Natos generalsekreterare Mark Rutte har, liksom många andra, uttryckt stor oro över demokratins tillbakagång i Georgien.

Men nu slår landets regeringsparti tillbaka mot Natochefen – och menar att de har gjort ”allt” för att bli insläppta i Nato.

”Vi är mycket oroliga”

Natochefen Mark Rutte är orolig över utvecklingen i Georgien, rapporterar Kyiv Post.

– Uppenbarligen är jag inte naiv om vad som händer i Georgien. Vi är mycket oroliga. Vi har gjort detta klart för georgierna, säger Rutte, enligt tidningen.

Han understryker dock att Nato har ett samarbete med Georgien som han menar tjänar ett viktigt syfte.

Trots det väcker hans kritik starka reaktioner i Georgien.

Företrädare för landets regeringsparti, Georgisk Dröm, går till hårt angrepp mot Natochefen – och menar att landet har gjort allt för att bli Natomedlem.

”Begärt medlemskap i 30 år”

Kritiken kommer bland annat från huvudstaden Tbilisis borgmästare, tillika generalsekreteraren för Georgisk Dröm, Kakha Kaladze.

– I 30 år har vi begärt NATO-medlemskap, och inget har gjorts — inte bara har inget gjorts, inte ens ett enda steg har tagits, säger han, enligt tidningen.

Kaladze, som också är känd som tidigare fotbollsproffs – bland annat i italienska Milan – menar också att Georgien måste skydda sina intressen och undvika att dras in i krig.

– Vi får inte offra våra nationella intressen för deras, som skedde 2008, och som nu händer i Ukraina... Vi måste vara extremt försiktiga så att ingen utnyttjar vårt lands intressen för sina egna syften, säger Kaladze, enligt tidningen.

Även EU har dock uttryckt stor oro över utvecklingen i Georgien, och sagt att landet nu är en EU-kandidat bara på pappret.

Landet anses ha blivit allt mer auktoritärt och Putinvänligt de senaste åren.

”Har gjort allt”

Men i Georgien har man en annan syn på saken, och Kaladze får medhåll av Shalva Papuashvili, den kontroversielle talmannen för Georgiens parlament.

Även Papuashvili reagerar på Natochefens uttalande.

– Om vi talar om naivitet är det georgiska folket inte längre naivt när det gäller sådana uttalanden. Det georgiska folket ser tydligt vad vi har att göra med. Det har gått 17 år sedan de sade att dörren var öppen 2008, säger Papuashvili.

Han hävdar, liksom Kaladze, att Georgien har gjort ”allt” för att släppas in i Nato.

– Att peka finger åt oss och ifrågasätta oss måste upphöra. Det georgiska folket är inte längre naivt nog att tolerera sådant fingerpekande. Bollen ligger helt hos NATO. Georgien har gjort allt för att bli NATO-medlem, säger det georgiska parlamentets talman, enligt tidningen.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Två ryska flygplan har förstörts i en framgångsrik ukrainsk attack.

Ett av planen beskrivs som väldigt sällsynt – och värt upp till 480 miljoner doller.

Sällsynt plan förstört

Det har tidigare rapporterats att Ukraina har genomfört framgångsrika attacker mot strategiska mål under natten till tisdag. Bland målen fanns Taganrogs flygplansreparationsfabrik i Rostov.

Nu rapporteras att två ryska flygplan har förstörts i attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Det handlar dels om ett ryskt Il-76-plan, som är ett tungt transportflygplan.

Men framför allt uppges Ukraina ha förstört ett Beriev A-60-plan.

Det är ett ryskt laserplan som beskrivs som sällsynt och dyrbart.

– Även om inget officiellt pris har offentliggjorts, uppskattar ryska medier flygplanets värde till mellan 150 miljoner och 480 miljoner dollar, beroende på dess konfiguration, rapporterar tidningen.

Flera attacker

Uppgifterna bekräftas av den ukrainska befälhavaren Robert ”Madyar” Brovdi, enligt tidningen.

Brovdi har också delat en satellitbild som bekräftar attacken.

A-60-planet är alltså utrustat med laser och beskrivs som sällsynt, vilket innebär att attacken utgör en enorm prestigeförlust för Putin och Ryssland.

Ukraina har även tidigare slagit ut sällsynta och värdefulla ryska tillgångar, konstaterar tidningen, och attackerna inne i Ryssland är ett viktigt sätt för det ukrainska försvaret att sätta press på Putinregimen.

Natten till tisdag slog ukrainska styrkor till mot flera mål inne i Ryssland, med hjälp av drönare och Neptune-kryssningsrobotar, enligt tidningen.

Förutom attacken mot Taganrog riktade man även attacker mot en oljeterminal i Novorossijsk och ett oljeraffinaderi Tuapse i Krasnodar kraj.

Ryssland har inte kommenterat uppgifter om att flygplanen har förstörts.

De har däremot sagt att de har skjutit ned 259 ukrainska drönare under natten, bland annat över Rostov.

Foto: Alexxx1979, Wikimedia 

Text: Redaktionen

År 2000, i början av Vladimir Putins första mandatperiod som rysk president, stod diktatorn inför sin värsta kris i karriären.

Läget var så illa att Putin kunde ha varit på väg att pressas till att avgå, uppger den finländska tidningen Iltalheti som tagit del av nya dokument i frågan.

"Ett svin"

Allting bottnade i en händelse samma år då en trasig torped exploderade i uppskjutningsröret på atomubåten Kursk i Barents hav.

Explosionerna gav utslag hos Finlands seismologiska institut och ubåten sjönk snabbt. Nästan alla ombord förlorade livet i explosionen eller den efterföljande branden, medan 23 sjömän lämnades till sitt öde i en vattenfylld akter.

Räddningsinsatserna försenades och Ryssland lade därefter locket på.

Efteråt fick Putin, som var på semester vid tillfället, massiv kritik.

I rysk media jämfördes händelsen med katastrofen i Tjernobyl, som också präglades av lögner och bristande hänsyn till medborgares liv och hälsa.

– Ryska medier attackerade honom och angrep honom ”som ett utländskt svin” och anklagade honom för feghet, lögner och dröjsmål, uppger Iltalheti.

Då fattade Putin beslutet

Det var där och då som Putin insåg att han var tvungen att ta kontroll över pressen, menar René Nyberg, tidigare finländsk ambassadör i Ryssland.

– Den ilskna reaktionen var helt ny för honom. Efter det förstod han att undvika liknande situationer. Spontana möten med släktingar eller folkmassor upphörde, säger exambassadören till Iltalehti.

Upprördheten vände sig direkt mot den sittande presidenten.

Enligt tidningen var "vanliga ryssar rasande, och media underblåste ilskan”.

– Detta är ett totalt fiasko, inte bara vad gäller sjöräddning utan även inrikespolitik. Den allmänna opinionen, som för knappt ett år sedan hyllade Putins militära kampanj i Tjetjenien, har nu vänt sig skarpt negativ mot makthavarna, uppgav utrikesministeriet tolv dagar efter olyckan, enligt de avslöjade dokumenten.

Journalister kastas i fängelse

Idag är pressfriheten och oppositionen i Ryssland närmast icke-existerande. Kreml har rensat ut oliktänkande och oberoende medier inom landet, framför allt efter invasionen av Ukraina 2022.

Journalister och vanligt folk riskerar fängelse om man kritiserar Putin eller den ryska ledningen. I princip all rysk kritisk journalistik bedrivs utomlands av reportrar i exil.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen