ICA föreslår fyra åtgärder – efter matprismötet

2025 03 21

Den svenska matjätten Ica gav förslag på fyra åtgärder under dagens matprismöte med regeringsföreträdare.

Under torsdagen höll finansminister Elisabeth Svantesson och andra regeringsföreträdare ett så kallat “matprismöte” med representanter från de svenska matjättarna Ica, Axfood och Coop.

Anledningen till mötet var att försöka få bukt på de höga matpriserna i Sverige, som har fått många att bojkotta matjättarna under vecka tolv.

En som verkar väldigt nöjd med mötet är Icas vd Eric Lundberg, som beskriver det som "konstruktivt".

Detta trots att regeringen själva inte verkar ha framfört några förslag på åtgärder.

– Nej. Men att vi ska kunna ha en fortsatt positiv dialog tillsammans, där vi kan jobba tillsammans för att påverka den här utvecklingen framåt, säger Eric Lundberg, vd för Ica, till Expressen.

Vill se sänkt moms

Däremot lämnade Ica in förslag på fyra åtgärder man vill se från regeringen, uppger Lundberg för SR.

Till att börja med vill matjätten se en sänkning av momsen – samt av arbetsgivaravgifter, och då framförallt för unga.

Vidare vill man att regeringen ser över kostnaden för överimplementation av nya regler, och slutligen tog man upp frågan om butikssäkerhet.

“Kan få direkt effekt”

Även Coops vd, Anders Thorell, vill se sänkta moms- och arbetsgivaravgifter. Framför allt önskar man en sänkning av momsen på frukt och grönsaker från Coops håll.

– Det är två konkreta förslag som skulle kunna få direkt effekt för oss, säger Thorell till Expressen.

Ica, Axfood och Coop stod tillsammans för nästan 90 procent av matförsäljningen i Sverige 2023.

Foto: Ica pressfoto

Text: Redaktionen

Natos artikel 5 kan aktiveras – EU-topp bekräftar

2026 10 02

Ryssland uppger kunna aktivera Natos artikel 5.

Natos artikel 5 kan komma att aktiveras inom en snar framtid.

Detta bekräftar EU-toppen Andrius Kubilius, rapporterar Politico.

Hotar europeiska mål

Bakgrunden är att Ryssland har varnat för att europeiska vapenfabriker kan angripas av Ryssland.

Rysslands utrikesdepartements talesperson Maria Zakharova sade på onsdagen att vapenfabriker i europeiska länder som producerar vapen till Ukraina är ”potentiella militära mål för Ryssland”.

EU försvarskommissionär Andrius Kubilius fick frågan om vad som skulle hända om Ryssland genomförde ett angrepp mot en europeisk vapenfabrik.

Hans besked var tydligt.

– Om Ryssland angriper våra fabriker på europeiskt territorium, då skulle det vara artikel 5, säger Kubilius till polsk tv, enligt Politico.

Kubilius uttalande syftar specifikt på ett flyganfall eller missilangrepp mot en vapenfabrik, enligt en medarbetare till EU-kommissionären som Politico talat med.

Flera misstänkta attacker

Uttalandet kommer efter en rad misstänkta incidenter vid europeiska försvarsanläggningar.

Estland har tidigare i veckan sagt att ryska säkerhetstjänster låg bakom en mordbrand förra månaden mot Milrem Robotics, ett företag som bland annat arbetar med försvarsteknik.

Även Bulgarien, Polen, Slovakien och flera andra europeiska länder utreder liknande misstänkta incidenter.

Samtidigt har Ryssland riktat allt skarpare varningar mot europeiskt stöd till Ukraina.

Kontroversiellt uttalande

Kubilius uttalande har samtidigt väckt frågor inom Nato eftersom artikel 5 är en central del av alliansens försvarssystem.

En Nato-diplomat säger till Politico att Kubilius uttalande är kontroversiellt och påpekar att det är Nato, inte EU, som hanterar alliansens kollektiva försvar.

– När Kubilius blir Natos generalsekreterare kanske han kan avgöra vad som utlöser eller inte utlöser artikel 5, säger han, enligt Politico.

Natos generalsekreterare Mark Rutte har tidigare beskrivit artikel 5 som ”avsiktligt tvetydig”, eftersom alliansen inte vill ge sina motståndare information om exakt vilka händelser som skulle utlösa ett visst svar.

Läs också: USA kräver omedelbar hjälp av Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

35 100 kronor i lön – många måste anställas nu

2026 10 01

Inom flera branscher finns just nu ett stort anställningsbehov.

Arbetslösheten har varit en het fråga under de senaste åren. Men det finns alltjämt flera branscher som är i stort behov av ny personal.

Arbetsförmedlingen har lagt upp en ny lista på de branscher där arbetsgivarna söker nya arbetare.

Det handlar bland annat om kriminalvården.

35 100 kronor

Kriminalvården bygger ut med fler fängelser och anstalter.

– Men redan nu är behoven stora hos myndigheten som söker personal både på lång sikt och inför sommaren, konstaterar Arbetsförmedlingen.

Snittlönen för en kriminalvårdare i Sverige ligger på 35 100 kronor, enligt SCB.

Fler branscher

Även inom Kustbevakningen finns ett stort behov av ny personal.

Under utbildningstiden till kustbevakare är man aspirant och har en tidsbegränsad anställning med lön.

Aspirantlönen ligger på 27 000 kronor i månaden, och från och med tillsvidareanställning är lönen som lägst 31 000 kronor.

Läs mer: Coop stänger butiker

Satsar stort

Under de senaste åren har säkerhetsläget i Sveriges närområde förvärrats. Det har lett till en stor försvarsupprustning.

Sverige satsar stort på försvaret, och därmed ökar personalbehoven.

– I sektorn representeras de flesta yrkeskategorier så som ingenjörer, lagerpersonal, jurister, soldater, projektledare, statsvetare, HR-personal, officerare, framhåller Arbetsförmedlingen.

“Enorma behov”

Det bedöms finnas goda möjligheter att få jobb som undersköterska, vårdbiträde och sjuksköterska.

– Det finns enorma behov av personal inom äldreomsorg och hemtjänst i landet med många lediga tjänster för både utbildade undersköterskor och vårdbiträden, fortsätter Arbetsförmedlingen.

Snittlönen för undersköterskor inom hemtjänsten ligger kring 33 800 kronor.

Vid mottagning är motsvarande siffra 33 700 kronor.

Läs mer: Elva nya butiker på en månad – kedjan utmanar Ica och Coop

Foto: Radission US resp Riksbanken

Text: Redaktionen