Ica-butik förstörd i brand

2025 07 02

En Ica-butik har förstörts efter att en brand utbrutit.

Det är Ica Nära Sudrets Livs i Havdhem på Gotland som har skadats svårt efter en brand.

Branden utbröt på måndagskvällen och nu har man kunnat klargöra skadorna.

Polisen utreder händelsen som allmänfarlig vårdslöshet, rapporterar Sveriges Radio.

“Blir tomt”

Det finns i nuläget inga uppgifter om att någon har gripits – och det är oklart hur branden uppstod.

Den ska dock ha startat i butikens lager – och elva enheter ryckte ut för att bekämpa branden.

Sonja Boberg Melin, som bor i området, är berörd.

– Det är ju en affär där man alltid handlat. Det blir tomt i socknen, säger hon till SR.

“Var värre än så”

Ica-handlaren Torgny Pettersson, som bor i en lägenhet ovanför butiken, säger att han trodde att det bara var rök som behövde vädras ut när brandlarmet gick.

– Det var lite värre än så, säger han till Hela Gotland.

– Vi var sju personer i huset när det hände. Så det var tur att brandlarmet gick.

Pettersson har drivit Sudret Livs sedan 2018.

Ingen person ska ha kommit till skada i samband med branden.

Icas historia

Ica är idag en av de största livsmedelskedjorna i landet.

Kedjan har butiker i 286 av landets 290 kommuner.

År 1917 startade Hakon Swenson Hakon-bolaget som är ursprunget till dagens ICA. 

Idén var att låta enskilda handlare med butiker gå samman i inköpscentraler för att genom gemensamma inköp och andra samarbeten uppnå samma stordriftsfördelar som kedjeföretag.

Moderna modellen

ICA som företag grundades 1938 och startades för att samordna fyra svenska inköpscentralers verksamhet, bland annat Hakonbolaget. 

Fyra inköpscentralers gemensamma verksamhet blev en ännu starkare organisation.

– Den moderna ICA-modellen skapades först 1972. Då blev ICA en sammanhållen koncern och ICA-styrelsen fick för första gången en majoritet av handlare, förklarar kedjan.

– Samma år blev också ICA-avtalet grunden i den moderna ICA-modellen.

Arkivfoto: Värends räddningstjänst

Text: Redaktionen

Krismöte i Ryssland efter ukrainsk attack

2026 02 07

En rysk region kallar till akut nödmöte.

En nattlig ukrainsk granatattack mot den ryska gränsstaden Belgorod har orsakat allvarliga skador och strömavbrott.

Detta har fått lokala myndigheter att sammankalla till ett krismöte, enligt guvernören i regionen.

Intensiv beskjutning

Den ryska staden Belgorod, nära gränsen till Ukraina, har drabbats för intensiv beskjutning från ukrainskt håll.

Enligt regionens guvernör har attackerna orsakat omfattande materiella skador i staden, som normalt inte är en frontlinje i konflikten, rapporterar Reuters.

– Jag kan tyvärr inte säga god kväll, mina kära vänner, säger guvernör Vyacheslav Gladkov i ett videouttalande efter attacken, inspelat i nästan totalt mörker.

– Fienden har beskjutit den civila staden Belgorod. Alla vet att vi inte har några militära mål här. Det har skett allvarliga skador. Jag har varit ute och sett det med egna ögon.

Kallar till krismöte

Myndigheterna har nu kallat in till ett akut nödmöte för att samordna responsen och planera arbetet med att återställa ordning och säkerhet efter attackerna.

Förutom skador på byggnader och infrastruktur har strömbortfall rapporterats i delar av regionen efter attacken, uppger guvernören.

– Arbetet med att återställa elförsörjningen i Belgorod har ännu inte kunnat genomföras fullt ut, säger Gladkov i ett meddelande.

Fortsatt eskalering

Beslutet att hålla nödmöte kommer i ett läge då USA-medlade fredssamtal pågår mellan Moskva och Kyiv, även om våldet fortsätter att eskalera.

I grannregionen Bryansk rapporterades det under veckan att Ukraina även träffat energianläggningar med HIMARS-missiler och obemannade flygfarkoster, vilket orsakat strömavbrott i vissa samhällen.

Ukrainska styrkor har regelbundet attackerat Belgorod och närliggande delar av regionen sedan Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022.

Ukraina har i sin tur uppgett att ryska missil- och drönarattacker mot huvudstaden Kyiv i januari lämnade omkring en miljon människor utan elektricitet.

Foto: President of Russia Office resp J Kingma

Text: Redaktionen

7 januari 2026

USA och Ukraina överens – “Helvetisk plan“ ska tvinga Ryssland att kapitulera

2026 02 07

USA och Ukraina uppges vara överens.

Ukrainas parlaments talman har i Washington diskuterat och kommit överens om vad han kallar ”helvetiska sanktioner” med amerikanska senatorer mot Ryssland.

Åtgärder som enligt honom kan tvinga Ryssland att acceptera fred, rapporterar RBC Ukraine.

Samtal i Washington

Ukrainas parlaments talman Ruslan Stefanchuk har under ett besök i Washington träffat flera inflytelserika amerikanska senatorer för att diskutera nya, kraftigt skärpta sanktioner mot Ryssland.

Målet är att öka det ekonomiska och politiska trycket på Moskva för att få ett slut på kriget mot Ukraina.

Efter mötet beskrev Stefanchuk sanktionerna som extremt långtgående.

– Det handlar om helvetiska sanktioner mot Ryssland – planer som ska tvinga landet mot fred, skriver han på sociala medier efter samtalen.

Detaljrika sanktioer

Enligt Stefanchuk fokuserade mötet på konkreta detaljer och hur planen kan träda i kraft.

Diskussionerna handlade både om vilka sanktioner som ska införas och hur snabbt de kan sättas i verk.

– Vi gick igenom sanktionernas innehåll i detalj, hur de ska införas och vilka tidsramar som är realistiska, uppger han.

På mötet deltog bland andra senatorerna Lindsey Graham och Richard Blumenthal, tillsammans med Ukrainas ambassadör i USA och representanter från presidentkansliet i Kyiv.

Utöver sanktioner tog Stefanchuk också upp Rysslands återkommande attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur och behovet av förstärkt luftförsvar.

Han betonar att civila mål fortsätter att utsättas för omfattande angrepp.

– Ryssland fortsätter att slå mot vår energiinfrastruktur. Utan starkare luftförsvar riskerar miljoner civila att drabbas, framhåller han.

Han tackar även senator Lindsey Graham för initiativ kopplade till ökat militärt stöd och betonar vikten av fortsatt amerikanskt engagemang.

Brett stöd i USA

Stefanchuk understryker att stödet för Ukraina i USA är brett och sträcker sig över partigränserna, något han menar är avgörande för långsiktig stabilitet.

– Stödet för Ukraina i den amerikanska kongressen är tvåpartistiskt och starkt, säger han.

USA:s finansminister Scott Bessent säger att Washington överväger att skärpa sanktionerna mot Ryssland och påpekar att beslutet beror på hur fredssamtalen utvecklas.

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen