I dag låter det dock annorlunda från den ryska regimen.

Landets minister för ekonomisk utveckling, Maxim Reshetnikov, framhåller att Ryssland är på väg in i en recession – det vill säga en längre period där tillväxten minskar, arbetslösheten går upp och levnadskostnaderna ökar mer än löneökningarna.

Sammanfattningsvis är Ryssland på väg mot betydligt svårare ekonomiska tider, enligt Reshetnikov.

– Baserat på nuvarande uppfattningar och indikatorer inom näringslivet är vi redan, som jag ser det, på väg att gå in i en recession. Vi står på gränsen, säger ministern under en pressträff vid Sankt Petersburgs årliga ekonomiska forum, SPIEF.

Väst nobbar

Rysslands årliga ekonomiska forum i Sankt Petersburg anordnas varje år. Affärsevenemanget lockar företag från olika delar av världen.

De senaste åren har dock evenemangets status bleknat på grund av den minskade närvaron av västerländska företagsledare, investerare och tjänstemän, rapporterar Moscow Times.

Talibanerna på plats 

Omkring 20 000 gäster från 140 länder väntas delta i årets upplaga av SPIEF.

Bland de 50 länder som skickar regeringsrepresentanter finns Kina, Vietnam, Irak, Saudiarabien, Centralafrikanska republiken och Burkina Faso.

Noterbart är också att en delegation från Talibanregimen i Afghanistan kommer att närvara.

Del av Putins vision om ny världsordning

Huvudfokuset under årets ekonomiska forum är att ”lägga grunden för ekonomisk tillväxt i en multipolär värld", rapporterar Moscow Times.

Sedan Putin inledde den fullskaliga invasionen av Ukraina i februari 2022 har han flera gånger beskrivit sin vision om en ”multipolär världsordning” – en värld där makten är fördelad mellan flera stormakter och västvärlden (USA) inte längre är den dominerande aktören.

Den välansedda tankesmedjan Atlantic Council Atlantic Council bedömer att Putins drömvision skulle definieras av osäkerhet och aggression.

– Väpnade konflikter skulle spridas över hela världen när tidigare accepterade regler för internationella relationer ersattes av den överordnade principen att makt överträffar allt annat.

Foto:  N. Karimov

Text: Redaktionen

Försvarsalliansen Nato befinner sig i ett skede av förändring.

Vid nästa veckas Natomöte i Haag väntas medlemsländerna komma överens om att höja försvarsutgifterna till 5 procent av BNP.

Men ett europeiskt Natoland har redan meddelat att de inte kommer att följa ett sådant beslut.

Kommer ignorera beslutet

Om Natoländerna kommer överens om att man ska lägga 5 procent av BNP på försvarsutgifter, vill Spanien undantas från det målet.

Spanien har meddelat att man förvisso inte kommer att lägga in veto mot ett sådant beslut – men att man heller inte kommer att följa det, rapporterar Politico.

– Spanien kommer att fortsätta att uppfylla sin skyldighet under de kommande åren och decennierna och kommer att fortsätta att aktivt bidra till den europeiska säkerhetsarkitekturen. Spanien kan dock inte åta sig ett specifikt utgiftsmål i termer av BNP vid detta toppmöte, meddelar landets premiärminister Pedro Sánchez, enligt tidningen.

2025 väntas alla Natoländer leva upp till 2-procentsmålet, har generalsekreterare Mark Rutte meddelat.

Men Spanien säger alltså för egen del nej till att höja det till ett 5-procentsmål.

Kan leda till storbråk

Frågan är mycket känslig eftersom USA:s president Donald Trump har gått hårt åt medlemsländer som han anser lägger för lite pengar på det egna försvaret.

Det spanska beskedet riskerar alltså att leda till ett nytt, uppslitande storbråk inom Nato. Även om Spanien är tydliga med att man inte kommer sätta käppar i hjulen för övriga länder.

– Naturligtvis är det inte vår avsikt att begränsa andra allierades utgiftsambitioner eller att hindra resultatet av det kommande toppmötet, meddelar Sánchez, enligt tidningen.

Spanien själva kommer dock att hålla sig till ett 2-procentsmål, även om det fattas beslut om ett 5-procentsmål vid toppmötet.

Nästa veckas möte är det första stora Natomötet sedan Donald Trump återvände till presidentposten.

Trump kräver alltså att försvarsutgiftsmålet höjs till 5 procent, och generalsekreterare Mark Rutte har föreslagit en lösning som innebär att 3,5 procent av BNP ska gå till rent militära utgifter medan 1,5 procent kan satsas på sådant som cybersäkerhet och militär mobilitet, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Glädjebesked för Trump – avgörande vändpunkt för Nato

Foto: Nato

Text: Redaktionen