Nu nås Ryssland av ett tungt besked. Intäkterna från gas- och oljeförsäljning halverades i januari jämfört med samma period förra året. Det visar nya siffror från det ryska finansdepartementet, rapporterar Reuters.

Raset innebär att intäkterna når den lägsta nivån sedan juli 2020, mitt under coronapandemin.

Ett hårt slag för den ryska krigsmakten.

– Sedan krigets början har Ryssland spenderat en stor del av dessa intäkter på försvars- och säkerhetsutgifter, skriver Reuters.

Reas ut

Under årets första månad minskad de ryska oljeintäkterna med cirka 50 procent till 281,7 miljarder rubel, vilket motsvarar omkring 33 miljarder kronor.

Samtidigt reas den ryska oljan ut på rekordnivåer för att få länder att trotsa västerländska sanktionerna och fortsätta köpa.

Rysslands primära exportolja, Uraloljan, handlas i dag till en rabatt på runt 26 dollar per fat. Rabatten har mer än fördubblats under de senaste tolv månaderna, enligt data från marknadsanalysföretaget Argus Media.

Under 2025 minskade Rysslands intäkter från exporten av Uraloljan med 38 procent jämfört med föregående år, rapporterar Reuters.

I december 2025 handlades Uraloljan till 39,18 dollar per fat. Enligt Kremls budgetplan för 2026 bör priset uppgå till 59 dollar per fat.   

Bankkrisen har inletts

Samtidigt som energiintäkterna sjunker uppger det ryska forskningsinstitutet TsMAKP att Ryssland har drabbats av en bankkris.

Institutet – som grundades av den sittande ryske försvarsministern Andrej Belousov – framhåller att andelen problematiska tillgångar i banksystemet utgör över 10 procent, vilket enligt TsMAKP:s kriterier definierar en bankkris.

– Den systemiska bankkris som vårt system tidigare förutspått har nu officiellt inletts enligt formella kriterier, uppger forskningsinstitutets analytiker i ett uttalande.

Foto: President of Russia Office resp N. Karimov

Text: Redaktionen

Tre av de rödgröna partierna – S, C och MP – låg bakom den hårt kritiserade reformen av Arbetsförmedlingen för några år sedan.

Nu har partierna ångrat sig och är överens om att reformen bör rullas tillbaka.

”Det är få som är nöjda”

Reformen av Arbetsförmedlingen var ett av Centerpartiets viktigaste krav i förhandlingarna om januariavtalet 2019, rapporterar SR.

Reformen innebar att stora delar av verksamheten privatiserades samt att 130 lokalkontor lades ned.

Nu säger partierna själva att reformen har misslyckats.

– Det blev inte så bra. Det är ju få som är nöjda egentligen, så vi ser ett behov av att hantera de här bristerna, säger Ardalan Shekarabi (S), arbetspolitisk talesperson, till radiokanalen.

Sedan reformen genomfördes har den kritiserats hårt från flera håll.

Bland annat menar Statskontoret att arbetslösa som står längst ifrån arbetsmarknaden har missgynnats av reformen.

”Privata aktörer inget självändamål”

Reformen har heller inte lett till varken lägre kostnader eller bättre resultat, enligt Institutet för arbetsmarknadspolitisk forskning.

Nu säger de tre rödgröna partierna som låg bakom reformen att Arbetsförmedlingens lokala förankring återigen behöver stärkas, samt att de privata aktörerna behöver bli bättre och kontrolleras hårdare.

– De privata aktörerna är ju inte något självändamål, de ska kunna visa att på så här många månader har jag gett personen jobb, annars ska de inte få pengar. Det är lite svårt att återskapa allting, men man får hitta nya vägar, säger Martin Ådahl (C), som var en av de centerpartister som arbetade fram reformen, enligt radiokanalen.

83 kommuner helt utan arbetsförmedling

Nyligen bekräftade en kartläggning från Unionen att Arbetsförmedlingen har dragit sig tillbaka från stora delar av landet.

Den lokala närvaron har halverats, enligt Unionens rapport.

Antalet kommuner med fast bemannade arbetsförmedlingskontor har minskat från 170 till 81. Arbetsförmedlingen saknas idag helt i 83 kommuner.

– Det här är inte en marginell förändring. Det är en systematisk tillbakadragning av staten från stora delar av landet, med tydliga konsekvenser för arbetsmarknaden, säger Peter Hellberg, förbundsordförande på Unionen, i ett uttalande. 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen