11

Ica slår larm – allvarlig brist på populär produkt

2025 08 27

Ica varnar för att bristen på en populär produkt kommer att bli allt större.

Det händer allt oftare att vissa hyllor i matbutikerna gapar tomma.

Nu slår Ica-handlare larm om att det kan bli allt större brist på en populär produkt i höst och under nästa år.

Hyllor gapar tomma

Det har under en tid rapporterats om brist på svenskt nötkött.

Nu varnar Ica-handlare för att bristen kan bli mer påtaglig i höst och att situationen kan förvärras ytterligare under nästa år, rapporterar SR.

– Här ser vi en hylla med nötkött där vi ser ett antal skyltar där det står ”Vi beklagar”, på grund av att det är slut, säger Ica-handlaren Erik Geijer i Kvissleby till kanalen.

Problemet börjar bli påtagligt.

Det gäller inte minst populära ädeldetaljer som entrecote, ryggbiff och oxfilé, enligt kanalen.

Ica-handlaren i Kvissleby söder om Sundsvall varnar för att det här bara är början.

Riskerar bli värre

Bristen riskerar att förvärras i höst och bli riktigt kännbar nästa år, menar Ica-handlaren.

– Vad jag har förstått så kommer det vara ännu mer utmanande nu i höst kanske, men nästa år blir det ännu mer. Det är då vi kommer att se det på riktigt, säger Erik Geijer till radiokanalen.

Sveriges lantbruksuniversitet menar att bristen bland annat beror på att det är fler lantbrukare som slutar med nötkreatur, än som börjar.

Man har därför varnat för att köttbristen kan hålla i sig i flera år framåt.

Branschorganisationen Svenskt Kött säger i ett uttalande att vi har några ekonomiskt tuffa år bakom oss, vilket även har påverkat bönderna.

– När äldre bönder avslutar eller lämnar över sin verksamhet till de yngre generationerna är det få av de yngre som haft de ekonomiska möjligheterna att satsa och expandera för att bibehålla eller öka produktionen, uppger Svenskt Kött i ett uttalande.

– Precis som vi i hushållen agerat när vi varit försiktiga med utgifter så har också bönderna hållit igen, tillägger man.

Hoppas på ljusare tider

Från Svenskt Kött hoppas man att situationen kommer att förändras – men det finns risk att det tar tid.

– På längre sikt ser vi alltså att det är en minskande produktion som en effekt av lågkonjunktur och pressat ekonomiskt läge som vi nu förhoppningsvis kommer ur när räntor och kostnader sänks och ekonomin blir mer stabil, säger man i uttalandet.

Foto: Ica

Text: Redaktionen

Lavrov ger Trump kalldusch

2026 02 26

Trump försöker sätta ned foten i Ukrainafrågan.

Donald Trump pressar på för ett snabbt fredsavtal.

I ett samtal med Zelenskyj har presidenten sagt att han vill att kriget ska ta slut inom en månad.

Men nu får Trump en rejäl kalldusch från Kreml.

”Har du hört något från oss?”

De tre parterna Ukraina, Ryssland och USA har gjort flera försök till fredssamtal, utan att lyckas nå en överenskommelse.

Och nu avfärdar Kreml Trumps krav på att kriget ska ta slut inom en månad.

Putins utrikesminister Sergej Lavrov menar att Ryssland inte har någon brådska att nå en överenskommelse för att få slut på kriget, rapporterar Kyiv Post.

– Har du hört något från oss om deadlines? frågar Lavrov retoriskt i en kommentar till ett statlig nyhetsbyrå, enligt tidningen.

Han understryker att det är viktigare för Ryssland att uppnå sina mål än att hålla sig inom en viss tidsram.

– Vi har inga deadlines, vi har uppgifter. Vi får dem gjorda, säger Sergej Lavrov.

Även Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdar allt prat om en nära förestående fred.

”Vore ett stort misstag”

Dmitrij Peskov har nyligen sagt att det är för tidigt att göra ”prognoser”.

Han vill inte säga någonting om i vilket skede fredsprocessen befinner sig.

– Det vore ett stort misstag att försöka definiera någon form av etapp eller göra några prognoser just nu. Jag vill inte göra de misstagen, säger Peskov till statliga medier, enligt tidningen.

Förhandlare från Ryssland och Ukraina har på torsdagen varit i Genève.

Där har de hållit separata samtal med amerikanska tjänstemän.

Men förhandlingarna är svåra och man har hittills inte lyckats nå någon överenskommelse, då Ryssland har ställt krav på stora territoriella och politiska eftergifter från ukrainskt håll.

Ukraina har avfärdat dessa krav. Att gå med på dem skulle i praktiken vara en kapitulation, menar Zelenskyj och Ukrainas ledning.

Zelenskyj har pratat med Trump

Det var i ett telefonsamtal mellan Trump och Zelenskyj som Trump framförde sin förhoppning om att kriget skulle ta slut inom kort.

Kommentaren fälldes efter att Zelenskyj sagt att han hoppades på fred innan 2026 är slut.

– Trump svarade med att säga att kriget hade pågått alldeles för länge och att han skulle vilja att det tog slut inom en månad, enligt källor.

Samtalet mellan Trump och Zelenskyj har beskrivits som positivt.

Foto: President of Russia Office resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Länka Wikipedia

LARMET: Iran planerar värsta scenario – hela världsekonomin hotas

2026 02 26

Spänningarna ökar mellan USA och Iran.

Förhandlingarna om Irans kärnprogram fortskrider, samtidigt som styrena i båda länderna talar öppet om en potentiell militär konfrontation.

Om situationen eskalerar militärt kan det få omfattande konsekvenser för den globala ekonomin, varnar Said Mahmoudi, professor i internationell rätt vid Stockholms universitet.

Han flaggar för att Iran kan komma att stänga Hormuzsundet som ett svar på militära attacker från USA.

Ett sådant drag skulle sätta hela oljemarknaden i gungning – 20 procent av världens globala oljekonsumtion passerar genom sundet. Effekterna skulle snabbt sprida sig till andra viktiga ekonomiska marknader, varnar Mahmoudi.

– Om trafiken stoppas ens i några dagar påverkar det världsekonomin genom högre oljepris och följdeffekter i handel och industri, säger experten till Di.

”Enkelt att störa”

Enligt Mahmoudi är det praktiskt möjligt för Iran att stoppa trafiken genom sundet.

– Geografiskt har Iran ett läge som gör det relativt enkelt att störa trafiken, och mycket svårt för andra att helt förhindra det, säger han till tidningen.

Risk för storkrig

En stängning av Hormuzsundet kan också få stora geopolitiska konsekvenser. Risken för ett storskaligt krig i Mellanöstern skulle öka dramatiskt, enligt flera experter och bedömare.

Både USA och Storbritannien har militär närvaro i Persiska viken för att skydda fri sjöfart. Utöver Natoländerna skulle andra stater sannolikt också känna sig tvingade att agera om trafiken genom sundet stoppas. 

– Särskilt Gulfstaterna, som redan befinner sig i konflikt med Iran och är allierade med USA. De skulle utsättas för stark press att agera och stödja någon form av intervention, på grund av konsekvenserna en nedstängning skulle får för deras ekonomier som är beroende av olje- och naturgasleveranser genom sundet, rapporterar försvarssajten The War Zone (TWZ).

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Ungefär 3 000 kommersiella fartyg passerar varje månad sundet.

Foto: khamenei.ir resp Geralt

Text: Redaktionen