Jättefynd i Sverige: ”En av Europas största”

2026 03 30

Ett svenskt gruvföretag har hittat 900 miljoner ton malm.

Gruvbolaget LKAB:s nya siffror visar på en kraftig ökning av mineraltillgångar.

Nu pekas Norrbotten ut som en central region för Europas framtida råvaruförsörjning, rapporterar Ny Teknik.

Kraftig ökning

Gruvbolaget LKAB redovisar nu totalt 7,2 miljarder ton mineraltillgångar efter prospekteringen under 2025.

Det innebär en ökning med omkring 900 miljoner ton jämfört med året innan, exklusive reserver efter stora upptäckter av malm.

En stor del av ökningen, cirka 770 miljoner ton, kommer från Malmbergsgruvan.

Enligt LKAB har även kvaliteten på mineralreserverna förbättrats, vilket stärker bolagets långsiktiga position.

– Resultaten stärker de förutsättningar som krävs för att öka produktionsvolymerna och behålla en stark industriell närvaro i Norrbotten för generationer framöver, säger vd:n Jan Moström, till Ny Teknik.

En växande fyndighet

Särskilt stor uppmärksamhet riktas mot Per Geijer-fyndigheten, där mineraltillgångarna nu uppskattas till cirka 1,3 miljarder ton järnmalm och fosfor.

Utöver detta innehåller området även betydande mängder sällsynta jordartsmetaller – råvaror som är avgörande för bland annat batterier, elektronik och grön teknik.

– In situ-halten av REE-oxider vid Per Geijer, uppgående till 2,2 miljoner ton, fortsätter att utgöra en av Europas största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, meddelar LKAB.

Fyndigheten i Per Geijer lyfts fram som strategiskt viktig, inte bara för Sverige utan för hela Europa.

Sällsynta jordartsmetaller är idag en bristvara inom EU, som till stor del är beroende av import.

Sedan starten 1890 har LKAB brutit över 2 miljarder ton malm, och de nya siffrorna visar att verksamheten har potential att fortsätta i många decennier framöver.

Med den senaste ökningen befäster bolaget sin roll som en av Europas viktigaste aktörer inom gruvnäringen – och fyndigheten i Norrbotten pekas nu ut som en av de största i sitt slag.

Fler fynd i Norden

Det är inte bara Sverige som gör betydande mineralupptäckter.

I Norge har gruvbolaget Rare Earths Norway identifierat en av kontinentens största fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, där den senaste uppskattningen visar totalt cirka 15,9 miljoner ton sällsyta-oxider.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler, till Reuters.

Foto: MiningWatch Portugal

Text: Redaktionen

Ryskt besked till Rumänien – kommer stängas ner

2026 06 26

Ryssland går ut med besked till Rumäniens ambassadör.

I slutet av maj flög en rysk drönare in i Rumänien och träffade ett högt hyresbostadshus i staden Galati.

De boende evakuerades och två skadades i explosionen i staden som ligger nära den ukrainska gränsen.

Rumäniens försvarsministerium identifierade drönaren som en rysk attackdrönare, av samma sort som Moskva ofta använder vid attacker mot Ukraina.

Fördömdes

Händelsen orsakade stor turbulens. Både Nato och EU gick ut och fördömde agerandet.

– Natos generalsekreterare Mark Rutte lovade att alliansen var redo att försvara varje tum av allierat territorium, medan EU kallade kraschen för ett vårdslöst brott mot europeiskt luftrum, uppger Kyiv Post.

Från rumänskt håll kallade man incidenten för den allvarligaste sedan den fullskaliga invasionen mot Ukraina inleddes 2022. Landet svarade också med att stänga Rysslands konsulat i staden Constanța och Rysslands konsul skickades ut ur landet.

Stänger ner

Nu svarar Ryssland på agerandet.

Det rumänska konsulatet i Sankt Petersburg kommer stängas ner och landets generalkonsul utvisas ur landet, rapporterar Kyiv Post.

– Rysslands utrikesministerium kallade på torsdagen till sig Rumäniens ambassadör Cristian Istrate, uppger tidningen.

– Han fick en diplomatisk notis där det framgår att Rumäniens generalkonsul i Sankt Petersburg förklaras persona non grata och att konsulatet stängs.

Draget var väntat med tanke på den tidigare markeringen från Rumänien, anser landets utrikesministerium.

Nytt stöd till Ukraina

EU är på väg att besluta om ett nytt stöd till Ukraina, med villkoret att landet ska genomföra flera reformer framöver, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Vi har föreslagit ett betydande stödpaket för Ukraina – cirka 100 miljarder euro för nästa budgetperiod – och dessa pengar kommer att vara villkorade av att uppfylla reformkraven, säger Anna Jarosz-Friis, som jobbar med Ukrainafrågor vid EU-kommissionen, enligt tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

2026 06 26

I månadsskiftet träder ett nytt regelverk i kraft.

Framöver riskerar många svenskar att drabbas av en straffavgift.

Från den 1 juli införs en sanktionsavgift vid felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan.

Den drabbar alla som fyllt i fel uppgifter och därmed fått för mycket pengar utbetalt.

– Det gäller också den som har gjort fel av misstag eller inte har meddelat att uppgifter har ändrats, till exempel om man har fått ny lön eller har flyttat, framhåller Försäkringskassan.

Minst 2 368 kronor

Den lägsta straffavgiften kommer ligga på 2 368 kronor.

Den nivån gäller även den som bara fått låga belopp felaktigt utbetalda, ett beslut som Försäkringskassan inte ifrågasätter.

– Vi har ingen åsikt om det, det är regeringen som har fattat beslutet. Så vi säger ingenting om det, säger myndighetens pressekreterare Johanna Green, till tidningen Arbetet.

Hundratusentals varje år

Varje år gör Försäkringskassan ett stort antal felaktiga utbetalningar på grund av felaktigt ifyllda uppgifter.

I genomsnitt handlar det om cirka 130 000 till antalet, vilket motsvarar miljardbelopp.

– Anledningen till den nya avgiften är att regeringen vill motverka felaktiga utbetalningar, oavsett om det handlar om slarv eller bidragsbrott, förklarar Försäkringskassan.

Återbetalning räcker inte

Tidigare krävdes endast återbetalning av felaktiga utbetalningar. Framöver tillkommer alltså även en straffavgift.

– Sanktionsavgiften är 25 procent av det belopp som betalats ut fel och som man ska betala tillbaka. Har man till exempel fått 12 000 kronor för mycket i barnbidrag skulle sanktionsavgiften bli 3 000 kronor, framhåller myndigheten.

Kan stängas av

Enligt riksdagens beslut kan Försäkringskassan också stänga av en person från ersättningar. Med det ska endast ske vid medvetna fel eller grov vårdslöshet gällande inlämnade uppgifter.

Undantag kan också göras.

– I vissa situationer kan sanktionsavgiften bli lägre eller helt tas bort. Det kan till exempel vara om du haft svårt att lämna uppgifter till oss på grund av kognitiva svårigheter, eller om sanktionsavgiften riskerar att drabba en annan person, till exempel ett barn, uppger Försäkringskassan.

Foto: R. Snaadt

Text: Redaktionen