ISK-miss kan kosta hushåll 600 000 skattefritt

2026 05 26

Svenska sparare kan gå miste om en stor summa pengar.

Investeringssparkonto är Sveriges mest populära sparform.

Men en vanlig strukturmiss kan göra att hushåll går miste om hundratusentals kronor i skattefördelar, rapporterar DI.

Lockar miljontals sparare

Investeringssparkonto (ISK) har blivit standardvalet för svenska sparare.

Enligt siffror har drygt 4,2 miljoner svenskar minst ett ISK, och majoriteten av sparandet ligger i fonder och aktier.

En viktig anledning är den skattefria grundnivån som införts de senaste åren.

Förra året var de första 150 000 kronorna skattefria, och i år har gränsen höjts till 300 000 kronor per person.

– Det här är positivt eftersom den slopade skatten gör sparande på ISK ännu mer fördelaktigt. Det ger möjlighet att stärka sin ekonomi – både bufferten och det långsiktiga sparandet, sade Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, tidigare i år.

Många sparar gemensamt

Att många svenska hushåll har ett gemensamt sparande, som till stor del sköts av den ena partnern, är inte ovanligt.

Men trots att ISK ofta beskrivs som en “enkel sparform” finns det en vanlig missuppfattning som kan bli dyr.

Många hushåll har ett gemensamt sparande, men pengarna ligger ofta samlade på ett enda ISK-konto – ibland i bara en persons namn.

Problemet är att den skattefria ISK-nivån gäller per person, inte per hushåll.

Det kan innebära att man inte utnyttjar skattereglerna fullt ut.

600 000 kan gå förlorade

– Om man delar upp det gemensamma sparandet på två personer så kan den skattefria delen uppgå till 600 000, uppger Frida Bratt på Dagens Industri.

Det betyder i praktiken att ett par som sparar tillsammans men bara använder ett konto riskerar att gå miste om en stor del av den skattefria basen som kan gå upp till 600 000 kronor.

Ekonomiskt blir effekten störst över tid, eftersom även avkastningen på den “onödigt beskattade” delen minskar.

För hushåll med gemensamt sparande kan uppdelning mellan två personer göra stor skillnad.

Foto: M Lis resp Riksbanken

Text: Redaktionen

Seger för Moskva – Natoland trycker på stoppknappen

2026 06 09

Ett av Natos länder trycker nu på stoppknappen.

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i början av 2022 har flera länder i väst skickat omfattande stöd till det krigsdrabbade landet.

Det gäller även Bulgaren som vid 13 tillfällen har skickat stödpaket, sedan kriget inleddes.

Men nu är det stopp.

EU- och Natomedlemmen kommer framöver inte skicka mer militärt stöd till Ukraina, rapporterar Politico.

– Vi har redan klargjort att kriget i Ukraina inte kommer att lösas på slagfältet, säger Bulgariens försvarsminister Dimitar Stoyanov, enligt tidningen.

– Vi bevittnar ett utmattningskrig och oavsett hur mycket vapen som Ukraina samlar på sig är det enda resultatet förlust av människoliv. Det är dags att sätta sig vid förhandlingsbordet.

Ny regering i landet

Det bulgariska folket gick till val i mitten av april.

Segrare blev den nytillträdda premiärminister Rumen Radev, som historiskt har haft goda relationer till Ryssland.

Den nya regeringen har också varit öppen med sin kritik mot EU, men har hittills inte tagit någon större strid med unionen.

– Även om landets nya regering har intagit en vänligare hållning gentemot Kreml, har den avstått från öppen konfrontation med Bryssel om Ukraina. Bulgarien är det fattigaste landet i EU och är starkt beroende av finansiering från unionen, uppger Politico.

Siktar på att nå målet

Den nytillträdde premiärministern är en före detta stridspilot, som tidigare hänvisat till sin militära erfarenhet när han tagit ståndpunkt i fråga om kriget i Ukraina.

Så sent som i maj föreslog Rumen Radev att EU borde leda framtida fredssamtal mellan de båda länderna.

I samband med beskedet om det stoppade militära stödet till Ukraina, tillkännagav den nya regeringen också en stor satsning på den egna militära förmågan.

– Stoyanov presenterade också regeringens plan att öka Bulgariens försvarsutgifter till målet, som satts av Nato, på 5 procent av BNP, i enlighet med vad Rumen Radev tidigare lovat, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Flamingo-missiler har slagit ner

2026 06 10

Ukraina har träffat flera ryska måltavlor med drönare och missiler.

På onsdagsmorgonen kommer uppgifter om nya ukrainska attacker mot Ryssland.

Ett oljeraffinaderi i den ryska staden Samara har träffats av ukrainska drönare.

Samtidigt har en tillverkningsanläggning i Tjeboksary träffats av missiler under natten, rapporterar Kyiv Independent.

Nya attacker

Oljeraffinaderiet Kuybyshevskiy i Samara oblast – beläget omkring 800 kilometer från gränsen mellan Ryssland och Ukraina – har träffats av drönare.

Filmklipp på sociala medier visar lågor och rök vid platsen efter attacken.

Ukraina fortsätter därmed att attackera måltavlor hundratals kilometer från gränsen med drönare.

Vid flera tillfällen har drönarna åkt så långt som 1 500 kilometer från gränsen.

Missilattack mot Tjeboksary

Men det är inte bara drönare som har slagit ner i Ryssland.

I Tjeboksary i Tjuvasjien träffades en forsknings- och tillverkningsanläggning av ukrainska missiler.

Fabriken försörjer den ryska försvarsindustrin, inklusive delar till Orion-drönare och Iskander-robotar, enligt Ukrainas militära underrättelsetjänst.

Ukrainas flygvapen har inte uppgett vilken typ av missil som användes i attacken.

Sociala medieuppgifter gör dock gällande att det ska ha varit Ukrainas egna Flamingo-missiler.

Ryska attacker

Även Ryssland har skickat drönare under natten till onsdagen, bland annat mot Odessa oblast.

Bostadshus har träffats i samband med den ryska attacken, rapporterar RBC Ukraine.

– I ett av dem blev en lägenhet på femte våningen helt utbränd. Branden släcktes snabbt av räddningstjänsten, kommenterar Ukrainas flygvapen.

– En 46-årig kvinna skadades. Hon fördes till sjukhus och får all nödvändig vård.

Inga tecken

Något fredsavtal mellan Ryssland och Ukraina tycks ännu inte vara nära förestående.

Trump-administrationen har lagt mindre fokus på fredsförhandlingarna i samband med det pågående kriget i Mellanöstern.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att om Vladimir Putin inte har någon avsikt att inleda fredsförhandlingar så kommer de ukrainska attackerna att fortsätta.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen