1 jun 26

Ikea öppnar flera nya butiker

2026 06 01

Ikea satsar på mindre format.

Möbeljätten fortsätter på ett koncept som har varit uppskattat hos kunder.

Nu ska Ikea öppna tio nya småbutiker inom fyra år, rapporterar DI.

Närmar sig kunderna

IKEA går vidare med en stor expansion av mindre butiker runt om i världen.

Satsningen leds av franchisebolaget Ingka Group och innebär att tio nya småbutiker ska öppnas fram till 2030.

Bakgrunden till satsningen är ett skifte i hur kunder handlar möbler och heminredning.

I stället för att bara förlita sig på stora varuhus vill Ikea nu etablera fler mindre butiker i stadsmiljöer och köpcentrum.

– Det vi försöker åstadkomma med det här testet är att komma närmare våra kunder. Det handlar att komma till städer och platser där vi i dag inte har fysisk närvaro, sade Reza Shomali, utvecklingschef på Ikea Sverige, vid ett tidigare tillfälle, till Kuriren.

De mindre butikerna är tänkta att komplettera de traditionella varuhusen och göra det enklare för kunder att snabbt handla eller få inspiration utan att behöva besöka stora handelsområden utanför städerna.

Testats i flera länder

Konceptet med mindre butiker har testats i flera europeiska länder och i USA under det senaste året med framgång.

Nu planeras en bredare utrullning till nya marknader, bland annat Portugal, Spanien, Italien och Kanada.

Ikea öppnade ett tiotal småbutiker runt om i Sverige under 2021, där den första butiken med konceptet öppnade i Norrköping.

– Det handlar om ett nytt butiksformat som ska komplettera de varuhus vi redan har, sade Reza Shomali, om konceptet i Sverige.

Neddragningar i koncernen

I dag finns Ikea i 32 länder med en kombination av stora varuhus och mindre citybutiker.

Samtidigt som expansionen av nya butiker pågår befinner sig koncernen i en period av omstrukturering och besparingar.

I mars varslades totalt 945 tjänster globalt inom Ingka Group som en del av ett större sparpaket.

Sverige är ett av de länder som drabbats hårdast.

Dessutom har beslut fattats om att lägga ned varuhuset i Borlänge, där omkring 230 anställda påverkas.

Det är den första varuhusnedläggningen i Sverige på över 40 år.

Foto: Ikea

Text: Redaktionen

Trump dundrar – ”Vi ska ta över ön”

2026 06 11

Vapenvilan tycks vara över.

Nu genomför USA och Iran omfattande attacker mot varandra igen.

Efter att Iran skjutit ner en amerikansk helikopter har USA:s president Donald Trump bekräftat återupptagna attacker mot iranska måltavlor.

På torsdagseftermiddagen säger han att USA “inom kort” kommer att ta över Khargön.

Attackerar ikväll

Den amerikanska presidenten framhåller att fler attacker är att vänta under kvällen.

– USA kommer att slå till mot Iran (vars flotta, flygvapen, radar, luftvärn och alla andra former av försvar, tillsammans med merparten av dess offensiva förmåga, är BORTA!), MYCKET HÅRT I KVÄLL, skriver Trump på Truth Social.

Enligt Trump är det inte bara flyganfall och missilattacker att vänta för Iran.

“Ska ta över den”

Presidenten menar även att USA “inom kort” kommer att ta över den viktiga iranska ön Kharg.

Han jämför situationen med vad som hände i Venezuela tidigare i år.

– Vid någon tidpunkt i en inte alltför avlägsen framtid kommer vi att inta ön Kharg och andra delar av oljeinfrastrukturen, och ta total kontroll över deras olje- och gasmarknader, i likhet med vad vi har gjort med Venezuela, vilket fungerar utmärkt för både Venezuela och USA.

Det är Khargön

Khargön ligger ungefär 32 kilometer utanför Irans norra golfkust. 

I decennier har den fungerat som Irans huvudsakliga oljeexportterminal och har historiskt sett hanterat 85–95 procent av landets råoljeexport, uppger CBS News.

Oljefartygen lastar där på olja som vanligtvis ska genom Hormuzsundet.

Saddam Hussein attackerat tidigare

Khargön är en av de viktigaste platserna i Iran när det kommer till landets oljeindustri – och det är inte första gången de varit föremål för attacker.

Under kriget mellan Iran och Irak på 1980-talet skickade Saddam Hussein irakiska stridsflygplan för att upprepade gånger bomba ön, i ett försök att strypa Irans oljeintäkter. 

Anläggningarna skadades då svårt, men Iran fortsatte att reparera dem och exporten kunde fortsätta. 

Foto: By Unknown author - Private collection, Public Domain resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

11 juni 2026

Kollaps för Putin – sjätte månaden i rad

2026 06 12

Putin nås av katastrofsiffror.

En av Rysslands viktigaste sektorer noterar ett ras i produktionen för sjätte månaden i rad.

Raset kan få stora konsekvenser för Putinregimen och finansieringen av kriget i Ukraina.

Djup kris för Putin – 31 attacker

Den ryska oljeproduktionen är i djup kris, rapporterar The Moscow Times.

I maj månad utökade Ukraina sina drönarattacker mot rysk oljeinfrastruktur.

Minst 31 attacker genomfördes mot bland annat raffinaderier, exportterminaler och pipelines.

Det är det största antalet sedan krigets början, enligt tidningen, och konsekvenserna är tydliga.

– Rysslands oljeproduktion har minskat för sjätte månaden i rad, där ökande ukrainska drönarattacker mot landets energiinfrastruktur bidrar till nedgången genom att störa lagrings- och transportanläggningar som behövs för att upprätthålla produktionen, rapporterar tidningen.

Putinregimen är nu hårt pressad.

Produktionen sjunker – drabbar rysk ekonomi

I maj sjönk den ryska råolje- och kondensatproduktionen till 9,009 miljoner fat per dag, enligt tidningen.

Sedan dess har den genomsnittliga dagsproduktionen minskat med ungefär 370 000 fat.

Rysslands dagliga produktionen ligger nu cirka 960 000 fat under landets OPEC+-kvot.

Samtidigt har dock exporten av råolja ökat, eftersom attackerna har gjort att landet inte kan bearbeta oljan i samma utsträckning. Men siffrorna är trots det ett stort problem för Kreml. Bearbetningsvolymerna har i juni sjunkit till de lägsta nivåerna på två decennier.

De ukrainska attackerna får stora konsekvenser för Ryssland, då oljeindustrin spelar en helt avgörande roll för Kremls finansiering av kriget i Ukraina. Och även situationen i Ryssland påverkas.

– Olje- och gasintäkter är fortfarande en av Kremls viktigaste finansieringskällor och står för ungefär en fjärdedel till en tredjedel av de federala budgetintäkterna under de senaste åren, rapporterar tidningen.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen