Ica slår tillbaka om kontanter

2026 01 20

Ica och andra livsmedelskedjor är skeptiska till regeringens nya kontantförslag.

Kontantanvändningen fortsätter att minska i Sverige och ligger på en låg nivå.

Men trots det är det många som vill se kontanternas roll säkras.

Regeringen föreslår i en lagrådsremiss att livsmedelsbutiker och apotek ska som huvudregel vara skyldiga att ta emot kontanter som betalning för försäljning av varor och tjänster på fysiska försäljningsställen som har bemannad kassa.

Det har Ica några synpunkter på.

Ica slår tillbaka

I Icas butiker sker 90 procent av alla betalningar med kort eller andra sätt som inte involverar kontanter.

De är kritiska mot regeringens förslag, och menar att det “skulle strida mot avtalsfriheten”.

– Skulle därtill ett fåtal branscher omfattas av denna skyldighet skulle riskerna och sårbarheten öka betydligt, förklarar Icas Liv Larsen för Dagligvarunytt.

– Det skulle på sikt bli helt ohållbart för den privata marknaden att själva upprätthålla säkerheten och ta samtliga kostnader.

Då ska staten finansiera

Vidare förklarar Larsen att om marknadsaktörer måste utföra samhällsviktiga kontanttjänster utan kommersiell bärkraft måste staten vara med och betala.

– Vi anser därför att staten måste ta ett betydligt större ansvar för att upprätthålla en infrastruktur som sakta monteras ner på grund av att allt färre personer och företag använder sig av kontanter, säger hon.

Regeringens förslag

Regeringens lagförslag kan komma att träda i kraft den första juli.

Det grundas på att konsumenter ska kunna göra kontantinsättningar i “betryggande utsträckning” i hela landet.

Då gäller det inte

Det ska enligt regeringen finnas lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning för företag.

Men det ska finnas undantag, understryker regeringen.

– Skyldigheten ska inte gälla om den innebär att säkerheten för verksamhetens personal inte kan upprätthållas på försäljningsstället, om det finns risk för att försäljningsstället behöver läggas ner på grund av kostnaden för att hantera kontanter eller om det finns skäl för att neka att ta emot kontant betalning vid en enskild försäljning.

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

Brittiska stridsflygplan i luften

2026 02 28

Brittiska plan är i luften i Mellanöstern.

På lördagsmorgonen började USA och Israel attackera Iran.

Iran har slagit tillbaka och skickat missiler mot Israel och uppgifter kommer samtidigt om explosioner i länder som Bahrain och Förenade Arabemiraten.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer bekräftar att brittiska plan är i luften i Mellanöstern – men menar att de inte ägnar sig åt offensiva uppgifter, rapporterar BBC.

Brittiska plan i luften

Keir Starmer säger att brittiska flygplan "befinner sig i luften idag" i Mellanöstern.

Detta "som en del av samordnade regionala defensiva operationer för att skydda vårt folk, våra intressen och våra allierade".

Han säger också att Storbritannien har höjt skyddet för brittiska baser och personal till sin högsta nivå.

“Gör vad vi kan”

Starmer säger att Storbritannien har en rad defensiva förmågor i regionen som nyligen har förstärkts.

– Vi sträcker oss även ut till brittiska medborgare i regionen och gör allt vi kan för att stödja dem. Det är livsviktigt att vi förhindrar ytterligare eskalering och återgår till en diplomatisk process, säger han.

Det har hänt

USA och Israel har inlett en omfattande attack mot Iran, som president Donald Trump säger kan ödelägga landets militär, utplåna dess militära program och till och med kunna störta dess regim.

I en video på Truth Social anklagar Trump Iran för att ha avvisat ”varje möjlighet att avsäga sig sina kärnvapenambitioner” och säger att USA ”inte står ut längre”, rapporterar CNN.

Irans svar

Som svar har den iranska regimen inlett en våg av attacker utan motstycke över hela Mellanöstern, riktade mot flera länder som hyser amerikanska militärbaser.

Explosioner har hörts från Dubais stränder till Dohas gator, i vad som enligt CNN skulle kunna vara “de inledande salvorna i ett krig som hotar att sluka hela regionen”.

– Medan de amerikanska attackerna i juni var över på några få timmar, har källor uppgett för CNN att den amerikanska militären denna gång planerar för flera dagars attacker, vilket tyder på mer omfattande mål.

Foto: S. Dawson No 10 Downing

Text: Redaktionen

Ryskt panikdrag vid fronten – går emot alla regler

2026 02 28

Ryssland vidtar krisåtgärder vid frontlinjen.

Ryska befäl uppges tvinga medicinsk personal att strida vid fronten.

En åtgärd som bryter mot internationella regler för krigföring.

Skickas in i strid

På grund av akut brist på soldater har ryska befäl börjat omplacera medicinsk personal till direkta stridspositioner vid fronten i södra Ukraina, enligt rapporter från den ukrainska partisanrörelsen Atesh, rapporterar RBC Ukraine.

Terapeuter, ambulanspersonal och vårdpersonal från evakueringsenheter ska ha satts i skyttegravar med vapen i handen i stället för att vårda de skadade.

– På grund av den kraftigt ökade aktiviteten hos ukrainska obemannade drönare, som enligt ryska soldater själva ”dyker upp överallt och hela tiden” inom en 25-kilometerszon, ökar antalet sårade dagligen. Men det finns ingen som kan behandla eller evakuera dem, rapporterar Atesh.

Bryter mot krigets regler

Att tvinga medicinsk personal att delta i strid strider mot internationella regler för krigföring, enligt Genèvekonventionerna och annan folkrätt som skyddar medicinsk personal och civila i konfliktzoner.

Medicinska team ska vara neutrala och skyddade från stridande uppgifter, och inte användas som soldater.

– Medicinsk personal – civila eller militär medicinsk personal – är inte kombattanter enligt internationell humanitär rätt och ska respekteras och skyddas under alla omständigheter, uppger Läkare utan gränser.

Genom att skicka vårdpersonal till fronten i stridande roller riskerar den ryska armén att bryta alla regler vid strid, vilket försvårar både skyddet av sårade och möjligheten att ge vård till de som behöver det.

Brist på resurser

En källa som talat med Atesh säger att ryska soldater klagar på att grundläggande medicinsk vård saknas vid fronten och att vissa inte fått viktiga behandlingar på månader.

Rörelserna på fronten pekar på en kritisk brist på personal hos den ryska sidan, vilket gör att även de som normalt ska vårda skadade istället skickas ut i strid.

Detta drag tyder på att man försöker kompensera för stora förluster och återkommande attacker, där även medicinsk personal nu ses som en resurs att användas i strid snarare än för att rädda liv, uppger ukrainska partisaner.

Foto: Ministry of Defence Russia

Text: Redaktionen