoner

2020: 7,9 miljoner

2019: 7,6 miljoner

Det är Kivra

Kivra är en digital brevlåda som samlar räkningar och annat som ska betalas.

Tjänsten har drygt 6 miljoner användare i Sverige.

Över 47 000 företag och myndigheter skickar via Kivra

Via tjänsten får användare saker som myndighetsbrev, brev från företag, lönebesked, kreditupplysningar och vårdkallelser.

– Kivra är säkrare än vanlig papperspost. Du slipper fördröjningar och inget kommer bort. Din data är krypterad och bara du kan se ditt innehåll, förklarar Kivra.

Kritiker till Bank-ID har menat att ökad konkurrens behövs med tanke på tjänstens dominans på den svenska marknaden.

Läs mer: Snabbväxande butikskedjan gasar på – “100 butiker når vi snabbt”

Foto: S. Stefancik

Text: Redaktionen

Stort larm om kronan

2025 07 11

Kronan fortsätter att stärkas mot både dollarn och euron.

Nyligen nådde den svenska valutan sin högsta nivå sedan april 2022.

Ett glatt besked för svenska resenärer.

– Det är såklart positivt att pengarna räcker lite längre i år, men vi behöver också komma ihåg att priserna i utlandet har stigit under det senaste året. För den som planerar en resa till länderna kring Medelhavet har det i genomsnitt blivit omkring 3 procent billigare jämfört med för ett år sedan, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Skarp varning utfärdas

Men kronans starka framfart  har också en illavarslande baksida.

Det framhåller Handelsbankens valutaanalytiker Michel Gubel.

Han varnar för att kronans uppgång kan få ödesdigra konsekvenser för svenska företag. Detta eftersom svenska varor och tjänster blir dyrare för köpare i andra länder.

 Enligt Gubel kommer företagens konkurrenskraft och vinstmarginaler att minska ordentligt.

– Kronförstärkningen utgör ett betydande och underskattat hot mot svensk industri, säger han till SvD.

LÄS MER: Storbanken: Så går det för kronan i år 

Har ingen försäkring

Svenska exportföretag kan skydda sig mot nackdelarna med en starkare krona genom att teckna olika kontrakt.

Men enligt Gubel är det inget som företagen gjort i stor utsträckning. Han pekar på att kronan succesivt har tappat i värde de senaste tio åren. En utveckling som har varit fördelaktig för många företag, som uppvisat större vinstmarginaler och ökad konkurrenskraft.

– Varför skulle företagen vilja valutasäkra sig mot en starkare krona och därmed gå miste om de positiva effekterna av att kronan länge försvagades? Det finns ingen data som tyder på det och det är inte vad jag hör när jag pratar med företagen, säger Handelsbankens valutaanalytiker.

LÄS MER: Regeringen kan avskaffa förbud – ingen får säga nej

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Streamingtjänst går i konkurs – “Sorgligt och tråkigt”

2025 07 12

En nysatsande streamingtjänst tvingas tacka för sig.

Det handlar om Voyd – en streamingtjänst som bland annat har backats av Peter Settman och haft Linda Palmgren i styrelsen.

Bolaget arbetade med sin idé om att artister och kändisar kunde sända tv.

Tittare kunde få tillgång genom att köpa en biljett via tjänsten – men nu har det ekonomiska läget blivit för tufft och företaget går i konkurs, rapporterar Breakit.

“Sorgligt och tråkigt”

De senaste siffrorna visar en omsättning på 3,3 miljoner och ett rörelseresultat om minus 13 miljoner kronor.

Året innan låg förlusten på omkring 14 miljoner.

Vd Jesper Prim menar att det är “sorgligt och tråkigt på alla sätt”.

– Vi har jobbat dygnet runt den senaste tiden med att försöka få till en långsiktig finansiering som tyvärr föll på mållinjen av orsaker utanför vår kontroll, förklarar han för Breakit.

Backade av Settman

För ett par år sedan kom besked om att Voyd tog in Bauer Medias tidigare vd Linda Palmgren i styrelsen. 

Bolaget satsade globalt och backades av tv-profilen Peter Settman genom riskkapitalbolaget Simplexity Partners.

Innehållet på Voyd

Den som besöker Voyds hemsida ser innehåll från populära sociala medieprofiler som Alexandra Nilsson, Margaux Dietz och Joakim Lundell.

Nu står det dock klart att bolaget inte lever vidare – åtminstone inte i nuvarande form.

Nya siffror

Den senaste statistiken från affärs- och kreditinformationsföretaget UC visar att antalet företagskonkurser minskade med 5 procent under juni jämfört med samma period föregående år.

– För tredje månaden i följd noteras en minskning, om än en försiktig sådan, i antalet konkurser, vilket inger försiktig optimism inför framtiden, meddelar UC.

– Trots fortsatt historiskt höga nivåer indikerar den senaste utvecklingen en möjlig förändring i riktning mot en viss lättnad.

Antalet nystartade bolag ökade med 5 procent och en minskning av konkurser noterades inom bland annat byggbranschen och inom partihandeln.

Foto: J. Yarema

Text: Redaktionen