ICA föreslår fyra åtgärder – efter matprismötet

2025 03 21

Den svenska matjätten Ica gav förslag på fyra åtgärder under dagens matprismöte med regeringsföreträdare.

Under torsdagen höll finansminister Elisabeth Svantesson och andra regeringsföreträdare ett så kallat “matprismöte” med representanter från de svenska matjättarna Ica, Axfood och Coop.

Anledningen till mötet var att försöka få bukt på de höga matpriserna i Sverige, som har fått många att bojkotta matjättarna under vecka tolv.

En som verkar väldigt nöjd med mötet är Icas vd Eric Lundberg, som beskriver det som "konstruktivt".

Detta trots att regeringen själva inte verkar ha framfört några förslag på åtgärder.

– Nej. Men att vi ska kunna ha en fortsatt positiv dialog tillsammans, där vi kan jobba tillsammans för att påverka den här utvecklingen framåt, säger Eric Lundberg, vd för Ica, till Expressen.

Vill se sänkt moms

Däremot lämnade Ica in förslag på fyra åtgärder man vill se från regeringen, uppger Lundberg för SR.

Till att börja med vill matjätten se en sänkning av momsen – samt av arbetsgivaravgifter, och då framförallt för unga.

Vidare vill man att regeringen ser över kostnaden för överimplementation av nya regler, och slutligen tog man upp frågan om butikssäkerhet.

“Kan få direkt effekt”

Även Coops vd, Anders Thorell, vill se sänkta moms- och arbetsgivaravgifter. Framför allt önskar man en sänkning av momsen på frukt och grönsaker från Coops håll.

– Det är två konkreta förslag som skulle kunna få direkt effekt för oss, säger Thorell till Expressen.

Ica, Axfood och Coop stod tillsammans för nästan 90 procent av matförsäljningen i Sverige 2023.

Foto: Ica pressfoto

Text: Redaktionen

Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

2026 09 10

Virsbos industrihistoria går tillbaka till 1620 – men nu är osäkerheten stor.

År 1620 anlades en hammarsmedja i Virsbo. Den var i drift fram till 1891.

Några år senare startade Herman Lagercrantz en smidesverksamhet vid platsen.

På senare år har företaget Forgex arbetat med metall, bland annat som underleverantör till Volvo.

Men nu har Volvo i Köping, som är företagets största kund, beslutat att de inte längre vill köpa kugghjul från Forgex – och samtliga 69 anställda har fått besked om varsel, rapporterar Dagens Arbete.

Förlorar jobbet

Alla 66 arbetare på golvet förlorar sina jobb, medan tre tjänstemän blir kvar tills vidare.

IF Metalls klubbordförande Vidar Antonsen kommenterar.

– Det är ta mig fan skapligt förnedrande för folk att komma hit och höra ”du är arbetsbefriad, du är inte önskvärd här”, säger han om att kommunikationen från ledningen varit bristfällig.

Vd Per Axelsson menar att man hade velat kommunicera saken tidigare, men att det blev försenat.

“Tungt för samhället”

Virsbos industrihistoria går tillbaka till 1620 – men nu är framtiden osäker.

Det slår hårt mot samhället, fortsätter Antonsen.

– Det är tungt både för smedjan och för det lilla samhället Virsbo, säger han till SVT.

För få arbetare

Enligt honom har många vid fabriken arbetat där i över 30 år.

14 personer som har fått besked om varsel kommer att jobba kvar under uppsägningstiden. Men det menas att det är alldeles för få för att klara av det arbete som är kvar.

Historien i Virsbo

Här är några milstolpar som Forgex lyfter fram om historien i Virsbo:

- 1620: En hammarsmedja anlades i Virsbo.

- 1897: Herman Lagercrantz köper anläggningen av kung Oscar II.

- 1930: Smide och bearbetning dominerar. Tillverkningen av stålrör utvecklas.

- 1986: Wirsbo Bruks AB förvärvar produktionen i Kolsva.

- 1989: Smidesdivisionen blir ett separat företag, Wirsbo Smide AB, med två enheter.

- 1997: Componenta förvärvar Wirsbo Smide, som ingår i ASKO Components, och bolaget blir Componenta Wirsbo AB.

- 2017: Forgex förvärvar Componenta Wirsbo.

Foto: D. Wiadro

Text: Redaktionen

Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

2026 09 09

Drönarvarningar ljuder i en hel rysk region.

Under onsdagen har invånarna i den ryska autonoma regionen Chantien-Mansien varnats av landets myndigheter.

Anledningen är att ukrainska drönare dragit i över regionen, vilket är första gången sedan kriget startade 2022.

Till följd av attacken har också flera flygplatser pausat sin verksamhet, rapporterar Kyiv Post.

– Ryssland ställer in flygningar 1 800 km från Ukraina när drönare hotar det sibiriska oljeproducerande hjärtlandet, uppger tidningen.

Oljehjärtat

Den ryska oljan är en motor i landets ekonomi. Men på senare tid har de ukrainska attackerna ställt till det rejält för produktionen och exporten från Ryssland.

Ukrainas nya måltavla, regionen Chantien-Mansien, är extremt viktig för den ryska oljeproduktionen, och beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomiska livsnerven.

– Regionen har 40 procent av Rysslands råoljeproduktion, och hoten tyder på en förändring i hur Kyjiv slår mot Moskva där det gör ont, framhåller tidningen.

Läs också: Drömleverans närmar sig för Ukraina

43 procent borta

Ukraina har under sommaren riktat in många attacker mot den ryska oljan. Mängder av drönare har slagit ner i det angripande landets oljeraffinaderier.

– Sommaren 2026 träffade Kyjiv nästan alla ryska raffinaderier som ligger inom räckhåll, och militären hävdade i juli att 43 procent av Rysslands raffinaderikapacitet hade tagits ur drift till följd av attackerna, uppger tidningen.

Flera attacker

Förutom drönarna i regionen Chantien-Mansien har Ukraina slagit till på fler platser i Ryssland under det senaste dygnet. Bland annat mot hamnen i Novorossijsk och flera närliggande militära anläggningar, uppger den ukrainska militären, rapporterar Kyiv Post.

En oljeterminal ska ha träffats. Dessutom ska ett örlogsfartyg, ett flygplan och en luftförsvarsradar i området ha förstörts.

– Rapporter från ryska myndigheter hävdar att skräp från drönare träffade en kyrka, industriområden och bostadshus, uppger tidningen.

Läs mer: Hämnden mot Trump inleds idag

Foto: By Lycksele-Nord - Own work SBU Alpha, CC BY-SA 4.0

Text: Redaktionen