11 januari 2026

Ica slår larm om sina egna kunder: ”Smärtgräns”

2026 01 11

Icas kunder har nått en smärtgräns.

Sverige tycks gå mot ljusare tider ekonomiskt.

Trots det slår matjätten Ica larm om att deras kunder har nått en smärtgräns – och kräver fler åtgärder från politiskt håll.

42 procent har nått smärtgräns

De senaste årens ekonomiska nedgång har medfört stora prövningar för de svenska hushållens ekonomi, och inflationen har bland annat gjort maten dyrare.

Nu skönjas en ljusning i konjunkturen, vilket även Ica märker av, säger matjättens koncernchef Nina Jönsson till EFN.

Den märks bland annat genom att en genomsnittlig varukorg innehåller fler produkter än tidigare, förklarar hon – men varnar samtidigt för att hushållen har nått en smärtgräns.

– Samtidigt hävdar 42 procent av våra kunder att de har passerat den ekonomiska smärtgränsen för vad deras hushåll klarar av, säger Nina Jönsson till tidningen.

Många kunder är alltså fortfarande hårt pressade ekonomiskt, eller oroade över hur de ska klara ekonomin om maten blir ännu dyrare.

Icas koncernchef vill nu att regeringen ska agera.

Kräver fler åtgärder från regeringen

Regeringen har meddelat att man inför en tillfällig momssänkning, där matmomsen sänks från 12 till 6 procent, med start i april i år.

Sänkningen ska gälla fram till slutet av 2027.

Icas koncernchef lovordar momssänkningen – och säger sig kunna garantera att den verkligen kommer att leda till sänkta priser.

Samtidigt vill hon att regeringen ska vidta ytterligare åtgärder för att få ned levnadskostnaderna för konsumenter.

– Det gäller räntan, elpriserna och så vidare. Sedan måste vi få fler skattelättnader så att konsumenterna får mer kvar i plånboken och kan konsumera mer, säger Nina Jönsson till tidningen.

Prisökningar under 2025

Många konsumenter känner sig alltså fortfarande ekonomiskt pressade.

Under 2025 ökade matpriserna med 3,1 procent, uppger Matpriskollen, vilket DN har rapporterat.

Kaffe var den produkt som ökade mest i pris, med hela 19,8 procent. Även exempelvis bär och köttfärs blev betydligt dyrare.

Två tredjedelar av prisökningen skedde emellertid i början av året, i januari och februari.

– Det var det ovanligaste under året, att det började med en sådan otrolig kraft, säger Ulf Mazur, vd på jämförelsesajten Matpriskollen, till tidningen.

Prisökningen väckte starka reaktioner. Men i slutet av året, i december, landade prisökningen bara på 0,1 procent.

Foto: Icagruppen

Text: Redaktionen

8 april 2026

Ukrainsk fullträff – krossar Putins ”sista färja”

2026 04 08

Putins ”sista färja” har slagits ut.

Ukrainska specialstyrkor har slagit ut Rysslands sista järnvägsfärja i Kertjsundet.

 Ett hårt slag mot försörjningen av de ryska styrkorna på Krym, rapporterar RBC Ukraine.

Har totalförstörts

Den ryska färjan Slavyanin ferry har förstörts i en riktad drönarattack från Ukrainas militära underrättelsetjänst, HUR.

Färjan var den sista i sitt slag som fortfarande användes av Ryssland i Kertjsundet och spelade en nyckelroll i logistiken till det ockuperade Krym.

Enligt ukrainska uppgifter användes den för att transportera allt från bränsle till ammunition.

– Experter från DIU:s avdelning för aktiva operationer slog till mot Slavyanin med hjälp av UAV:er. Den sista järnvägsfärjan tillhörande ockupationsarmén som fortfarande var i drift i Kertjsundet, meddelar Ukrainas försvarsunderrättelsetjänst, enligt rapporter till ukrainska Pravda.

Slogs helt ut

Attacken genomfördes med drönare av specialister från HUR:s avdelning för aktiva operationer.

Färjan träffades och sattes ur spel efter att tidigare ha skadats i en attack i mars.

– Den här gången har färjan slagits ut helt, uppger ukrainska källor.

Samtidigt riktades attacker mot infrastruktur i hamnen Kavkaz i ryska Krasnodarregionen – en viktig knutpunkt för rysk militär logistik.

Även mål i den ryska republiken Adygeien attackerades, där drönare slog mot flygfältsinfrastruktur.

En central del

Slavyanin ferry var en central del av den så kallade Kertj-överfarten, som länge fungerat som en livlina för ryska styrkor på Krym.

– Färjan har spelat en viktig roll i att förse den ryska militära kontingenten i det tillfälligt ockuperade Krym med bränsle och smörjmedel, vapen, militär utrustning och ammunition, uppger försvarsunderrättelsetjänsten, rapporterar ukrainska Pravda.

Att slå ut färjan kan därför få direkta konsekvenser för Rysslands förmåga att försörja sina trupper i området.

Attacken är en del av en större utveckling där drönarkrigföringen intensifieras.

I mars genomförde Ukraina för första gången fler drönarattacker än Ryssland under en månad – samtidigt som även de ryska attackerna ökar.

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

14 december 2025

Gränsen nådd för EU – rasar mot Ryssland

2026 04 08

EU sätter ned foten.

Spänningarna mellan Europeiska unionen och Ryssland ökar.

Detta efter nya hot riktade mot de baltiska staterna.

Nu slår Bryssel fast en tydlig linje – ett angrepp på ett medlemsland är ett angrepp på hela unionen, rapporterar RBC Ukraine.

EU markerar

Efter rapporter om ryska hot mot de baltiska länderna reagerar EU kraftfullt.

Europeiska kommissionens talesperson, Thomas Regnier, betonar att unionens solidaritet är orubblig.

– Ett angrepp på en av våra medlemsstater är ett angrepp på hela EU, säger Regnier.

Uttalandet ses som en tydlig markering mot Moskva och ett försök att avskräcka ytterligare eskalation.

Ökade spänningar

Hoten från Ryssland uppges ha koppling till de baltiska ländernas stöd till Ukraina, bland annat genom att tillåta användning av sitt luftrum.

Regionen, som länge betraktats som en geopolitisk frontlinje, har därmed hamnat i centrum för den växande konflikten mellan öst och väst.

Analytiker menar att Ryssland kan försöka testa Europas beredskap genom hybridattacker eller gränsprovokationer.

Samtidigt pekar flera på likheter med retoriken före invasionen av Ukraina.

Militära förberedelser

EU intensifierar nu sitt arbete med att stärka säkerheten inom unionen.

Bland de prioriterade satsningarna finns avancerade drönarförsvarssystem och initiativ som “Air Shield”, som ska skydda medlemsländer mot luftburna hot.

Samtidigt förbereder sig Nato för ett möjligt förvärrat läge.

– Ryssland kan vara redo att testa Nato:s försvar inom de närmaste två till fyra åren, eventuellt redan till 2030, sade EU:s försvarskommissionär Andrius Kubilius, vid ett tidigare tillfälle.

Han varnar för att de baltiska staterna kan vara bland de mest sannolika målen för ny aggression från Kreml.

Militärövningar i Estland har därför nyligen fokuserat på att möta modern högteknologisk krigföring.

Foto: A Lallemand resp President of Russia Office

Text: Redaktionen